Fokustema
Insändare
Läs senare

Blev frågorna besvarade?

På tiden att den ansvarige eller de ansvariga svarat på följande – ST har som organisation klandrats av person som av flera uppburit ett uppdrag att inkomma med motförslag i samband med val till styrelser i ST, ST AB, ATG och HNS.
Av
Tony Löfqvist

ST har låtit vd och vice vd inkomma med svar till tingsrätten, eftersom det är styrelsen som enligt stadgarna har detta ansvar undrar jag;

– När togs beslut av ST styrelse att två tjänstemän ska ansvara för vårt förbunds ägare- och stadgefrågor inför det svenska rättssystemet.

– Var har ST på sin hemsida och till sina medlemmar informerat om vad som hänt?

– Varför fanns inget nämnt i utsänt material inför konsortiemötet denna Derbyhelg!

Konsortiemötets utsända material innehöll material och text val som får en travkunnig som jag att fråga mer;

– Hur ser ”Uppdragsavtal avseende tävlingar + tilläggsavtal (arenainvesteringar) – avtalen löper, diskussioner kring eventuell uppdatering” ut?

– Hur ser, ”Avtal om marknadsföring och sponsring – avtal löpande, nu förlängt till och med 2023, eventuellt tilläggsavtal”, ut?

– Har dessa avgörande avtal redovisats för respektive travsällskapsmedlemmar som har att bedöma samt avgöra om deras förtroendevalda styrelse skall teckna dessa?

  • Hur kunde bilaga 6 innehålla nedan citat?

”OBSEVERA att det inte finns något i stadgarna längre om att konsortiet (tidigare förtroenderådet) ska uttala sig om tävlingsvolymen inför 2023. Vi tycker ändå att det är ett bra tillfälle att gå igenom detta med konsortiet vid detta möte.”

– Vem var ansvarig för denna text?

– Vem är vi?

  • Bilaga 7 – Ägardirektiv STAB

Citat: ”Bolaget har att bedriva tävlingsverksamhet med travhäst och i den verksamheten upprätthålla krav på hästvälfärd/djurskydd och tävling på lika villkor.”

När försvann tävlingsrätten från våra travsällskap/banor som grundat och äger Svensk Travsport inklusive dotterbolaget ATG?

– Vem var ansvarig?
– Vad blev svaret?

Mitt råd;

Om det fortfarande finns några förtroendevalda på Derbyhelgens möte som inte förstått allvaret i ovan ställda frågor och ställt dessa till mötet, så informera gärna era valberedningar att ni ej längre är tillgängliga för fortsatt förstörelse av vår gemensamma travsport.

Informera gärna era valberedningar att entreprenörer med innovation-, bolags- och ledningsförstånd finns det gott om inom den kvarvarande hästägarkåren vilka för övrigt är de som grundat våra lokala sällskap.

Utnyttja ovan kompetenser för att besätta styrelserna i ST och ATG med framåtanda baserad på fakta och korrekt verklighetsförankring.

Dessa individer kan även aktiebolagslagen, vilken även ATG lyder under.
Ägaren ihop med avtalad part, staten, tillsätter styrelsen för att den skall instruera tjänstemännen om att effektuera ägarens beslut om bolagets riktning.

Med vänlig hälsning,

Tony Löfqvist,
ordförande ÅTHF

Fokustema
Insändare
Läs senare

Förödande för travsporten

Styrelsens ovilja att bilda en koncern är förödande för den svenska travsporten. En koncern mellan travsällskapen, ST och ATG borde ha funnits på plats den 1 januari 2019.
Det skriver Ruth Riekola i en insändare idag.
Av
Ruth Riekola
Ruth Riekola skriver en insändare idag om bland annat alla pengar som går travsporten förlorad.
Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Ruth Riekola skriver en insändare idag om bland annat alla pengar som går travsporten förlorad. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Uppfödare och hästägare äger och är medlemmar i travsällskapen. Reglerna ändrades – på 1990-talet? – så att medlemmar i nuvarande BAS­-organisationer, travtränare med flera kunde bli medlemmar, inte ägare.

Normal svensk skattelagstiftning började att gälla för trav- och galoppsporten den 1 januari 2019. En koncern mellan travsällskapen, ST och ATG borde då ha funnits på plats.

Svensk Travsports styrelse nekar att bilda en koncern trots att detta möjliggjorts då ST övertog en aktie från Svensk Galopp (SG). Se det pm som ankom till finansdepartementet den 2 juni 2020, signerad för ST av Marjaana Alaviuhkola och den ändrade bolagsordningen för ATG, vilken godkändes av regeringen den 22 juni 2022.

