I sitt senaste månadsbrev skriver Svensk Travsports vd Maria Croon klart och tydligt att hon (och ST?) ser den katastrofala nedgången. Citat från vd-brevet:

”För travsporten är ju risken att om allt annat lika så kommer vi i framtiden få svårt att hålla nuvarande nivå av tävlingsvolym om vi inte lyckas vända siffrorna.”

I samma brev skriver Croon:

”Svensk Travsport har en stor roll att spela men vi kan inte genomföra några förändringar utan alla andra inom travet; uppfödare, tränare, hästägare, travbanor, travskolor, spelare, och så vidare.”

Det är ju här som verkligheten kommer fram. Att ALLA inom travet skulle vara eniga kring de viktiga frågor som måste till är en omöjlighet. Hur ska Maria Croon/ST och ST:s styrelse kunna få samtliga 32 banor/ägare att fatta de tuffa beslut som ligger framför travet?

Ytterligare spegling av detta är citat nedan när det gäller målsättning för de kommande tre åren: 

”Exakt hur de ekonomiska förutsättningarna ska se ut är inte fastställt men målet är att kunna göra en insats framförallt vad gäller medel till hästägare.”

För mig som jobbat inom näringslivet hela min tid måste ett mål vara; konkret, utmanande, accepterat och tidsatt. 

Med ovan verklighet gällande beslutskraft tillåter jag mig säga att detta är i det närmast omöjligt med dagens beslutsgång. 

Det står nog klart för alla att utan relevant ekonomiska tillskott till travet kommer de flesta goda idéer att hamna på skam. Omfördelningar inom ramen för dagens ekonomi kommer aldrig att kunna genomföras eller för den delen bättra på situationen. 

Att ställa allt hopp till en ökad intäkt via ATG som enda åtgärd är en önskning som endast marginellt kan ge ökade intäkter. Spelmarknaden ser ju just nu tvärtemot ut att gå år fel håll. 

Det kommer att behövas kraftfulla åtgärder att öka intäkterna och sänka kostnaderna för att vi ska kunna återskapa den fina travsport vi vill ha. 

Det finns en mängd åtgärder som måste till men de mest konkreta åtgärderna enligt min uppfattning är: 

• Bilda snarast en grundläggande organisation/koncern för ST i hela Trav-Sverige med ett moderbolag där fasta och konkreta beslut kan tas av styrelsen som har att fastställa strategiska mål och verksamhetens strategier.

Detta för en organisation med starka regioner som har att utveckla sporten på lokala plan, men också för ATG. Givetvis måste detta ske inom ramen för lönsamhet. Vet/förstår att detta kommer att innebära mycket svåra beslut för dagens ”ägare” (banorna) som måste samla sitt ägande i en koncern. Svårt rent tekniskt, absolut, men det går att genomföra om insikten och viljan finns. ”Banorna” kommer sedan inte att äga sin bana utan ”äga” en andel i hela Trav-Sverige. 

• Trav-Sverige måste mycket aktivare finnas och synas ute i hela landet. Vi har idag skapat ett ”företag” som mer kan liknas vid en spel-sajt. Ute bland folk i gemen är trav liktydigt med V75 som man lugnt och skönt njuter av på lördagarna, men dessvärre i avtagande grad. 

Tränare, uppfödare, travskolor, hästägare etc. måste engagera sig i samhället och inte minst i ungdomarna och visa att det finns så mycket mer än att spela på hästar. Se hur bönderna varje vår drar stora mängder folk ut till gårdarna med ”kosläpp”. Du ser också många gånger bönderna på lokala marknader etc. 

Det som kommer att öka intresset och återskapa sporten är: engagemang lokalt tillsammans med skolor, studiedagar med info om hästen, öppna gårdar för hela familjen, ta in pryoelever, delta i kommunala evenemang, kom ut och prova på att köra häst, visa upp er med mera. 

Vet att några gör detta föredömligt, men totalt är det riktigt uruselt och vi vänder oss oftast till de som redan är ”frälsta”. 

Finns många ytterligare tankar, men utan en stabil plattform för att kunna genomföra dessa nödvändiga åtgärder är det meningslöst att fortsätta med att föreslå något då det i alla fall inte går/kommer att kunna genomföras. 

Håkan Matz,

glad hästägare hos Jörgen Westholm