Här kan ni läsa Anne Haglunds krönika som publicerades i Sulkysport nummer 28:
Hösten är ettåringsauktionernas tid. Auktion är det vanligaste sättet att köpa en unghäst på. En fantastisk möjlighet att se en stor del av kullen, att jämföra och välja. Till den stundande Kriterieauktionen väntas nästan 300 ettåriga travhästar byta ägare under två dagar.
För att man ska hinna med att titta på alla hästar man är intresserad av på auktionsdagen är det bra om man har möjlighet att sortera och prioritera i förväg. Till sin hjälp har man auktionskatalogen, som är mycket informativ.
På senare år kan man även via auktionsfirmans internetsida se bilder och ibland filmer på hästarna som bjuds ut. En bra film är ovärderlig i val av häst, här kan man se hur den rör sig i trav.
Dessutom är filmerna en stor fördel för hästarna
Då det minskar antalet gånger de ska ur boxen och springa upp för eventuella spekulanter under visningen strax före auktionen. Det är mycket ansträngande för de unga hästarna att ständigt springa upp och dessutom finns det risk för sammanstötningar och olyckor. Vissa stuterier hänvisar helt till filmer och visar inte upp sina unghästar i trav utan bara uppställda på auktionen.
Fakta Anne Haglund
Häromveckan besökte vi Arqana Trots selekterade ettåringsauktion i Deauville. Där arrangeras det så att några timmar för auktionsstart så visas alla hästar i nummerordning i trav på bra underlag med enklare presentation i högtalaren. Mycket bra och besparande för hästarna, det borde vara en bra idé även för svenska auktioner.
I Sverige, till skillnad från i USA eller Frankrike, är nästan alla auktionshästar röntgade för lösa benbitar före auktionen. Det är mycket bra, men det skulle kunna förbättras ytterligare. Jag tycker att auktionsfirman i samarbete med veterinär expertis ska upprätta krav på vad som ska röntgas, vilka leder och vilka projektioner som ska vara minimum. Det är nästan ingen som röntgar bakknän på auktionshästar, vilket jag tycker är märkligt, då förändringar i bakknä på travhästar oftast är mycket allvarliga och innebär att det inte blir någon tävlingskarriär alls.
I Sverige är vi väldigt fixerade vid lösa benbitar och röntgar för att hitta eventuella sådana. Däremot tittar vi inte så noga efter bencystor, vilket också är en utvecklingsrubbning som oftast är allvarligare än benbitar. I Frankrike är veterinärerna mer uppmärksamma på dessa förändringar på besiktningsröntgen. Det krävs andra projektioner än de för benbitar för att se bencystorna.
Jag skulle önska att även röntgenbilderna fanns online så att man kunde be sin veterinär studera dem före auktionen.
Jag har vid flera tillfällen som veterinär blivit ombedd att studera sådana röntgenbilder, men det har varit på internetsidor för europeiska ridhästauktioner. I vilket fall som helst rekommenderar jag alla köpare att låta veterinärundersöka den nyinköpta hästen så snart efter auktion som möjligt, då auktionsvillkoren säger att reklamationsrätten bara ligger på 30 dagar efter inköp, till skillnad från normala regler vid hästköp som har betydligt längre reklamationsrätt.
Djurskyddet är en fråga som engagerar en veterinär dagligen. Nu kom det återigen upp till debatt i travmedia, en häst blev akut sjuk under en tävlingsdag och det fanns ingen organiserad akutsjukvård, utan det var ren tur att den fick rätt vård.
Vi får ständigt höra hur högt djurskyddet är prioriterat inom svenskt trav. Detta citat finns att läsa på Svensk Travsports hemsida: ”Hästen är det viktigaste vi har och därför ska vi alltid sätta hästens välbefinnande i första hand. Att säkerställa och ständigt utveckla djurskyddet och säkerheten inom travsporten är därför, tillsammans med våra medlemmar, två av våra viktigaste uppdrag.”
Det är då märkligt att Svensk Travsport år 2017 har tävlingar på svenska travbanor, utan att det finns tillgänglig akutvård under tävlingarna. Det är inte otroligt att hästar kommer till skada eller blir sjuka under tävling, eftersom det innebär kraftig fysisk ansträngning.
Det kan inte vara svårt att se till att det finns veterinär kompetens tillgänglig för akutvård vid alla travtävlingar, men så är inte fallet. Det kostar pengar och prioriteras inte. Hästarna ska ha tur om det finns akutvård om de skadar sig eller blir sjuka på travtävlingar, ska vi ha det så?
Återigen blir djurskyddssnacket från ST tomma ord!
***
Fotnot: I denna veckas nummer av Sulkysport, som kommer i brevlådan på torsdag den 28 september berättar vår krönikör Håkan ”Lillis” Olsson om den härliga känslan att ha en egenuppfödd och -ägd häst till start i Svenskt Travkriterium.
