Fokustema
Insändare
Läs senare

En större skandal än Propulsion-affären

Fullmäktige, förtroenderåd, travsällskap, BAS-organisationer, alla aktiva! Kräv svar från ST:s styrelse.
Är min analys korrekt eller inkorrekt, undrar Ruth Riekola, medlem i ASVT, Hallands Travsällskap, Halmstad Hästägarförening och STHF Jägersro.
Av
Ruth Riekola

Svensk Travsports styrelse handlar i strid mot:

  • Helheten
  • Äganderätten
  • Svensk skattelagstiftning
  • EU-rätt
  • Avtal med regeringen daterat den 29 november 2018, undertecknat av Marjaana Alaviuhkola för Svensk Travsport
  • Beslut på ASVT:s stämma den 13 november 2021
  • Experters utlåtande i Denningers rapport med mera

Ytterligare underlag som jag stöder mig på:

  • Korrespondens med Finansinspektionen och Jordbruksverket
  • Material från ASVT inför extra stämma den 13 november 2021
  • ST:s förslag till nya stadgar
  • Stadgar skrivna efter underlag upprättade av ST:s styrelse för Travsällskap och BAS- organisationer
  • Ett antal kontakter sedan den 12 mars 2019

ST:s styrelse efterlyser transparens, inga särintressen eller dolda agendor, men tyvärr lever det inte upp till detta själva. Jag har försökt att få Marjaana Alaviuhkola och Maria Croon att ta på sig ledartröjorna – det finns fortfarande tid. Dessa båda vet att allt handlar om sakfrågor inte enskilda personer.

Vi måste börja om från grunden:

FAKTA

Uppfödare/hästägare bildade Travsällskapen. ATG bildades år 1974 – överskottet skulle gå till sporten. År 2019 ändrades tidigare gällande regler. Spelskatten ändrades till 18 procent i övrigt skulle svensk skattelagstiftning gälla.

ST, travsportens serviceorganisation, köpte en aktie i Svensk Galopp (SG) för att kunna bilda en koncern. I Denningers rapport vill ST komma ur koncernmodellen för att kunna avyttra aktier i ATG. Till vem/vilka? Varför? Om en enda aktie avyttras gäller inte koncernmodellen längre.

ST:s styrelse vägrar arbeta som en koncern – helheten, Travsällskap, ST och ATG. Sportens pengar skattas därför bort i ATG. Bolagsskatt för år 2019 är 342 miljoner, 493 miljoner för år 2020. År 2021? Observera! Årsredovisningarna går att ändra.

Ska Travsällskapens ägare, uppfödare/hästägare, ställa upp gratis med hästar för att ATG ska kunna bedriva spel på hästar. Det gäller även nödvändig del av Travsällskapens anläggningar, administrativa kostnader på banorna och administrativa kostnader som ST har för att ATG ska kunna bedriva spel på hästar. Vem utför gratistjänster idag? Detta handlar inte om prispengar.

Uppfödare/hästägare är en brokig samling – liten uppfödning, stor uppfödning, hästägare som äger ”en hästsvans”, som äger en egentränad häst, mindre hästägare, stora hästägare, tränare, amatörer.

Det vi har gemensamt är att alla hästar som kommer till start är lika mycket värda ur spelsynpunkt. Härligt, fattig som rik kan, i detta individualistiska samhälle, existera under samma tak!

  • För dem som driver verksamheten i andra vinstgivande företag blir det ett 0-summespel.
  • För dem som driver verksamheten med redan skattade pengar gör det en avsevärd skillnad.

Alla är vi, i olika grad, kunder till travtränare med personal, hyrkuskar, veterinärer, foderleverantörer, leverantörer av utrustning, stallar, egna banor med mera.

Är inte sådana kostnader avdragsgilla för moms?

Marjaana Alaviuhkola ringde mig den 14 oktober 2021 eftersom travsällskap hört av sig med anledning av min insändare som Visselblåsare i Sulkysport. Efter mötet skrev Alaviuhkola ett odaterat mejl till ordföranden i travsällskapen med samma innehåll som står i det ”diktat” som Alaviuhkolaskrev till Hallands Travsällskap inför höstmötet den 15 november 2021.

Pekka Lähdekorpi ”klubbade” snabbt ”avslag” utan att jag fick yttra mig om mina frågeställningar.

