Fokustema
Insändare
Läs senare

Den brutala polariseringen

Köparens marknad på höstens auktioner!
Problemet är att väldigt få köpare finns kvar.
Det skriver ASVT:s Ove Konradsson och Johan Carlfjord i en insändare idag och att det behövs 100 nya miljoner i prispengar.
Av
Ove Konradsson & Johan Carlfjord
ASVT:s ordförande Ove Konradsson och föreningens generalsekreterare Johan Carlfjord. Foto Privat & Mathias Hedlund/Sulkysport
ASVT:s ordförande Ove Konradsson och föreningens generalsekreterare Johan Carlfjord. Foto Privat & Mathias Hedlund/Sulkysport

När årets selektauktioner är avklarade med utvalda hästar kan det konstateras att köpare finns på de extremt välstammade hästarna. Under höstens fortsatta auktioner med mer vanliga men välstammade och fina hästar, kommer den brutala polariseringen av svensk travsport uppenbaras i fullständig dager.

Det kan konstateras att många av de hästägare som utgjort ryggraden i svensk travsport inte längre har råd att delta i travets karusell oavsett om de är B-tränare eller renodlade hästägare. Detsamma gäller även merparten av landets A-tränare som följaktligen inte kan hitta hästägare till sin rörelse!

ASVT:s övertygelse som vi vet har stöd från såväl hästägarorganisationerna, A-tränarna och B-tränarna är den tuffa sanningen att det måste till mer prispengar till vardagstravet.

Vill vi rädda svensk travsport som folksport i hela Sverige räcker det inte med att skapa mjuka värden för sportens aktiva som nyligen framfördes av sportens ledning. Tyvärr betalar inte mjuka värden räkningar för foder, träningsavgifter och övriga kostnader för de aktiva, framför allt inte när kostnadsmassan ökat.

Räddningen för att betala räkningar hos de aktiva är prispengar till vardagstravet! Låt oss samtidigt också förnya epitetet breddsport. Den verkliga breddsporten i dagens trav i Sverige är vardagstrav med dess olika spelformer från vinnare till V64! Med en frisk breddsport och vardagstrav blommar travsporten…

Uppfödningen speglar den tuffa situation som hästägarna nu upplever där de kommit till en kritiskt låg nivå avseende kostnadsbidrag. Årets betäckningssiffror pekar på en nedgång med cirka 15 procent.

Med flera års nedåtgående trend kan man med matematik beräkna hur många tävlingshästar svensk travsport behöver för att upprätthållas på nuvarande nivå i hela Sverige. Risken är uppenbar att travsporten svält sig till den nivå att flera banor riskerar läggas ner om bara fyra-fem år. ST:S ordförande Anders Källström skrev i Travronden att Sveriges sista travlopp kommer att köras 2054 om inget dramatiskt görs. ASVT:s starka oro är att hans ödesdigra profetia med allvarliga konsekvenser kommer förverkligas snabbare.

Kommer sportens överlägset största intäktskälla ATG och V75 kunna leverera sport som genererar intressant spel i tillräcklig omfattning med färre hästar och hästägare…troligen inte! Kommer svensk travsport att kunna upprätthålla en rimlig internationell kvalitet på sporten med färre födda hästar…troligen inte det heller. Vetenskapen säger att toppen på en avelspyramid i princip aldrig kan bli högre än bredden!

Så vad är lösningen?  Signalvärden är mycket viktiga för svensk travsport fastslog ST:s vd Maria Croon på senaste konsortiemötet i Svensk Travsport i Malmö.  Det skriver ASVT och förmodligen alla sportens aktiva under på.

Bästa signalvärdet är att ledning och styrelsen på ST och ATG gör som andra branscher i kris. Säkra resurser till företagens coerebusiness – skapa förutsättningar för högklassig sport genom att allokera höjda prispengar och samtidigt skapa möjligheter till en god spelutveckling.

Ikonen Gunde Svan brukar säga inget är omöjligt om man verkligen försöker! Så budskapet till ST och ATG är; överge osthyvelprincipen och ta fram svärdet för att allokera resurser.  Prioritera hårt.

Svensk travsport behöver 100 miljoner kronor i nya prispengar redan 2025. Det tillsammans med de mjuka värden som ST:s vd förespråkar kan få sportens aktiva att återfå framtidstron och skapa förutsättningar för nyrekrytering!

Ove Konradsson & Johan Carlfjord,
ASVT

Fokustema
Insändare
Läs senare

Har vi modet att förändra?

