Här är Anne Haglunds krönika som publicerades i Sulkysports pappersutgåva förra veckan:
Den vanligaste anledningen till ”sjukdagar” hos hästar är hältor. Vi använder hästar på varierande sätt, men nästan alltid är det atletiska prestationer i någon form vi begär av dem. Inom travsporten vill vi att hästen ska springa så snabbt som möjligt runt en oval bana. Gångarten trav är numera så genetiskt etablerad hos våra travare att det är naturligt för dem att trava snabbt, dock är deras ben gjorda för att springa rakt fram och inte genom svängar. Lederna i extremiteterna är så kallade gångjärnsleder, de har sin rörlighet enbart åt ett håll, framåt och bakåt och inte i sidled. Orsaken till hältor är enkelt sammanfattat hastigheten och svängarna.
För att minska risken för problem för hästarna är det en djurskyddsmässig skyldighet att se till att förutsättningarna att springa fort är så gynnsamma som möjligt. Svängarna bör vara så vida som möjligt och ha en lämplig dosering. Vinkeln på doseringen begränsas av det faktum att materialet ska ligga kvar och inte rulla av, därför kan man inte dosera kurvorna så mycket mer än idag. Dagens dosering på travbanorna (cirka 18 grader) är anpassad till 1.18-1.20 tempo, det finns därför bara en väg om vi ska fortsätta tävla på ovala banor, det är att ge svängarna större radie, vilket innebär längre banor.
Fakta Anne Haglund
Den andra viktiga faktorn är underlagets egenskaper.
Hästens steg indelas i tre faser, landnings-, belastnings- och överrullningsfasen. I landningsfasen slår hoven i marken, glider nedåt-framåt i underlaget medan hoven bromsas upp. Uppbromsningen påverkas av underlagets grepp och ythårdhet. Glidet i underlaget gör att uppbromsningen blir successiv, det är viktigt för att belastningen inte ska bli för kraftig på hästbenet.
I belastningsfasen utövas den största kraften på benet, man räknar med att varje ben belastas med minst ett ton i denna fas. Kotleden sänks mot marken och alla muskler och senor tänjs ut. I slutet av denna fas tar hoven spjärn mot underlaget och trycker iväg, då gäller det att banan har tillräckligt grepp så att hästen kan skjuta ifrån effektivt. Sista fasen är överrullningen, hoven släpper kontakten med underlaget och rullar över tån.
Loppen körs inte långsammare för att banan är dålig utan det är hästens kropp som får ta smällen
Underlaget hästen ska springa på är egentligen bara kritiskt när den ska springa fort. I låga tempon klarar hästar utan större risk att springa på lösa, hårda eller ojämna underlag. Skaderisken ökar dock kraftigt med hastigheten och underlaget måste därför möta upp med skonsamhet för att det ska vara försvarbart att tävla på. Loppen körs inte långsammare för att banan är dålig utan det är hästens kropp som får ta smällen!
Man delar in underlaget efter funktionella egenskaper som är viktiga för hästens steg:
Ytfasthet har betydelse för hovens islag och glid och styr hovens hastighetsminskning tillsammans med greppet. Nästa fas är mycket viktig för skaderisken, dämpningsfasen. Dämpningen är underlagets förmåga att ta emot kraften under belastningsfasen. Dämpning kan antingen bestå av ett löst underlag (sand) eller elasticitet (svikt). För en snabbt travande häst är det inte aktuellt med sand utan det är elasticitet (svikt) som är avgörande för dämpningen.
Nästa egenskap är grepp, det innebär att hoven greppar banan för att skjuta iväg effektivt. Ett bra grepp kan dock vara motsatsen till ett bra glid. Det gäller att hitta en kompromiss då det är viktigt för minskad skaderisk både med glid i landningsfasen och grepp i överrullningsfasen. Nästa egenskap som är viktig för maxprestation är banans jämnhet. Hoven ska träffa marken jämnt för att minska skaderisken.
Den sista egenskapen är enhetlighet. Underlaget ska vara likadant vid varje steg. Det kan vara svårt att värdera enhetligheten, då även djupare liggande lager i banan ger utslag. Det är alltså viktigt att själva bankroppen är densamma runt hela ovalen. Hästen måste veta att nästa steg den tar blir detsamma som det förra för att den ska kunna löpa avspänt. Tänk dig att kroppen är inställd på att hoven ska landa på ett visst sätt men det sker inte utan underlaget ger efter eller blir hårdare. Det blir samma effekt som om man går ned för en trappa och tror att trappan är slut men så kommer det ett trappsteg till.
Idag stoppas tävlingarna bara om det är rena tjälskott och gropar i banan, men tävlingar körs på stenhårda tvättbrädebanor
Skötsel av en bana kräver mycket kunskap, engagemang och pengar. Bankroppen måste vara enhetligt uppbyggd. Man måste byta material efter förslitningsgrad och årstid. Man måste ha stor kunskap kring material och grusgrovlek och vilka egenskaper de ger underlaget. Banan ska kunna luckras upp hela löplagrets tjocklek, tio centimeter. För elasticiteten är tillräcklig vattning helt nödvändig. Hela banan bör läggas om minst var tionde år.
Svårigheten med att hålla banan tillräckligt bra ökar kraftigt när det fryser på vintern. I de norra delarna går det bättre när isbanor kan anläggas, men i övriga delar av landet som försöker hålla igång travet på grus tävlas det ofta på undermåliga banor. Ibland beror det på okunskap och dåligt engagemang från aktuellt travsällskap och ibland är det bara helt omöjligt på grund av vädret.
För att hålla svikten i banan har flera banor börjat använda saltlake för att få ner fukten i banan även när det är minusgrader. Det fungerar bra, men när det blir tillräckligt kallt (-8°) fryser även saltlaken ihop. Det är vanligt att banorna på vintern är stenhårda med ett löst tunt gruslager på ytan.
Fundera en stund på hur svikt och grepp, som är så viktigt för skaderisken, fungerar på ett sådant underlag…Tävlingar på dåliga banor borde inte tillåtas. Idag stoppas tävlingarna bara om det är rena tjälskott och gropar i banan, men tävlingar körs på stenhårda tvättbrädebanor.
Anser man sig inte klara av eller ha råd att sköta banan erforderligt så ska det inte hållas tävlingar där. För det är väl sant att djurskyddet sätts före ekonomin?
(När det gäller banor och banskötsel har jag tagit del av banskötare Håkan B Johanssons kunskaper och erfarenheter)
***
Fotnot: I denna veckas nummer av Sulkysport, som kommer i brevlådan den 6 april, är det forne Elitloppsgeneralen och numera verkställande direktören på travbanan i Hamburg, Klaus Koch, som tycker till.
