Fokustema
Insändare
Läs senare

”Utan särintressen och dolda agendor”

Hallå uppfödare/hästägare vi är majoritetsägare i ett spelbolag, ATG. I den nya organisationen som antogs av fullmäktige den 4 februari 2022 har travsällskapen förpassats till att bli en ideell förening som anordnar av ST godkända travtävlingar!
Hur kan det komma sig? Tänker delegaterna i fullmäktige själva eller tänker de på sig själva?
Av
Ruth Riekola

ST:s styrelse har nu tagit över den totala makten från oss ägare och ska nu börja verka för ett samarbete som utvecklar och stärker andra länders travsport inom och utom Europa (associerade medlemmar).

Detta kan inte accepteras!

Vid ASVT:s extra stämma den 13 november 2021 beslutades att ST skulle återkalla de utökade geografiska områdena. Vid en direkt fråga till ST:s ordförande Marjaana Alaviuhkola den 5 april 2022 var svaret ”att vi kommer aldrig att återkalla de utökade geografiska områdena.”

Jag fick svar från Jordbruksverket (JBV) den 4 januari 2022. De meddelar hur ST ska gå tillväga för att JBV ska hjälpa ST att återkalla de geografiska områdena.

Nedanstående borde ST:s styrelse, fullmäktige, travsällskap och BAS arbetat för:

Travsällskapen bildades år 1925 av uppfödare/hästägare = ägarna, BAS = medlemmar. ATG bildades år 1974. Överskottet skulle gå till sporten. Skattas bort.

29 november 2018: Avtal mellan regeringen och ST/SG. Bolagsordningen får inte ändras och aktier kan inte överlåtas utan regeringens tillstånd. Medel ska ställas till hästsportens förfogande för att säkerställa en långsiktig och positiv utveckling. Sporten inom landet ska kunna bedrivas på ett sådant sätt att de långsiktiga förutsättningarna för sportens utveckling och geografiska spridning tryggas.

12 december 2018: Av ST anlitad expert i organisations- och skattefrågor lämnar en skatteutredning till förtroenderådets möte. I protokollet nämns inget om skatteutredningen. Protokollet är undertecknat av Marjaana Alaviuhkola, Kerstin Peterson-Brodda och Vanja Sandgren. Protokoll är en värdehandling. ST vägrar att lämna ut skatteutredningen. Ingen hemlig handling.

1 januari 2019: En koncern mellan travsällskapen – ST – ATG borde ha funnits på plats där travsällskapen bildat två (2) aktiebolag. Det ena innehållande de kostnader som är avdragsgilla innan ATG betalar bolagsskatt, det andra inte avdragsgilla kostnader. Samma typ av bolagsbildning skulle ST haft. Lägsta kostnaden för att bilda aktiebolag är 25.000 kronor. ST:s kostnader för strukturen 4 februari 2022 är enorma jämfört med aktiebolagsbildning. Dessutom styr bolagsordningen syftet med verksamheten i ett aktiebolag, att aktier inte kan avyttras liksom i ATG, hur göra om något travsällskap vill upphöra och mycket mer. Kolla syftet/ändamålet ST:s struktur 4 februari 2022.

September 2019: Denningers rapport – grunden till rådslagen. ST tillät experter att endast utveckla ST:s federativa modell. ST undanhåller viktiga fakta. Protokoll från rådslag i Hallands Travsällskap, där även ordföranden och vd i ST var närvarande stämmer inte alls överens med vad som beslutades.

Travhästägarnas handlingar till årsmötet den 4 maj 2022 nämner inget om arbete med:

…att en koncern ska finnas på plats så att koncernbidrag kan lämnas utan begränsning inom koncernen. En förutsättning för skatteoptimering.

…att ST övertog en aktie från SG för att kunna bilda en koncern. Ingen koncern?

…att spelobjekten (i detta fall hästar) ska ersättas innan ATG betalar skatt. Våra hästar ställs gratis till ATG:s förfogande. Ersättningen ska gå till sporten för att fördelas på ett sätt som föreskrivs i bolagsordningen. Har inget med prismedel att göra.

…att kräva att de spelbolag som använder sig av hästspel ska betala travsporten för detta. Statens utredare skrev i Dagens Industri att det blir ingen avgift för hästspel därför att ATG redovisar en årlig vinst på cirka 2 miljarder. När avgift?