Är vi redo och har vi modet att förändra Svensk Travsport i grunden?
Den frågan ställer sig Anders Lindqvist i en insändare idag.
Av
Anders Lindqvist
Anders Lindqvist. Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Anders Lindqvist. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Lyhördhet och flexibilitet är två drag som kännetecknar välskötta företag och som underlättar i en förändringsprocess.

Tröga organisationer och företag med långa beslutsprocesser och en i vissa fall mer konservativ syn på ledarskap och affärsutveckling har svårare att anta nya utmaningar. Ett vanligt fel dessa begår är att belöna dem som komplicerar rutiner istället för att lyssna till dem som vill förenkla och effektivisera.

Jag önskar att jag kunde placera in Svensk Travsport i den förstnämnda kategorin, och jag tvivlar inte på att de interna ambitionerna är höga. Efter att ha verkat inom travet i mer än ett halvt sekel måste jag tyvärr emellertid säga att jag ser en rad allvarliga brister i ST:s organisation, struktur och administration.

Om vi kan förenkla strukturen hos Svensk Travsport och alla dess organisationer kan vi frigöra resurser och skapa ekonomiskt utrymme till att höja prispengarna. Vidare bör ST:s tjänster göras avgiftsfria. Ta bort anmälningsavgifter, registreringsavgifter, licensavgifter, boxavgifter. Ja, alla avgifter, för det kostar att administrera. En åtgärd jag hoppas/tror kan få positiva effekter.

Framför allt måste vi ställa oss de viktiga frågorna och vara ärliga när vi besvarar dem. Hur många av jobben på ST/ATG i Stockholm kan egentligen utföras av folk på våra travbanor runt om i landet?  Vi vill ju att hela Trav-Sverige ska leva.

Vilka insatser kostar mer än de smakar? Varje person som jobbar inom travsportens administration bör titta sig själv i spegeln och fråga sig; vilka resultat producerar jag i mitt jobb? På vilket sätt gynnar det jag gör Svensk Travsport, hela värdens travsport och dess aktiva? Och vad gör jag som tvärtom inte bidrar till att utveckla travsporten och underlätta för de aktiva?

Varje arbetsmoment och åtgärd bör kartläggas och ifrågasättas i detalj. Många rutiner och arbetsmoment kanske måste dras in eller utföras av någon annan för att vi ska värna om svensk travsport på samma sätt som vi skyddar en gräsmatta från ogräs och mördarsniglar?

Vid osäkerhet – hänskjut frågan offentligt till Svensk Travsports styrelse så att alla typer av arbeten och chefsstrukturer blir ifrågasatta och granskade.

Det är min djupa övertygelse att vi med gemensamma krafter kan förbättra travsporten i Sverige för alla parter. Men det är en grundläggande förutsättning att vi placerar fokus på sporten och de aktiva och det kommer att krävas självrannsakan, sanering och på vissa håll genomgående förändringar. För att inte tala om nedskärningar och omfördelning av arbetsuppgifter och ansvarsområden.

Är vi beredda att möta dessa förändringar?  

Anders Lindqvist

– med en verkligt stor passion för världens finaste sport

P.S. Men med detta debattinlägg sågar jag väl på den gren jag sitter på. För jag funderar skarpt på vara betydligt mera i Sverige i framtiden och behöver alla  uppdrag travsporten kan ge mig för att dryga ut min usla pension. D.S.

Fokustema
Insändare
Läs senare

Funderingar kring vd-brev

Det kommer att behövas kraftfulla åtgärder att öka intäkterna och sänka kostnaderna för att vi ska kunna återskapa den fina travsport vi vill ha, skriver hästägaren Håkan Matz i en insändare idag och tar avstamp i Maria Croons senaste vd-brev på travförbundets hemsida.
Av
Håkan Matz
Maria Croon är vd på Svensk Travsport och hästägaren Håkan Matz skriver bland annat om det senaste vd-brevet. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport
Maria Croon är vd på Svensk Travsport och hästägaren Håkan Matz skriver bland annat om det senaste vd-brevet. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport

I sitt senaste månadsbrev skriver Svensk Travsports vd Maria Croon klart och tydligt att hon (och ST?) ser den katastrofala nedgången. Citat från vd-brevet:

”För travsporten är ju risken att om allt annat lika så kommer vi i framtiden få svårt att hålla nuvarande nivå av tävlingsvolym om vi inte lyckas vända siffrorna.”

I samma brev skriver Croon:

”Svensk Travsport har en stor roll att spela men vi kan inte genomföra några förändringar utan alla andra inom travet; uppfödare, tränare, hästägare, travbanor, travskolor, spelare, och så vidare.”