I mejlet står:

”På vårt höstmöte den 15 november kommer vi rekommendera ett avslag på förslagen. Vid ett ja avseende avslaget lämnar vi frågorna bakom oss. Vid ett eventuellt nej till avslaget hänvisas frågorna vidare till vårt årsmöte våren 2022, då vi genom det får mer tid att bereda svar på frågeställningarna från ST. Nu när banor och basorganisationer är överens om att besluta om en ny organisation för Svensk Travsport att gälla från april 2022, måste fokus vara på att förverkliga det på bästa sätt”.

På bästa sätt för vem/vilka? Var finns ägarna till banorna? Uteslutna? Banor är ingen juridisk person! Maktförskjutning enligt Denningers rapport. Detta och mycket annat har ST:s styrelse inte informerat fullmäktige om.

Varför fanns inte en organisation på plats i god tid innan år 2019 anpassad till en effektiv bolagsform och svensk skattelagstiftning? Svaret kan finnas i den redogörelse som anlitad expert enligt Denningers rapport lämnat till förtroenderådets möte den 12 december 2018. Redogörelsen finns inte nämnd i protokollet från mötet, signerat av Marjaana och ytterligare två personer.

Förmodligen finns något i redogörelsen som behandlar organisation och skatter. Protokoll är en värdehandling och ska innehålla det som behandlats på mötet.

Redogörelsen efterlyses!

Avtal med regeringen daterat den 29 november 2018, undertecknat för Svensk Travsport av Marjaana Alaviuhkola.

  • I § 2 står: ”Bolagsordningen för bolaget har godkänts av regeringen och får inte ändras utan regeringens tillstånd. Förbunden förbinder sig att inte överlåta aktier i bolaget till någon som inte förut är aktieägare i bolaget utan regeringens tillstånd.”
  • I § 3 står: ”Förbunden har att verka för att trav- och galoppsporten inom landet ska kunna bedrivas på ett sådant sätt att de långsiktiga förutsättningarna för sportens utveckling och geografiska spridning tryggas. Därvid ska galoppsporten och de mindre travbanornas särskilda behov beaktas.”

ST:s styrelses nya föreslagna stadgar strider mot gällande avtal. Den nya tänkta organisationen för Svensk Travsport att gälla från april 2022 ser inte till helheten, kostnaderna blir enorma. En ineffektiv organisation. Se Denningers rapport.

ST:s styrelse har hos Finansinspektionen begärt att få ändra bolagsordningen i ATG. Jag känner mig trygg med det senaste svaret från handläggaren på Finansinspektionen. Hon skriver den 14 januari 2022: ”Tack för alla handlingar och dokument. Som sagt om det blir aktuellt med en omförhandling går vi noga igenom alla förutsättningar.”

Spelmarknadsutredningen SOU 2020:64 undertecknad för Svensk Travsport av Marjaana Alaviuhkola.

Min erfarenhet är att det inte räcker med att man skriver att ”det är hästägarna som finansierar sporterna”. Man måste med statistik kunna påvisa detta. Om ST inte har den statistiken har jag statistik att ställa till förfogande.

ATG

Vem kollar kostnadsutvecklingen? En personalökning från 272 år 2014 till cirka 500 personer 2021.

Det ”vita bladet” som Johan Lindberg efterlyste för flera år sedan Det är fortfarande högaktuellt beträffande stort som smått.

Så till slut ”Begreppet svenskfött” – begreppet finns inte i EU-rätten.

Sammanfattning av min korrespondens med Jordbruksverket. Detaljerna har sänts till ASVT.
Ursprungsland/födelseland. ST har handlat brottsligt från 1990-talet fram till den 20 april 2020 då någon kommit på att man under ett stort antal år arbetat mot gällande regler.

På 1990-talet kom hästar till Helsingborgs djursjukhus för frysmärkning från USA. SE -hip sändes på 2000-talet utomlands för att inmonteras på hästar som inte fötts i Sverige och hästar kom till Sverige över dagen för att få SE-chip inmonterat utan att ha fötts i Sverige. Brottsligt!