…att ATG:s årsredovisningar för åren 2019 – 2021 kan ändras för att minska skatte- läckaget. Plus/minus 1 miljard på tre (3) år då den totala vinsten är cieka 6 miljarder.

…att momsfrågan måste lösas. Något har gått snett. Vad är skillnaden mellan travverksamhet och annan verksamhet om man vill arbeta via FA-skattsedel eller som del i annat bolag? Vi föder upp och utbildar travhästar uteslutande för att de ska bli fullgoda produkter som kan vinna intäkter!

Efterlyser de skrivelser som sänts till skatterättsnämnden och skatteverket!
…att ST styr ATG. En reflektion, år 2014 hade ATG 272 anställda, nu cirka 500. Rimligt?

Kan någon med gott samvete förorda ansvarsfrihet för styrelserna i ST/ATG och Travhästägarna för år 2021?

Jag föreslår att jag tillsammans med representant för insatta personer i travsällskap, ASVT, Travhästägarnas och Travtränarnas Riksförbund gällande organisation och skatter, på ST:s bekostnad, får kontakta Professional Managements VD, som utfärdat skatteutredningen och yttrat sig i Denningers rapport.

Eftersom vd:n har allt material på plats kan kostnaden inte bli så stor. Speciellt om man jämför med de 87 miljoner som ST lämnade i bidrag till travsällskapen utan speciella motkrav om man läser Travronden.

Svensk Travsport måste ha en organisation som håller över tid och är så effektiv och förutsägbar som möjligt. På så sätt kan vi få många fler intresserade av att uppföda och äga travhästar födda och tränade i Sverige. Utländska uppfödare/hästägare ska inte kunna obstruera svensk travsports intention att vara en sport för fattig som rik där alla trivs. Alla måste tänka på helheten, inte på vad som är bäst för mig men påverkar andra negativt.

Jag bifogar ST:s senaste struktur och en koncernstruktur där man måste göra rätt initialt. Jag säger inte att min koncernstruktur är den bästa.

Någonstans måste vi börja på ett transparent sätt utan särintressen och dolda agendor. ST:s egna ord.

25 april 2022

Ruth Riekola,
medlem i ASVT, Hallands Travsällskap, Halmstad Travhästägarförening, STHF Jägersro

Fokustema
Insändare
Läs senare

Härskarteknik på hög nivå

Nu har ATG, genom dess ordförande Peter Norman och vd Hasse Lord Skarplöth, i ett öppet brev uppmanat trav- och galoppsällskapen i Skåne att samlokalisera.
Lutfi Kolgjini ger sin syn på det öppna brevet från ordförande och vd i spelbolaget.
Av
Lutfi Kolgjini
Härskarteknik kallar Lutfi Kolgjini utspelet från Hasse Lord Skarplöth och Peter Norman i det öppna brev som skrivits till travet och galoppen i Skåne. Foto: Alexander Belov
Härskarteknik kallar Lutfi Kolgjini utspelet från Hasse Lord Skarplöth och Peter Norman i det öppna brev som skrivits till travet och galoppen i Skåne. Foto: Alexander Belov

Nu har ATG, genom dess ordförande Peter Norman och vd Hasse Lord Skarplöth, i ett öppet brev uppmanat trav- och galoppsällskapen i Skåne att samlokalisera.

Låt oss ta det från början. De svenska travsällskapen äger Svensk Travsport. Svensk Travsport äger 91 procent av ATG, resterande nio procent ägs av Svensk Galopp. Det är ytterst tveksamt att ATG ska lägga sig i en process hos några av sina yttersta ägare.

Galoppen sade upp sitt avtal med Jägersro, Skånska Travsällskapet, för cirka tolv (12) år sedan. Galoppens mål och huvudinriktning var att bygga en egen bana i Bara utanför Malmö.

Jägersro och Skånska Travsällskapet har lagt sitt fokus på att bygga en modern travsportanläggning, i den aktiva Öresundsregionen med tre miljoner invånare i närområdet. Närheten attraherar även travsportidkare från Danmark, Tyskland och Nederländerna.

Samtidigt har Jägersro de senaste tio åren blivit styvmoderligt behandlat av både Svensk Travsport och ATG. Planering av tävlingskalendern har gått från att vara en samrådsplanering av banornas sportchefer till att bli en diktering och kravställande av ATG. År 2025 får Jägersro 41 tävlingsdagar, varav tio är lunchtrav. Det tycks vara en främmande tanke hos ATG att några av våra tre miljoner skulle vilja njuta av en underbar sommarkväll på Jägersro. Nej, de förväntas komma i snålblåsten på vinterkvällar.

