Östergötlands Travsällskaps ordförande Åsa Waern var gästkrönikör i förra veckans utgåva av Sulkysport. Anledningen var att Waern gjort ett ”alternativförslag” till förre ATG-ordföranden Mats Denningers utredning om svensk travsports framtida organisation, vilken publicerats (liksom Waerns alternativ) i sin helhet på Sulkysport.se, och vilken avhandlades för två veckor sedan i Sulkysport. Här utvecklar Åsa Waern sina tankar runt Denningers utredning och sitt alternativförslag.
– Lars G Dahlgren
Så har ”Denninger-utredningen” blivit färdig. En utredning som vid en första anblick inte är uppseendeväckande, men skrapar vi bara lite på ytan så finns där något helt annat. Även mitt organisationsförslag har kommit ut, ett förslag som i själva verket är ett första utkast skickat till samtliga ordföranden i travsällskapen för att få synpunkter innan det skickas vidare till Svensk Travsport.
Åsa Waern.
Ålder: 50 år.
Bor: Linköping.
Gör: Konsult, projektledare för högteknologiska forsknings- och utvecklingsprojekt samt egenföretagare lantbruk med hösilageproduktion.
Första egna häst: Förutom ponnys till barna, Rogestadkungen tillsammans med min man.
Bästa häst: Greby Anna.
Bästa travminne: När vi startade vår första tävlingshäst Hickory Smash. Det var Hickorys första start, vår första start som tävlingshästägare, min mans första start som tränare (B-tränare). Hickory vann med halva upploppet som marginal.
Intresse förutom trav: Bilar och trädgårdsarbete/trädgårdsdesign. Har kört folkrace i unga dar och vi har en historisk formelbil vilande i verkstan.
Syftet med Denninger-utredningen var att studera hur ST ska kunna bli trovärdig ägare till ATG. Men, det finns en intressant mening i stycket under uppdragsbeskrivningen ”ST:s interna organisationsstruktur ingår inte i utredningen”. Utredningens uppgift var istället att behandla ST-familjens övergripande beslutsstruktur, men man talar inte om hur den ser ut idag. Det vill säga att travsällskapen och BAS är ägare till Svensk Travsport (ST) framgår inte.
Utredarna har enbart fokuserat på ekonomiska flöden. De hänvisar till koncernbidrag och behov av balansräkning, men frågetecknen kring resonemangen är stora. När jag påpekat att förslagen inte fungerar ur ett verksamhetsperspektiv så var svaret från utredarna att ”det är inte relevant”.
I slutet av rapporten presenteras två olika organisationsförslag som inte svarar på uppdragets tre sammanfattade huvudfrågor. Genom hela rapporten upprepas hot om ekonomiska katastrofer om travfamiljen inte genomför omorganisationerna A eller B, men de är undermåligt beskrivna och övergripande blockschema saknas. Är man inte van att studera organisationer så kan det vara svårt att genomskåda innebörden.
Förslagen innebär att ST buntar ihop och tar över all personal på travbanorna som är kopplade till tävlingsverksamheten. För de flesta banor innebär det att all personal får ST som arbetsgivare och därmed lyder under ST. Banorna kommer att ”få behålla” anläggningarna, men de kommer inte att ha någon personal att sköta dem, för personalen tillhör och svarar mot ST för att sköta tävlingsverksamheten.
Varför inte löpa linan fullt ut och samla alla tävlingar på en och samma bana
Idag, med nuvarande organisation, kan de enskilda banorna ta strategiska beslut/vägval som passar den banan och det är möjligt just eftersom travsällskapen är arbetsgivare till personalen. Utredarna tänker dessutom att personalstyrkan ska reduceras genom att en person kan sköta flera banor. När nu verksamhetsperspektivet inte är relevant, varför inte löpa linan fullt ut och samla alla tävlingar på en och samma bana? Det är ju både praktiskt och klart mest ekonomiskt fördelaktigt, är det detta man vill åstadkomma?
Utredarna föreslår att de travbanor som har omfattande annan verksamhet eller evenemang kan anställa egen personal för att driva den verksamheten. Hur det ska finansieras framgår inte.
Förslagen innebär vidare att ST kommer ta hand om alla intäkter förknippade med tävlingsverksamheten, till exempel från publik och restaurang.
Summa summarum kommer sällskapens möjlighet att utveckla arenorna och travsporten minska avsevärt, såvida det inte sköts på ideell basis. Risken är uppenbar att sällskapen reduceras.
Travsporten lever i en hybridorganisation som består av en ideell, en kommersiell och en myndighetsdel. I myndighetsdelen ingår djurskyddsarbetet och registreringar av hästar. Jag vill påstå att en tredelad hybridorganisation, som travet, är den svåraste organisationsform som finns, men vi ska vara stolta över den. En väl fungerande hybridorganisation är överlägsen andra organisationsformer om man vill samla människor, även om det är ett elände när inte alla tycker som jag.
Travbanorna och ST blir mer och mer kommersiella. Att ideella föreningar driver kommersiella verksamheter i bolagsform är vanligt. Det görs redan idag på några banor och det diskuteras på andra. Jag tror att alla banor ska göra den uppdelningen även om det kan kännas krångligt, speciellt för små banor.
Mitt organisationsförslag innebär i stort en oförändrad struktur, men banorna delar upp sin egen verksamhet i en ideell och en kommersiell del där travsällskapet äger det kommersiella bolaget.
Alla affärsmässiga förehavanden med ST hanteras genom avtal mellan det enskilda travsällskapets bolag och STAB. På så vis torde skatteläckage kunna undvikas (den frågan utreds just nu av experter) samtidigt som travsällskapen behåller kontrollen över travbanorna, dess verksamhet och personal. På så sätt kan travsällskapen fortsätta utveckla travbanorna på smartast sätt efter lokala förutsättningar.
Travfamiljen har oändligt många arbetsuppgifter framför sig innan travsportens framtid är tryggad, men vi har fått flera bitar på plats, så vi är på väg. Arbetet med Pegasus pågår och ger redan resultat.
Utbildningen med Handelshögskolan är föredömlig och fortsätter ytterligare ett år. Jag hoppas verkligen att alla travbanor deltar och avsätter tid för det. Den ger alla travbanechefer möjlighet att diskutera ostört. Inrättandet av strategiskt samråd har ökat samverkan mellan banorna och BAS och antalet möten utanför förtroenderåden har ökat.
Maria Croon har just börjat som vd för ST. Låt oss hjälpas åt och ge henne en objektiv bild av travet som varit och positiva inspel till hur vi tycker att travet ska utvecklas så att hon så snabbt som möjligt kan komma in i världens svåraste verksamhetsform, vår hybridorganisation svensk travsport.
***
Fotnot: Denna veckas krönikör är Morten Langli