Fri rörlighet, godtycklig diskriminering mot import till fördel för inhemska produkter, jämlika konkurrensförhållanden

Eftersom ett föl kan avyttras när ägaren så önskar strider detta inte mot ovanstående. Enligt Werdenius rapport, sidan 14, måste ST:s stambok ändras. Exempelvis till:

”Det svenskregistrerade stoet sänds inför betäckningssäsongen utomlands för betäckning med utländsk hingst, godkänd i Sverige för avel. Det dräktiga stoet återinförs till Sverige efter 45 dagars konstaterad dräktighet.”

På stämman i ASVT den 13 november 2021 beslutades att ST skulle återkalla de utökade geografiska områdena som gäller från den 20 april 2020. Nuvarande beslut strider mot avtalet med regeringen daterad den 29 november 2018.

Jordbruksverket skrev i mejl den 4 januari 2022: ”Om Svensk Travsport vill ändra/återkalla sitt geografiska område så får de göra en ändring i sina plan- och riktlinjer och så meddela oss det. Då kommer vi att informera den ansvariga myndigheten i det land där ST har det utökade geografiska området. En sådan förändring ändrar inte status på de hästar som registrerades i ST medan det fanns ett utökat geografiskt område.”

Återkalla snarast!

Mitt förslag till en effektiv organisation som är enkel att genomföra till låg kostnad
I aktiebolag är det bolagsordningarna som styr verksamheten. Bolagen måste styras av ledningar där skatteoptimering sker. Aktierna i ATG ska liksom idag inte kunna avyttras så att koncernmodellen inte gäller. Överskottet är travsportens inte nya aktieägares.

Det är viktigt att koncernbidrag kan lämnas utan begränsning och att en buffert finns. En klausul måste finnas där man noga tänker igenom hur en avveckling ska ske om något Travsällskap ansöker om utträde. Det ska inte som idag bara kunna ”kastas ut”.

Mycket att tänka på så att vi får en koncern som handlar långsiktigt och är så rättvis och förutsägbar som möjligt. Det är helheten som ska gälla och inget annat. Dagsläget är inte bra. Enligt min mening lämnar ST idag omfattande bidrag utan att några som helst krav ställs på mottagarna.

Fokustema
Insändare
Läs senare

Härskarteknik på hög nivå

Nu har ATG, genom dess ordförande Peter Norman och vd Hasse Lord Skarplöth, i ett öppet brev uppmanat trav- och galoppsällskapen i Skåne att samlokalisera.
Lutfi Kolgjini ger sin syn på det öppna brevet från ordförande och vd i spelbolaget.
Av
Lutfi Kolgjini
Härskarteknik kallar Lutfi Kolgjini utspelet från Hasse Lord Skarplöth och Peter Norman i det öppna brev som skrivits till travet och galoppen i Skåne. Foto: Alexander Belov
Härskarteknik kallar Lutfi Kolgjini utspelet från Hasse Lord Skarplöth och Peter Norman i det öppna brev som skrivits till travet och galoppen i Skåne. Foto: Alexander Belov

Nu har ATG, genom dess ordförande Peter Norman och vd Hasse Lord Skarplöth, i ett öppet brev uppmanat trav- och galoppsällskapen i Skåne att samlokalisera.

Låt oss ta det från början. De svenska travsällskapen äger Svensk Travsport. Svensk Travsport äger 91 procent av ATG, resterande nio procent ägs av Svensk Galopp. Det är ytterst tveksamt att ATG ska lägga sig i en process hos några av sina yttersta ägare.

Galoppen sade upp sitt avtal med Jägersro, Skånska Travsällskapet, för cirka tolv (12) år sedan. Galoppens mål och huvudinriktning var att bygga en egen bana i Bara utanför Malmö.

Jägersro och Skånska Travsällskapet har lagt sitt fokus på att bygga en modern travsportanläggning, i den aktiva Öresundsregionen med tre miljoner invånare i närområdet. Närheten attraherar även travsportidkare från Danmark, Tyskland och Nederländerna.

Samtidigt har Jägersro de senaste tio åren blivit styvmoderligt behandlat av både Svensk Travsport och ATG. Planering av tävlingskalendern har gått från att vara en samrådsplanering av banornas sportchefer till att bli en diktering och kravställande av ATG. År 2025 får Jägersro 41 tävlingsdagar, varav tio är lunchtrav. Det tycks vara en främmande tanke hos ATG att några av våra tre miljoner skulle vilja njuta av en underbar sommarkväll på Jägersro. Nej, de förväntas komma i snålblåsten på vinterkvällar.