ATG bör fokusera på annat:

  • 1973 när ATG bildats gick 39 kronor tillbaka per satsad hundring tillbaka till hästägarna. 2024 kommer det tillbaka 18 kronor.
  • 2019 sänktes spelskatten. Detta borde ha skapat 500-600 miljoner kronor/år tillbaka till sporten och hästägarna. Jag saknar bortåt 3 MILJARDER, vilka skulle betytt mycket för sportens utveckling. Jag har ställt frågan mer än en gång, men ännu inte fått något svar på vart de tagit vägen. Ett fall för Uppdrag Granskning?

Ändå gick ATG:s ordförande Peter Norman ut nyligen i en intervju och sa att banorna måste hitta alternativa inkomstkällor, samt att ATG skämt bort banorna med prispengar. Det är upp till var och en att bedöma om 18 kronor tillbaka på satsad hundralapp är att bli bortskämd.

Det finns all anledning för Svensk Travsport att ifrågasätta ATG:s ledning. De måste förklara vart de tre miljarderna tagit vägen, och hur de ska öka de 18 kronorna uppåt för sportens fortsatta framtid.

Sporten står idag inför tuffa utmaningar. Antalet betäckningar minskade 2023-2024 med 21 procent. Det betyder 21 procent färre tävlingshästar om några år. Anta en fortsatt minskning med tio procent per år…

Vad gör ATG då? Virtuella hästar igen? ATG bör fokusera på detta, istället för interna processer hos ägande parter. I sitt öppna brev erbjuder ATG även Svensk Galopp att omförhandla ett lån på 100 miljoner kronor till bättre villkor. På vilket sätt skulle detta gynna travet på Jägersro?

Slutsummarum; ATG vilar på två ben, spelarna som ständigt terroriseras av ATG genom tvång att inkomma med kontoutdrag och lönespecifikationer, samt hästägarna som brottas med sänkt avkastning. Vilken investerare på börsen skulle premiera en sådan företagsledning?

– Lutfi Kolgini

***

Det öppna brevet till travet och galoppen i Skåne – med rubriken ”Den enda hållbara vägen framåt” från Peter Norman, styrelseordförande ATG Hasse Lord Skarplöth, vd ATG kan läsas nedan.

Den enda hållbara vägen framåt

Det handlar inte om att välja mellan trav och galopp – det handlar om att säkra framtiden för båda sporterna. Så släpp känslorna, lyft blicken och enas kring ett Jägersro för både travet och galoppen, skriver Peter Norman, styrelseordförande i ATG, och Hasse Lord Skarplöth, vd ATG, i ett öppet brev. Travet och galoppen i Skåne står inför ett vägskäl. Beslut som fattas nu kommer forma sportens framtid för lång tid framåt.

Trots att samtliga experter, tjänstemän och styrelser är överens om att en samlokalisering till nya Jägersro är den enda ekonomiskt och strategiskt hållbara lösningen, fortsätter känslomässiga argument att stå i vägen för rationellt tänkande.

ATG ser sig därför tvingade att bryta sin tystnad och belysa de obestridliga fakta som står på spel.

Ekonomiska realiteter kan inte ignoreras

Från och med den 31 december 2027 kommer det sannolikt inte att finnas någon galoppbana i Skåne. Samtidigt saknas en finansiär för att bygga en ny bana i Bara, vilket gör alternativet om en separat bana till just nu en vision utan verklig förankring. Att bygga två separata anläggningar är inte bara ekonomiskt oförsvarbart, det skulle innebära årliga kostnader på minst 20 miljoner kronor som travet och galoppen gemensamt måste bära. Detta är pengar som annars skulle kunna användas till prispengar för aktiva, något som direkt påverkar sportens konkurrenskraft och attraktionskraft.

Samlokalisering erbjuder inte bara möjligheten att minimera kostnader genom synergier, utan också att koncentrera ATG:s investeringar i spelupplevelser och tv-sändningar. Genom att samla allt på Jägersro kan vi garantera en upplevelse i toppklass för såväl åskådare på plats som tittare framför skärmen.

