Fokustema
Daniel Redén-domen
Läs senare

En logisk kullerbytta

Sulkysport har bett advokat Mats Müllern kommentera domen mot Daniel Redén och han kallar den för en logisk kullerbytta och anser att ST borde ta eget ansvar och inte gjort Redén till en måltavla.
Av
Mats Müllern
Svensk Travsport har gjort Daniel Redén till en måltavla. Foto: Oliver Buchmann
Svensk Travsport har gjort Daniel Redén till en måltavla. Foto: Oliver Buchmann

Travets ansvarsnämnd (STAD) har kommit med sitt beslut i ärendet om Propulsions nervsnittning. Reden dömdes enligt travsportens så kallade strikta ansvar. Det innebär att man funnit att han varit utan skuld till den otillåtna åtgärden, att starta en nervsnittad häst. Men senare kommer man fram till att något straff inte skall dömas ut, med motiveringen just att han saknar skuld.

Man dömer den oskyldige till ansvar men befriar honom för påföljd då han är oskyldig. Det är inget annat än en logisk kullerbytta, även om man skulle kunna uppfatta att slutresultatet är salomoniskt. Beslutet väcker ett antal frågor, dels om tillåtligheten av så kallat strikt ansvar, dels om vem som kan och skall hållas ansvarig för otillåtna åtgärder.

När det gäller frågan om lagligheten i att ha ett så kallat strikt ansvar är det egentligen en ganska enkel juridisk fråga. Sedan mer än två tusen år har i västvärlden gällt den gamla romerskrättsliga principen ”nulla poene sine lege/inget straff utan lag, och nulla poene sine culpa/inget straff utan skuld” .

Denna så kallade legalitetsgrundsats har ansetts gälla generellt inom ramen för straffrätten, och torde gälla även utanför den offentliga bestraffningen, exempelvis inom idrottsvärlden. Strikt ansvar accepteras dock inom andra områden som till exempel skadeståndsrätten, men kräver där lagstöd.

Som exempel kan nämnas frihetsberövanden, exekutiva tvångsåtgärder, sprängningsverksamhet, kärnkraft- och flygverksamhet. Rättspraxis har därutöver godtagit institutet vid farlig militär verksamhet, exempelvis skjutövningar.

Legalitetsgrundsatsen har formulerats som den så kallade oskuldspresumtionen och kom att inflyta först i FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna och sedermera i Europakonventionens artikel sex punkt två som lyder ”Var och en som blivit anklagad för brott skall betraktas som oskyldig till dess hans lagliga skuld lagligen fastställts.””

Denna artikel anses utgöra ett förbud mot strikt ansvar. Och i den svensk grundlagen Regeringsformen 2 kap 19 § stadgas att ”Lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.”

Alltså; om det föreligger en föreskrift som strider mot oskuldspresumtionen skall den underkännas vid en legal prövning enligt den så kallade normskyddsläran.

Bakgrunden till Europa- och FN-konventionerena var att vid krigsförbrytarrättegångarna efter andra världskrigets hemskheter försvarade sig de åtalade med att man bara följde en i laglig ordning fastställd bestämmelse. Man lydde bara order. För att komma till rätta härmed bildades just FN med första uppgift att stifta förordningen som stadgade vilka mänskliga fri och rättigheter som inte ens kunde åsidosättas med lag. Åtal för krigsförbrytelser skulle följa den internationella lagen och inte den nationella.

Enligt min uppfattning skall oskuldspresumtionen gälla även för det regelsystem som råder inom idrotten. Den har ingen rätt eller något stöd för att man skulle kunna ifrågasätta de grundläggande rättigheterna. Tvärtom borde väl idrottsvärlden gå i spetsen för upprätthållande av dessa. Man skall inte arrangera spel eller tävlingar i de länder som ifrågasätter rättigheterna eller inte respekterar dem. Därmed faller trav- och galoppsportens så kallade strikta ansvar, beslutande organ skall tillämpa normskyddet och Regeringsformens förbud mot åsidosättande av de grundläggande rättigheterna.

Frågan om tillämpningen av det strikta ansvaret har prövats av domstolar. 2013 underkände den Svenska Högsta Domstolen med hänvisning till oskuldspresumtionen strikt ansvar i ett mål om så kallad frivillig berusning. Äldre svensk rättspraxis tydde på att det saknades ett krav på skuld om brott begåtts under inflytande av berusning.