ATG bör fokusera på annat:

  • 1973 när ATG bildats gick 39 kronor tillbaka per satsad hundring tillbaka till hästägarna. 2024 kommer det tillbaka 18 kronor.
  • 2019 sänktes spelskatten. Detta borde ha skapat 500-600 miljoner kronor/år tillbaka till sporten och hästägarna. Jag saknar bortåt 3 MILJARDER, vilka skulle betytt mycket för sportens utveckling. Jag har ställt frågan mer än en gång, men ännu inte fått något svar på vart de tagit vägen. Ett fall för Uppdrag Granskning?

Ändå gick ATG:s ordförande Peter Norman ut nyligen i en intervju och sa att banorna måste hitta alternativa inkomstkällor, samt att ATG skämt bort banorna med prispengar. Det är upp till var och en att bedöma om 18 kronor tillbaka på satsad hundralapp är att bli bortskämd.

Det finns all anledning för Svensk Travsport att ifrågasätta ATG:s ledning. De måste förklara vart de tre miljarderna tagit vägen, och hur de ska öka de 18 kronorna uppåt för sportens fortsatta framtid.

Sporten står idag inför tuffa utmaningar. Antalet betäckningar minskade 2023-2024 med 21 procent. Det betyder 21 procent färre tävlingshästar om några år. Anta en fortsatt minskning med tio procent per år…

Vad gör ATG då? Virtuella hästar igen? ATG bör fokusera på detta, istället för interna processer hos ägande parter. I sitt öppna brev erbjuder ATG även Svensk Galopp att omförhandla ett lån på 100 miljoner kronor till bättre villkor. På vilket sätt skulle detta gynna travet på Jägersro?

Slutsummarum; ATG vilar på två ben, spelarna som ständigt terroriseras av ATG genom tvång att inkomma med kontoutdrag och lönespecifikationer, samt hästägarna som brottas med sänkt avkastning. Vilken investerare på börsen skulle premiera en sådan företagsledning?

– Lutfi Kolgini

***

Det öppna brevet till travet och galoppen i Skåne – med rubriken ”Den enda hållbara vägen framåt” från Peter Norman, styrelseordförande ATG Hasse Lord Skarplöth, vd ATG kan läsas nedan.

Den enda hållbara vägen framåt

Det handlar inte om att välja mellan trav och galopp – det handlar om att säkra framtiden för båda sporterna. Så släpp känslorna, lyft blicken och enas kring ett Jägersro för både travet och galoppen, skriver Peter Norman, styrelseordförande i ATG, och Hasse Lord Skarplöth, vd ATG, i ett öppet brev. Travet och galoppen i Skåne står inför ett vägskäl. Beslut som fattas nu kommer forma sportens framtid för lång tid framåt.

Trots att samtliga experter, tjänstemän och styrelser är överens om att en samlokalisering till nya Jägersro är den enda ekonomiskt och strategiskt hållbara lösningen, fortsätter känslomässiga argument att stå i vägen för rationellt tänkande.

ATG ser sig därför tvingade att bryta sin tystnad och belysa de obestridliga fakta som står på spel.

Ekonomiska realiteter kan inte ignoreras

Från och med den 31 december 2027 kommer det sannolikt inte att finnas någon galoppbana i Skåne. Samtidigt saknas en finansiär för att bygga en ny bana i Bara, vilket gör alternativet om en separat bana till just nu en vision utan verklig förankring. Att bygga två separata anläggningar är inte bara ekonomiskt oförsvarbart, det skulle innebära årliga kostnader på minst 20 miljoner kronor som travet och galoppen gemensamt måste bära. Detta är pengar som annars skulle kunna användas till prispengar för aktiva, något som direkt påverkar sportens konkurrenskraft och attraktionskraft.

Samlokalisering erbjuder inte bara möjligheten att minimera kostnader genom synergier, utan också att koncentrera ATG:s investeringar i spelupplevelser och tv-sändningar. Genom att samla allt på Jägersro kan vi garantera en upplevelse i toppklass för såväl åskådare på plats som tittare framför skärmen.