ATG:s åtaganden vid en samlokalisering

För att visa på vårt fulla stöd för en samlokalisering är ATG redo att bidra på två konkreta sätt:

  1. Förmånligt lån till Svensk Galopp: Svensk Galopp har idag ett finansiellt krävande lån på 100 miljoner kronor. Vi är beredda att omförhandla detta lån till betydligt bättre villkor, vilket skulle stärka deras ekonomiska position avsevärt. Vid en samlokalisering finns de ekonomiska förutsättningarna för ATG att ge ett motsvarande lån till bättre villkor.
  2. Investeringar i nya Jägersro: Vi kommer investera rejält i att skapa en världsledande spelupplevelse på plats och höja kvaliteten på tv-sändningarna till den högsta nivån. Det här är inte bara en satsning på dagens publik utan också på framtidens generationer av trav- och galoppentusiaster.

Vad är viktigast – egen bana eller sportens överlevnad?

Vill vi prioritera symboliken av en egen bana, trots att resurser saknas och konsekvenserna blir förödande för sportens ekonomi? Eller väljer vi att säkerställa att Skånes tränare och hästägare har bästa möjliga förutsättningar att verka och växa under de kommande 20 åren?
Beslutet måste fattas nu. Nya Jägersro är redan under planering, och för varje dag som går förloras möjligheter att realisera en hållbar lösning.

En uppmaning till ansvarstagande

ATG vädjar till trav- och galoppsällskapen i Skåne att lyfta blicken från den lokala rivaliteten och istället fokusera på helheten. Samlokalisering är inte bara en möjlighet, det är en nödvändighet. Det handlar inte om att välja mellan trav och galopp – det handlar om att säkra framtiden för båda sporterna.

Låt oss fatta ett modigt, rationellt och ansvarsfullt beslut. Framtiden väntar inte.

– Peter Norman, styrelseordförande ATG Hasse Lord Skarplöth, vd ATG

Fokustema
Insändare
Läs senare

Att rösta med fötterna

Rösta med fötterna är ett begrepp inom ekonomin som betyder att man drar undan sitt ekonomiska stöd alternativt säljer sitt ekonomiska engagemang. I föreningsvärlden får begreppet en annan betydelse, skriver Mats Gabrielsson i en insändare idag.
Av
Mats Gabrielsson
Mats Gabrielsson skriver idag vad det innebär att rösta med fötterna och en undermållig utredning.
Mats Gabrielsson skriver idag vad det innebär att rösta med fötterna och en undermållig utredning.

Dålig ledning, orealistiska och ofokuserade  målsättningar samt ”överstatlig” tjänstemannastyrning, gör att föreningsmedlemmarna till slut tappar sitt engagemang både känslomässigt och ekonomiskt. Detta är något som vår travsport, via ST, Travsällskapen och basorganisationerna, har fått erfara under de senaste 15-20 åren.

Föreningstanken bygger på principen att man skall tillföra medlemmarna en nytta, skapa demokratiskt antagna regler samt var behjälplig gentemot omvärlden. När en förening, eller en föreningshierarki, frångår sin ursprungliga idé och ger sig på sina egna medlemmar av skäl som, att vara politiskt korrekta, cementera tjänstemannaordningen, undvika opposition mot styret börjar förfallet. Medlemmar och intressenter röstar med fötterna.

Jag påbörjade min väg mot dörren ut från travvärlden för några år sedan av skäl som ovan, men har fortfarande knappt 100 tävlings- och avelshästar (på väg ned mot ett mycket mindre antal).

Jag har behållit mina medlemskap i föreningsorganisationerna runt travet, men nu är det dags börja gå ur en del av dem då man ser att ”bläckfiskens armar” börjar sätta sina sugkoppar på det fria ordet.

På Solvallas Hästägarföreningens (SHF) höstmötet i onsdags röstades en motion igenom om att lämna NÄT, det vill säga att inte medverka i det oberoende ordet som finns utanför det beslutande rummet. Med en knapp röstövervikt av rösterna från 39 av föreningens drygt 400 medlemmar (21–18).

Detta med stöd av en undermålig utredning som byggde på ett fåtal så kallade djupintervjuer från ej namngivna, vilket kan jämföras med en domstol inför stängda dörrar.

Hade man gjort en enkät bland medlemmarna och gjort en professionell utvärdering av den hade det varit godtagbart. Jag liksom ett antal andra (som jag känner) lämnar SHF och låter den sugas upp av bläckfisken.
 