Det är ju här som verkligheten kommer fram. Att ALLA inom travet skulle vara eniga kring de viktiga frågor som måste till är en omöjlighet. Hur ska Maria Croon/ST och ST:s styrelse kunna få samtliga 32 banor/ägare att fatta de tuffa beslut som ligger framför travet?

Ytterligare spegling av detta är citat nedan när det gäller målsättning för de kommande tre åren: 

”Exakt hur de ekonomiska förutsättningarna ska se ut är inte fastställt men målet är att kunna göra en insats framförallt vad gäller medel till hästägare.”

För mig som jobbat inom näringslivet hela min tid måste ett mål vara; konkret, utmanande, accepterat och tidsatt. 

Med ovan verklighet gällande beslutskraft tillåter jag mig säga att detta är i det närmast omöjligt med dagens beslutsgång. 

Det står nog klart för alla att utan relevant ekonomiska tillskott till travet kommer de flesta goda idéer att hamna på skam. Omfördelningar inom ramen för dagens ekonomi kommer aldrig att kunna genomföras eller för den delen bättra på situationen. 

Att ställa allt hopp till en ökad intäkt via ATG som enda åtgärd är en önskning som endast marginellt kan ge ökade intäkter. Spelmarknaden ser ju just nu tvärtemot ut att gå år fel håll. 

Det kommer att behövas kraftfulla åtgärder att öka intäkterna och sänka kostnaderna för att vi ska kunna återskapa den fina travsport vi vill ha. 

Det finns en mängd åtgärder som måste till men de mest konkreta åtgärderna enligt min uppfattning är: 

  • Bilda snarast en grundläggande organisation/koncern för ST i hela Trav-Sverige med ett moderbolag där fasta och konkreta beslut kan tas av styrelsen som har att fastställa strategiska mål och verksamhetens strategier.

Detta för en organisation med starka regioner som har att utveckla sporten på lokala plan, men också för ATG. Givetvis måste detta ske inom ramen för lönsamhet. Vet/förstår att detta kommer att innebära mycket svåra beslut för dagens ”ägare” (banorna) som måste samla sitt ägande i en koncern. Svårt rent tekniskt, absolut, men det går att genomföra om insikten och viljan finns. ”Banorna” kommer sedan inte att äga sin bana utan ”äga” en andel i hela Trav-Sverige. 

  • Trav-Sverige måste mycket aktivare finnas och synas ute i hela landet. Vi har idag skapat ett ”företag” som mer kan liknas vid en spel-sajt. Ute bland folk i gemen är trav liktydigt med V75 som man lugnt och skönt njuter av på lördagarna, men dessvärre i avtagande grad. 

Tränare, uppfödare, travskolor, hästägare etc. måste engagera sig i samhället och inte minst i ungdomarna och visa att det finns så mycket mer än att spela på hästar. Se hur bönderna varje vår drar stora mängder folk ut till gårdarna med ”kosläpp”. Du ser också många gånger bönderna på lokala marknader etc. 

Det som kommer att öka intresset och återskapa sporten är: engagemang lokalt tillsammans med skolor, studiedagar med info om hästen, öppna gårdar för hela familjen, ta in pryoelever, delta i kommunala evenemang, kom ut och prova på att köra häst, visa upp er med mera. 

Vet att några gör detta föredömligt, men totalt är det riktigt uruselt och vi vänder oss oftast till de som redan är ”frälsta”. 

Finns många ytterligare tankar, men utan en stabil plattform för att kunna genomföra dessa nödvändiga åtgärder är det meningslöst att fortsätta med att föreslå något då det i alla fall inte går/kommer att kunna genomföras. 

Håkan Matz,

glad hästägare hos Jörgen Westholm 

Fokustema
Insändare
Läs senare

Nya kvastar behövs

Kerstin Peterson-Brodda ska alltså lämna förslag om framtidens travsport enligt en krönika som jag nyligen läste i Sulkysport och det blir intressant!
Av
Leif Alm
Det behövs nya kvastar, enligt insändarskribenten. Foto: Daniel von Appen
Det behövs nya kvastar, enligt insändarskribenten. Foto: Daniel von Appen

Som ordförande i Skånska Travsällskapet lyckades hon förändra Jägersro totalt.
Alltid på en tisdag har blivit någon tisdag då och då, V75-lördagar har gått från en hel del till några enstaka dagar.

Under en månad nu i sommar fanns det två tävlingsdagar i Skåne för de travintresserade, en ponnydag på Jägersro och en dito i Tomelilla!

Det behövs nya kvastar och det nu!

Leif Alm