ATG:s åtaganden vid en samlokalisering

För att visa på vårt fulla stöd för en samlokalisering är ATG redo att bidra på två konkreta sätt:

  1. Förmånligt lån till Svensk Galopp: Svensk Galopp har idag ett finansiellt krävande lån på 100 miljoner kronor. Vi är beredda att omförhandla detta lån till betydligt bättre villkor, vilket skulle stärka deras ekonomiska position avsevärt. Vid en samlokalisering finns de ekonomiska förutsättningarna för ATG att ge ett motsvarande lån till bättre villkor.
  2. Investeringar i nya Jägersro: Vi kommer investera rejält i att skapa en världsledande spelupplevelse på plats och höja kvaliteten på tv-sändningarna till den högsta nivån. Det här är inte bara en satsning på dagens publik utan också på framtidens generationer av trav- och galoppentusiaster.

Vad är viktigast – egen bana eller sportens överlevnad?

Vill vi prioritera symboliken av en egen bana, trots att resurser saknas och konsekvenserna blir förödande för sportens ekonomi? Eller väljer vi att säkerställa att Skånes tränare och hästägare har bästa möjliga förutsättningar att verka och växa under de kommande 20 åren?
Beslutet måste fattas nu. Nya Jägersro är redan under planering, och för varje dag som går förloras möjligheter att realisera en hållbar lösning.

En uppmaning till ansvarstagande

ATG vädjar till trav- och galoppsällskapen i Skåne att lyfta blicken från den lokala rivaliteten och istället fokusera på helheten. Samlokalisering är inte bara en möjlighet, det är en nödvändighet. Det handlar inte om att välja mellan trav och galopp – det handlar om att säkra framtiden för båda sporterna.

Låt oss fatta ett modigt, rationellt och ansvarsfullt beslut. Framtiden väntar inte.

– Peter Norman, styrelseordförande ATG Hasse Lord Skarplöth, vd ATG

Fokustema
Insändare
Läs senare

Att rösta med fötterna

Rösta med fötterna är ett begrepp inom ekonomin som betyder att man drar undan sitt ekonomiska stöd alternativt säljer sitt ekonomiska engagemang. I föreningsvärlden får begreppet en annan betydelse, skriver Mats Gabrielsson i en insändare idag.
Av
Mats Gabrielsson
Mats Gabrielsson skriver idag vad det innebär att rösta med fötterna och en undermållig utredning.
Mats Gabrielsson skriver idag vad det innebär att rösta med fötterna och en undermållig utredning.

Dålig ledning, orealistiska och ofokuserade  målsättningar samt ”överstatlig” tjänstemannastyrning, gör att föreningsmedlemmarna till slut tappar sitt engagemang både känslomässigt och ekonomiskt. Detta är något som vår travsport, via ST, Travsällskapen och basorganisationerna, har fått erfara under de senaste 15-20 åren.

Föreningstanken bygger på principen att man skall tillföra medlemmarna en nytta, skapa demokratiskt antagna regler samt var behjälplig gentemot omvärlden. När en förening, eller en föreningshierarki, frångår sin ursprungliga idé och ger sig på sina egna medlemmar av skäl som, att vara politiskt korrekta, cementera tjänstemannaordningen, undvika opposition mot styret börjar förfallet. Medlemmar och intressenter röstar med fötterna.

Jag påbörjade min väg mot dörren ut från travvärlden för några år sedan av skäl som ovan, men har fortfarande knappt 100 tävlings- och avelshästar (på väg ned mot ett mycket mindre antal).

Jag har behållit mina medlemskap i föreningsorganisationerna runt travet, men nu är det dags börja gå ur en del av dem då man ser att ”bläckfiskens armar” börjar sätta sina sugkoppar på det fria ordet.

På Solvallas Hästägarföreningens (SHF) höstmötet i onsdags röstades en motion igenom om att lämna NÄT, det vill säga att inte medverka i det oberoende ordet som finns utanför det beslutande rummet. Med en knapp röstövervikt av rösterna från 39 av föreningens drygt 400 medlemmar (21–18).

Detta med stöd av en undermålig utredning som byggde på ett fåtal så kallade djupintervjuer från ej namngivna, vilket kan jämföras med en domstol inför stängda dörrar.

Hade man gjort en enkät bland medlemmarna och gjort en professionell utvärdering av den hade det varit godtagbart. Jag liksom ett antal andra (som jag känner) lämnar SHF och låter den sugas upp av bläckfisken.
 