Bolagsordningen strider mot en överenskommelse då ATG bildades 1974 och avtal med regeringen, daterad den 29 november 2018, även det signerat av Marjaana Alaviuhkola för ST. Se även bifogad intervju med dåvarande generalsekreterare Johan Lindberg i Sulkysport den 23 november 2017.

Styrelsens ovilja att bilda en koncern är förödande för den svenska travsporten. Enligt uppgift fakturerar Svensk Travsport ATG för ljud- och bildrättigheter. Fakturan överstiger 500 miljoner/år. För att lättare åskådliggöra använder jag värdena 500 respektive 600 miljoner.

500 plus moms 125 = 625 miljoner, 600 plus moms 150 = 750 miljoner.

Momsen blir en kostnad för ATG och travsportens intäkter minskar med motsvarande belopp.

Jan Kleerup, anlitad expert av ST i skatte- och momsfrågor, skriver i mail den 12 februari 2021 att detta blir följden eftersom ATG inte bedriver momspliktig verksamhet.

ST och Travsällskapen har en mängd kostnader som är avdragsgilla för ATG innan bolagsskatt. Har dessa kostnader fakturerats ATG? Hur stor har den årliga momsen varit som minskat sportens intäkter?

ATG gör en årlig vinst på cirka två miljarder. ST fakturerar, om jag förstått rätt, en mängd kostnader till ATG som inte kunnat dra av momsen. Momsen har blivit en minskad intäkt för ATG och hela travsporten. Om ST hade bildat en koncern från den 1 januari 2019 hade intäkterna för sporten varit enormt mycket större.

Uppfödarna och hästägarna, ägarna till travsällskapen ställer idag gratis sina hästar till ATG:s förfogande, 0 kronor i ersättning. En rättvis och förutsägbar fördelning av tillgängliga medel måste även komma oss tillgodo innan ATG betalar bolagsskatt.

Vi, ägarna till travsällskapen, har genom beslut den 27 april 2022 förpassats från att vara ägare till att bli en ideell förening som ska anordna av ST godkända travtävlingar med prispengar. Hur har ST:s tjänstemän lyckats få de som representerar oss uppfödare och hästägare att fatta ett sådant beslut?

Varför väljer ST:s tjänstemän, trots utlåtande från expert i organisations- och skattefrågor, att medvetet minska sportens intäkter genom att inte bilda en koncern?

Att berika sig själva och andra genom att få förtur till att köpa ATG aktier billigt, enligt det Johan Lindberg säger i bifogade intervju? Kan man inte kalla det för stöld? Trolöshet mot huvudman?

Stora pengar finns att hämta till sporten från 2019 om ST: styrelse och höga tjänstemän styr med transparens, utan särintressen och dolda agendor:

  • En koncern är ett måste enligt Professional Managements skatteutredning daterad den 12 december 2018 och utlåtande i Denningers rapport år 2019. Grunden till rådslagen har med facit i hand varit ”ett spel för gallerierna.”
  • ATG:s aktier är sportens och ska inte avyttras till fördel för ett fåtal, till nackdel för sporten som helhet. Sportens årliga intäkter minskar.
  • Om SG vill avyttra aktier i ATG, som tillhör sporten, ska travsporten ta över dessa. Hänsyn ska tas till hur SG blev ägare till tio procent av aktierna. Hänsyn ska även tas till att SG:s avel i Sverige numera är försumbar.
  • För att uppfylla skatterättsliga krav måste travsällskapen bilda två aktiebolag, ett för icke avdragsgilla kostnader och ett för avdragsgilla kostnader. Sistnämnda AB är ägare till ATG.
  • ATG:s årsredovisningar för 2019 och framöver ska ändras. Deklarationer kan ändras under sex år.
  • Ledamot i styrelser måste ha erforderlig kompetens.
  • Hembudsklausuler måste finnas bland annat så att vissa travsällskap ”inte ska kunna slängas ut med badvattnet.”
  • Likvärdiga lopp måste ha samma prispengar över hela landet. Tänk poängdifferens.
  • Hästar vars ursprung inte är svenskt ska inte ta del av uppfödarmedel, dubbla uppfödarmedel och dubbla prispengar i premiechansen. År 2013 var premiechansen 23,0 miljoner år 2020 beräknad till 54,8 miljoner. Dags att skrota premiechansen?