– Mats Gabrielsson
uppfödare av Tooma-hästarna och ägare av Stall Oxalis

Fokustema
Insändare
Läs senare

De konkurshotades diktatur

Allt eftersom travsportens ekonomi urholkats har ST:s rådgivande och beslutande församlingar utvecklats till något som närmast kan beskrivas som de konkurshotades diktatur.
Av
Ewa Silfverberg Liljeros
Ju fler banor som får ekonomiska problem desto fler blir stråtrövarna i Sherwoodskogen, skriver Ewa Silfverberg Liljeros i en insändare idag. Foto: Luis Del Rio Camacho
Ju fler banor som får ekonomiska problem desto fler blir stråtrövarna i Sherwoodskogen, skriver Ewa Silfverberg Liljeros i en insändare idag. Foto: Luis Del Rio Camacho

Jörgen Westholm torgförde för inte så länge sedan tanken om ”en-häst-en-röst”, som grund för rösträtt i travsportens beslutande organ. Han gjorde det för att stora uppfödare och hästägare anser att de saknar inflytande i sporten. Deras investeringar i sporten värdesätts inte, samtidigt som de helt saknar inflytande över hur prismedlen fördelas. Det var en god tanke, men han utvecklade den inte. Kanske för att förslaget direkt lustmördades av ST:s ordförande. Anders Källström jämförde med det svenska 1800-talet när förmögenhet hade det avgörande inflytandet för rösträtt.

Svensk Travsport (ST) är ingen statlig institution. Det är en helt privatägd serviceorganisation bildat av och för de medlemsägda travsällskapen. Det är helt fel att jämställa medborgarnas rösträtt i en samhällsdemokrati med travsportens interna maktfördelning. Den kan till exempel vara demokratisk (folkvälde), en diktatur (envälde), eller oligarki (fåtalsvälde). Travsportens beslutsordning är formellt en demokrati, men styrs i praktiken av några få dominanta aktörer, ett litet elitskikt som ständigt återkommer på olika uppdrag och positioner.

Banorna ägs, som alla vet, av travsällskapen, och kompletteras i ST av BAS-förbunden. Varje sällskapsmedlem har en röst i sällskapet oberoende av antal hel- eller delägda hästar, eller inga ägda hästar alls. Om tanken är att det enskilt ägda hästinnehavet skulle avgöra röststyrka i ST:s fullmäktige blir det också fel. Enskilda hästägare äger inga travbanor.

Varje bana/BAS-förbund har ett visst antal förutbestämda mandat. Mandatfördelningen bygger däremot i n t e på respektive sällskaps medlemsantal. Det hade varit rimligt utifrån Källströms jämförelse med riksdagsval och ”allas lika rösträtt” som grundbult. Istället bygger rösträtten på ”någonting annat”. Oklart på exakt vad, men ungefär på ”banornas storlek”, ”antal tävlingstillfällen” etcetera. Mandatfördelningen fastställs av Fullmäktige med utgångspunkt från förslag utformat av tjänstemän på ST.

Det pågående stora tappet av hästar kräver en ny maktordning. Den måste bygga på den betydelse som olika travbanor har för travsportens framtid. Framtiden kan inte att bestå av andra banor än de som bidrar med hästar. Travsporten står och faller med tillgången på hästar. De banor som bidrar med flest borde därför väga tyngst när det gäller att påverka centrala beslut.

Antalet hästar på träningslistorna vid respektive travbana vid en viss given tidpunkt (till exempel 15 oktober när unghästarna börjar köras in) är ett utmärkt beräkningsunderlag för mandatfördelning. Ju fler hästar desto fler röster för banan.

Beräkningsunderlaget blir inte heller godtyckligt. Solvalla får samma centrala anslag 2024 som 2019. Det är ett konkret exempel på hur den nuvarande mandat- och maktordningen har blivit ”de konkurshotades diktatur”. Ju fler banor som får ekonomiska problem desto fler blir stråtrövarna i Sherwoodskogen.

Slutligen, BAS-förbunden äger inte heller några egna travbanor. De borde istället stå fria och oberoende och inte sitta i de beslutande rummen. Deras deltagande i ST:s Fullmäktige bör rimligen begränsas till närvaro- och yttranderätt.

– Ewa Silfverberg Liljeros