– Mats Gabrielsson
uppfödare av Tooma-hästarna och ägare av Stall Oxalis

Fokustema
Insändare
Läs senare

De konkurshotades diktatur

Allt eftersom travsportens ekonomi urholkats har ST:s rådgivande och beslutande församlingar utvecklats till något som närmast kan beskrivas som de konkurshotades diktatur.
Av
Ewa Silfverberg Liljeros
Ju fler banor som får ekonomiska problem desto fler blir stråtrövarna i Sherwoodskogen, skriver Ewa Silfverberg Liljeros i en insändare idag. Foto: Luis Del Rio Camacho
Ju fler banor som får ekonomiska problem desto fler blir stråtrövarna i Sherwoodskogen, skriver Ewa Silfverberg Liljeros i en insändare idag. Foto: Luis Del Rio Camacho

Jörgen Westholm torgförde för inte så länge sedan tanken om ”en-häst-en-röst”, som grund för rösträtt i travsportens beslutande organ. Han gjorde det för att stora uppfödare och hästägare anser att de saknar inflytande i sporten. Deras investeringar i sporten värdesätts inte, samtidigt som de helt saknar inflytande över hur prismedlen fördelas. Det var en god tanke, men han utvecklade den inte. Kanske för att förslaget direkt lustmördades av ST:s ordförande. Anders Källström jämförde med det svenska 1800-talet när förmögenhet hade det avgörande inflytandet för rösträtt.

Svensk Travsport (ST) är ingen statlig institution. Det är en helt privatägd serviceorganisation bildat av och för de medlemsägda travsällskapen. Det är helt fel att jämställa medborgarnas rösträtt i en samhällsdemokrati med travsportens interna maktfördelning. Den kan till exempel vara demokratisk (folkvälde), en diktatur (envälde), eller oligarki (fåtalsvälde). Travsportens beslutsordning är formellt en demokrati, men styrs i praktiken av några få dominanta aktörer, ett litet elitskikt som ständigt återkommer på olika uppdrag och positioner.

Banorna ägs, som alla vet, av travsällskapen, och kompletteras i ST av BAS-förbunden. Varje sällskapsmedlem har en röst i sällskapet oberoende av antal hel- eller delägda hästar, eller inga ägda hästar alls. Om tanken är att det enskilt ägda hästinnehavet skulle avgöra röststyrka i ST:s fullmäktige blir det också fel. Enskilda hästägare äger inga travbanor.

Varje bana/BAS-förbund har ett visst antal förutbestämda mandat. Mandatfördelningen bygger däremot i n t e på respektive sällskaps medlemsantal. Det hade varit rimligt utifrån Källströms jämförelse med riksdagsval och ”allas lika rösträtt” som grundbult. Istället bygger rösträtten på ”någonting annat”. Oklart på exakt vad, men ungefär på ”banornas storlek”, ”antal tävlingstillfällen” etcetera. Mandatfördelningen fastställs av Fullmäktige med utgångspunkt från förslag utformat av tjänstemän på ST.

Det pågående stora tappet av hästar kräver en ny maktordning. Den måste bygga på den betydelse som olika travbanor har för travsportens framtid. Framtiden kan inte att bestå av andra banor än de som bidrar med hästar. Travsporten står och faller med tillgången på hästar. De banor som bidrar med flest borde därför väga tyngst när det gäller att påverka centrala beslut.

Antalet hästar på träningslistorna vid respektive travbana vid en viss given tidpunkt (till exempel 15 oktober när unghästarna börjar köras in) är ett utmärkt beräkningsunderlag för mandatfördelning. Ju fler hästar desto fler röster för banan.

Beräkningsunderlaget blir inte heller godtyckligt. Solvalla får samma centrala anslag 2024 som 2019. Det är ett konkret exempel på hur den nuvarande mandat- och maktordningen har blivit ”de konkurshotades diktatur”. Ju fler banor som får ekonomiska problem desto fler blir stråtrövarna i Sherwoodskogen.

Slutligen, BAS-förbunden äger inte heller några egna travbanor. De borde istället stå fria och oberoende och inte sitta i de beslutande rummen. Deras deltagande i ST:s Fullmäktige bör rimligen begränsas till närvaro- och yttranderätt.

– Ewa Silfverberg Liljeros