Detta underkändes av HD som uttalade att även i berusningssituationer skulle oskuldspresumtionen gälla. Man hänvisade till stöd för sin uppfattning till Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna. Även den norska Högsta Domstolen har underkänt strikt ansvar, när det gällde åldersgränsen för sexualbrott mot barn. Detta ger starkt stöd för att strikt ansvar i bestraffande sammanhang inte är förenligt med gällande rättsprinciper.

Man kan fråga sig varför hästsporterna så envist håller fast vid att tillämpa principen att man skall fokusera på att bestraffa den oskyldige. Borde man inte fokusera på den skyldige? I Propulsionfallet framstår det som helt tydligt. Av beslutet framgår att när hästen inregistrerades hos ST hade ST, men inte Redén tillgång till handlingar som visade att hästen var nervsnittad. Därmed borde hästen inte ha inregistrerats alls eller med förbehåll att den inte fick tävla.

STAD konstaterar att förbundet intagit en ”passiv roll” och att man satt inne med uppgifter som kanske borde medfört någon form av åtgärd. Varför STAD säger ”kanske” är oklart, man borde naturligtvis inte ha registrerat hästen så att den inte kunde tävla med den förbjudna behandlingen.

Enligt min uppfattning borde ansvaret för hela Propulsion-affären läggas på ST och inte på den i god tro varande tränaren.

Doping och andra förbjudna åtgärder skall stoppas av den som har makten över och tillgång till uppgifter om förbjudna uppgifter och missar man detta trots att det framgår av materialet är detta inget annat än oaktsamhet och det är denne ansvarige som skall straffas.

Enligt uppgift är handläggaren avliden och någon bestraffning kan inte ske, men det bör inte leda till att ansvaret överförs på en oskyldig tränare. Istället kan man ställa sig frågan om ansvaret inte kan föras högre upp i organisationen, som inte tillsett att en person med tillräcklig kompetens är satt att handlägga dessa ärenden.

Det vill säga med tillräckliga språkkunskaper för att tolka utländska exporthandlingar. ST borde ta sitt ansvar och inte, som Maria Croon på presskonferensen sa att man tog sitt ansvar genom att ”åtala” Daniel Reden.

Han har i stället fått bli måltavlan för den kritik som borde riktas mot ST. Det är ST , som trots vetskap om den förbjudna åtgärden, föranlett till att Propulsion fått tävla i strid mot sina egna regler. Och även mot Djurskyddslagens straffbelagda regel. Nu är den närmast ansvarige avliden, varför den frågan förfaller.

Svensk dopingpolitik bör lägga tyngdpunkten vid att förhindra otillåtna åtgärder och därvid skall ansvaret läggas hos den som kan förhindra åtgärden. STAD konstaterar att det inte finns något som tyder på att Daniel Redén haft någon anledning att misstänka något.

När det började gå rykten om nervsnittning så genomförde ST genom sin säkerhetschef en undersökning som inte visade att Propulsion genomgått nervsnittning. Att trots detta lägga hela ansvaret på Redén är helt enkelt orättfärdigt och det borde enligt min uppfattning ha lett till att han helt skulle ha frikännts och inte bara att han slapp bestraffning.

Och ST borde respektera grundläggande fri- och rättigheter och upphöra med det strikta tränaransvaret och inte sälla sig till de mörka makter som bryter mot dessa.

England och Tyskland har inom galoppsporten mjukat upp regeltillämpningen så att den närmast kan beskrivas som ett förklaringsansvar med omvänd bevisbörda. Till sist i denna del vill jag tillägga att om samma fråga som prövas av STAD eller Överdomstolen kommer att prövas av allmän domstol, finner jag det i stort sett uteslutet att man kommer att tolerera strikt tränaransvar. Man kommer att följa oskuldspresumtionen och inte döma till strikt tränaransvar. Och en fråga som gäller individens civila rättigheter kan alltid prövas av allmän domstol.

I en intervju efter beslutet meddelade Redén att beslutet kommer att överklagas. Om allmänna processrättsliga regler gäller även för Överdomstolens förfarande är det inte möjligt då det inte dömts ut något straff. Man kan inte bara klaga över innehållet och motiveringen i en dom när någon bestraffning inte utgått. Men det torde inte finnas något absolut förbud för överdomstolen att pröva frågan i hela dess vidd. Men läget är oklart.

Avslutningsvis noterar jag att Maria Croon i ett uttalande framförde att man nu skall aktivera kravet på återbetalning av Propulsions prispengar. Jag vill, utan att ta slutlig ställning i frågan, bara erinra om det juridiska rättsinstitutet condictio indebit, som säger att återbetalning av felaktig utbetalning inte skall ske om mottagaren har varit i god tro om sin rätt till betalningen och därefter, genom exempelvis redovisning, har inrättat sig härefter.