Ruth Riekola

***

PM till finansdepartementet den 2 juni 2020
Ändrad bolagsordning
Intervju med Johan Lindberg i Sulkysport

Fokustema
Insändare
Läs senare

ST ”hånar” hästägare

Svensk Travsport ”hånar” hästägare som råkar illa ut i travlopp.
Det skriver Roland Nordström i en insändare idag.
Av
Roland Nordström

Min häst är med i loppets slutskede och sätter in slutstöten med chans till en framskjuten placering och kanske vinst? Då blir min häst påkörd av ett ekipage innanför och min häst förlorar chansen till en hygglig prischeck – 100.000 kronor i förstapris – och mister samtidigt startpoäng och blir borta en månad från tävling.

Dj-la vad surt, men det är bara början på eländet. Sedan kommer det stora hånet från ST. Körsvennen blir avstängd i några dagar och får ett antal tusenlappar i böter och det verkar okey.

Men det är ST som lidit skada av detta och som får pengarna, inte jag som hästägare. Vad har ST lidit för skada? Nu får någon förklara detta för alla hästägare. I samhället i övrigt betalar den som orsakat skadan ersättning till den som drabbas.

ST ge ett svar?

Fokustema
Insändare
Läs senare

”Sätt en bomb under skiten och börja på ny kula”

Snacka politik om lite mer än hästskit. Det behövs en rejäl organisationsutredning!
Av
Anders Darenius
Currier & Ives litografi från 1828: ”Fast trotters on Harlem Lane N.Y.”
Currier & Ives litografi från 1828: ”Fast trotters on Harlem Lane N.Y.”

Hästhållning var en gång storpolitik. Dagens bråk om kväveläckage från hästhagar ter sig futtigt i skenet från de miljöproblem som hästhållningen en gång orsakade storstäderna. År 1900 arbetade till exempel 130.000 hästar på Manhattan och New Yorks renhållning tvingades dagligen hantera 1.100 ton hästskit och 270.000 liter hästurin.

De stora frågorna drunknar som vanligt i de små och fenomenet har kallats cykelställsdebatt. De små och närliggande frågorna har de flesta personliga åsikter om och dessa kan debatteras i det oändliga. De stora frågorna förstår sig bara ett fåtal på och de kan klubbas igenom utan debatt.

Vad som därför bör diskuteras är hästsektorns organisation. Är den organiserad för de stora frågorna eller för cykelställsdebatter om småfrågor?

Jag lutar åt det senare.

Hästhållning var – till skillnad från hundhållning – av avgörande betydelse inte bara för äldre krigföring utan också för framväxten av det moderna samhället[1]  och detta avspeglas också i lagstiftningen. Medan hundsektorn fick utvecklas utan större statlig inblandning styrdes hästhållningen av statliga regler – av försvarspolitiska skäl fram till slutet av 1960-talet och därefter av spelpolitiska skäl.

Hundsektorn har en övergripande och demokratiskt uppbyggd organisation – Kennelklubben. Med den kan politiker och myndigheter kommunicera i vetskap om att den talar för hela hundsektorn.

En sådan saknar hästsektorn.

Med staten som övergripande kraft koncentrerade sig hästsektorns folk istället på det som skiljer, det vill säga samlade sig i  föreningar för att främja sin hästsport eller sin hästras.

När staten i slutet av 1980-talet drog sig tillbaka från den aktiva rollen som avelsledare  uppstod därför ett första maktvacuum. Detta ledde bland annat till att man 1992 och på politiskt initiativ tillskapade en stiftelse bildad  av ett spelbolag och en producentorganisation – Nationella Stiftelsen för hästhållningens främjande (NS) numera kallad Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS).

Den andra maktkällan – det statliga spelmonopolet – bestod dock intakt och med finansieringen ordnad behövde sektorn därför inte förändra sin organisation utan kunde fortsätta som förut.

Med den nya spellagen från 2019 föll dock det sista statliga regleringsmotivet och hästsektorns organisationer ställdes inför en ny verklighet.  Plötsligt skulle man likt hundsektorn utan statligt stöd ta ansvar för sin egen sektors utveckling och finansiering. Slagsmål om spelpengarna kan börja.

Detta duger inte. En organisationskonsult som tittat på hästsektorns struktur lär ha skakat på huvudet och yttrat:

”Sätt en bomb under skiten och börja på ny kula”.

Det är dags att staten sätter ner foten, apterar bomben och tillsätter en rejäl organisationsutredning samt gör den oberoende av dagens organisationer. De hittills gjorda statliga utredningarna har haft direktiv som föreskriver nära samverkan med organisationerna. Med sådana direktiv kan en utredning inte angripa grundproblemet  – den olämpliga organisationsstrukturen. Det är därför vi står kvar på perrongen när tåget går.

Anders Darenius
leg vet

Fotnot: [1] Raulff : Das letzte Jahrhundert der pferde