Ett antal färska rättsfall i frågan och en färsk monografi har behandlat institutet. Och när dessutom den felaktiga utbetalningen möjliggjorts genom ST:s bristande uppmärksamhet, tror jag att mycket talar för en svår uppförsbacke för ST för att få tillbaka prispengarna.

Fokustema
Debatt
Läs senare

”Prioritera inte ett fåtal”

Ledarskap är att finna lösningar för helheten inte att prioritera ett fåtal genom att "skyla över" decenniers manipulerande genom att utöka de geografiska områdena/associerade medlemmar. Om detta och mycket annat skriver Ruth Riekola i ett debattinlägg.
Av
Ruth Riekola
Ledarskap bygger på att finna lösningar skriver Ruth Riekola i ett debattinlägg på Sulkysport. Foto: Vardan Papikyan
Ledarskap bygger på att finna lösningar skriver Ruth Riekola i ett debattinlägg på Sulkysport. Foto: Vardan Papikyan

Jag syftar på rådgivande remiss ”svenskfödd” och beslut fattat i fullmäktige den 27 april 2022. ST/ATG:s auktoriserade revisor sedan många år, avgick från och med fullmäktigemötet. Enligt min åsikt borde hon ha suttit kvar och föreslagit fullmäktige att inte bevilja styrelserna för ST/ATG ansvarsfrihet för år 2021. En maning till eftertanke!

Vad har styrelsen (ST) att förhålla sig till i slutändan för att vara trovärdig: äganderätt, svensk skattelagstiftning, EU-rätt, överenskommelse och avtal med staten – eller påverkan från utlandet?

Äganderätten

Uppfödare/hästägare bildade Travsällskapen år 1925. Ägare till Travsällskapen. Helt utmanövrerade den 27 april 2022. Maktmissbruk!

Svensk skattelagsstiftning från 2019

För att kunna bilda en koncern tillät staten Svensk Travsport (ST) att överta en aktie från Svensk Galopp (SG). På sidan 35 i Denningers rapport står:

”I praktiken måste den framtida strukturen säkerställa möjligheten till koncernbidrag, vilket begränsar antalet alternativa lösningar utöver den som presenterats. För att hantera potentiella risker är det också nödvändigt att klargöra gränsen mellan ideellt och kommersiellt både organisatoriskt och i den ekonomiska redovisningen.”

Detta har närmare belysts i den skatteutredning som redovisades för förtroenderådet 12 december 2018 och berörs inte vidare här.

Av protokollet justerat av Marjaana Alaviuhkola, Kerstin Peterson-Brodda och Vanja Sandgren framgår inget om någon skatteutredning. Protokoll är en värdehandling!

Den koncern som borde funnits på plats 2019, enligt expertutlåtande, bestående av travsällskapen, ST och ATG, har helt nonchalerats. Enligt statens utredare om marknadsavgift, Åsa Sörenson, redovisar ATG årliga överskott på cirka två miljarder. Inte underligt då våra svenskfödda travhästar gratis ställs till ATG:s förfogande.

EU-rätt (ursprung i Romfördraget från 1957)

Ursprungsland/födelseland:

Domslut finns som visar att ändring av ursprungsland är brottsligt. Tull- och polisrazzia. Fängelsestraff om jag kommer ihåg rätt.

En mängd hästar, som aldrig fötts eller vistats i Sverige under sitt första levnadsår har avstått 20.000 kronor i uppfödarpremier genom att inte gå premielopp per den 31 oktober som tvååring, deltar i lopp avsedda endast för hästar födda i Sverige. Hästarna är dessutom premiechansade. Otroligt!

Primärrätt

Fri rörlighet av varor, tjänster och kapital:

En vara ska kunna röra sig fritt mellan EU:s medlemsstater utan att hindras av tullar, avgifter, godtycklig diskriminering eller förtäckt begränsning av handel.

En verksamhet som bedrivs av privaträttsliga organ som har skapats med stöd av lag, i huvudsak finansierats av regeringen eller genom obligatoriska bidrag från företag inom en viss sektor innefattas av tillämpningsområdet.

Svensk travsport finansieras i huvudsak av ATG. Överskottet ska fördelas på ett rättvist och förutsägbart sätt inom travsporten. Drygt 90 procent av de travhästar som är födda, uppfödda och utbildade för att vinna travlopp ställer gratis sina hästar till ATG:s förfogande. Travtränare, foderleverantörer, veterinärer med flera tar betalt för utförda tjänster.

Zootekniska förordningen

Primärätten är överordnad förordningar:

Den enkät ”Begreppet svenskfödd” – gjord av ST – som skulle besvaras inför den extra stämman i ASVT den 13 november 2021 gick inte att svara på eftersom tolkningen av Werdenius yttrande var felaktig. Läs second-opinion av sakkunnig i LRF.

Överenskommelse då ATG bildades år 1974:

ATG:s överskott ska gå till sporten.

Avtal daterat den 29 november 2018:

Sporten inom landet ska bedrivas långsiktigt så att sportens utveckling och geografiska spridning tryggas.

Styrelsens/fullmäktiges uppgift är…

…att arbeta för och endast för hela Trav-Sverige genom att omedelbart återkalla de utökade geografiska områdena
…att stamboken ska styras av EU-rätten inte av godtycke ändra plan- och riktlinjer så ”jixar” Jordbruksverket resten
…att ändra nuvarande organisationsmodell till en koncern som kan skatteoptimera och som skiljer på avdragsgilla/icke avdragsgilla kostnader inom hela koncernen
…att ATG:s årsredovisningar från åren 2019 och framöver ändras. Skattereducering+/- cirka en miljard på tre år (2019-2021)

Alternativt – tala om alla de felaktigheter jag påstås göra. Svar utlovat!

Fokustema
Debatt
Läs senare

Agera nu!

Snart finns det ingen travsport om inget görs. Nu måste travsällskapen sätta ner foten, bilda ett aktiebolag och styra ST/ATG åt rätt håll. ST:s styrelse får inte öka sin makt skriver uppfödaren och hästägaren Ruth Riekola i en debattartikel.
Av
Ruth Riekola
2,5 års fängelse blev domen för en storhästägare efter 55 olika fall för grovt bokföringsbrott, skatte brott och grovt bedrägeri. Foto Mia Törnberg/sulkysport
2,5 års fängelse blev domen för en storhästägare efter 55 olika fall för grovt bokföringsbrott, skatte brott och grovt bedrägeri. Foto Mia Törnberg/sulkysport

Travsällskapen bildade ATG år 1974 på initiativ av staten. Det gemensamma bolaget för spel på hästar skulle fördela överskottet till trav- och galoppsporten. Detta betyder att det är travsällskapen som är ägare av ST.

I en artikel i Travronden den 30 juni detta år säger ST:s ordförande Marjaana Alaviuhkola att travsällskapen och BAS-organisationerna kommer att gå från att vara medlemmar till att bli delägare i Svensk Travsport AB.

Ägarna är ägare och har makten ända till dess att man via protokoll/bevis avyttrar ägandet.

Genom vilka beslut har travsällskapen gått från att vara ägare och ha makten över Svensk Travsport AB till att enbart bli delägare i Svensk Travsport AB? Enligt Mats Denningers rapport som är grunden till Rådslagen beskrivs detta som maktförskjutning.

På grund av att ST inte anser att travsällskapen ingår i helheten, travsällskapen –ST – ATG, har ATG helt i onödan betalat 835 miljoner i skatt för åren 2019 och 2020.

ST påstår att 1.524 röster i fullmäktige styr på ett demokratiskt sätt. Jag påstår att det är ST:s styrelse som styr eftersom alla fakta som står att läsa i Denningers med fleras rapporter inte delgivits fullmäktige. Exempelvis fick anlitade experter endast i uppdrag att utveckla ST:s federativa modell.

Vad göra?

32 Travsällskap bildar ett aktiebolag, utan dröjsmål, så att skatteläckage inte uppstår under år 2021 och framöver. Förslag till koncernstruktur bifogas (se nedan!). Det framgår av bilagan att skatteläckage uppstår därför att ATG inte står för alla typer av kostnader som finns för att spel på hästar ska kunna ske – spelobjekten. Dessutom har ST kostnader exempelvis för avtal med staten om djurskydd med mera. Avdragsgilla kostnader för ATG innan beskattning!

Beträffande spelobjekten bör ATG kunna ändra Inkomstdeklarationen för år 2019- 2020 för att minska skatteläckaget.

Den andra delen är koncernen. Varför ska koncernen, travsällskapen och ST/ATG, som ägs av travsällskapen inte skatteoptimera liksom alla andra koncerner? Koncernbidrag kan lämnas inom koncerner utan begränsning innan beskattning. Detta och mycket mer står att läsa i Denningers rapport.

Bolagsordningen styr bolagens verksamhet. Av säkerhetsskäl har staten i ATG:s bolagsordning inskrivit att aktier inte kan avyttras. Detta bör även stå i det AB som travsällskapen bildar. Om aktier avyttras gäller inte koncernmodellen längre – skatteläckage.

Överskott ska fördelas så rättvist och förutsägbart som möjligt inom sporten. Hur rättvist är det i dagsläget? Mer än 90 procent av hästägarna går med förlust. Mer än 70 procent är administrativa kostnader.

Hur länge ska ST få styra? Inte en dag till enligt de aktiva jag varit i kontakt med.

Fokustema
Debatt
Läs senare

Varför så färglösa?

Svensk Travsport har blivit färglös och då menar jag förstås inte själva sporten som bjuds. Ideligen får vi uppenbara bevis för att den är helt enastående. Inte minst under Elitloppshelgen är travsporten fantastisk.
Av
Anders Ekberg
Claes Sjöström har bytt ut sin rödvitrutiga dress mot en mer ”anonym kuskdress. Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Claes Sjöström har bytt ut sin rödvitrutiga dress mot en mer ”anonym kuskdress. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Men, vet ni vad det här är? – Svart, svart, svart, mörkgrön, svart, ljusblå, mörkblå (nästan svart), röd, röd och svart.

Ja, ni som tittar på trav har nog redan gissat rätt. Det handlar om dressfärgerna man får bevittna alltför ofta när defileringen går till nästan vilket travlopp som helst i Sverige.

Den ljusblåa dressen tillhörde en holländare, den mörkgröna var en hästägaredress, och den ena röda dressen var dansk. Och så har vi ju Peter Untersteiner, alltid färgstark röd.

Var detta ett undantag?

Nix knappast, när jag vände blad i programmet uppenbarade sig denna fantastiska färgpalett; Blå, svart, vinröd, mörkblå, svart, grön, svart, svart, svart, mörkblå och svart. Den vinröda var en amatörtränardress. Röd? Ja ni gissar rätt, Untersteiner senior igen.

Jag kollade nästa programblad, Gissa…svart, mörkblå, vit, (som enligt många konstnärer liksom svart inte heller är någon färg), svart, svart, vit, blå (dansk), röd (färgklicken PU) och svart.

Gissa vilken fråga jag ställde mig när jag beskådade ett lopp i tv i vintras och fältet hade 1.200 kvar till mål?

I ledning svart och övriga invändiga hästars kuskar skrudade i blå (mörkblå i vinterdunklet), röd (hästägardress), svart och vit dress. Den utvändiga färgkavalkaden löd svart, mörkgrön och grå, mörkblå, mörkblå (nästan svart), svart och vit. Det handlade om V75-5 om ni inte tror mig.

Grejade ni min quiz? Spontant utbrast jag: Vad i fult ord ska jag med färg-tv till?

Jag plockade fram ett nytt gammalt travprogram på skrivbordet. Slog randommässigt upp en sida och möttes av detta: blå (hästägardress), svart, svart, svart, mörkblå, nästan svart, (svårt att urskilja vilket), svart, mörkblå, mörkblå och svart.

Ska man skratta eller gråta?

Bilden som dök upp hos mig var svartklädda herrar i chapeau-claque, det vill säga hög hatt, och damer med sorgslöja bärande på något tungt. Sorgligt att behöva avslöja sådana tankar.

Hellre fulsnyggt än färglöst.

Sådana tankar dyker knappast upp i huvudet när man beskådar den franska travsporten med färg-sprakande kuskdresser förlåt hästägardresser, som förför ögonen med sin fantasiful(l)het.

När jag skötte marknadsföringen på Kalmartravet i början av 1980-talet hade vi en slogan som löd fart, FÄRG, fest och spänning. Skulle knappast kunna gå hem i dag…

Den här färglösa trenden började jag att spana på redan 2013. Men när jag under ett halvår hade konstaterat att tolv kuskar, det var säkert flera för jag kollade ju inte alla travlopp i Sverige hade bytt till svart eller grått som dressfärg, ledsnade jag att föra bok på eländet. Men nu börjar den beklagliga företeelsen accelerera till rent löjeväckande nivå.

Fakta

Anders Ekberg

journalist och f.d. marknadschef, vd, funktionär, uppfödare, hästägare, tränare, kusk, programledare i tv, referent, intervjuare med mera inom den travsport som han alltid älskat sedan hans första besök på Solvalla den 22 april 1960 tillsammans med radio- och tv-profilen Lasse Kinch.

Som också kan berätta om ett gammalt stalltips:

Lasse fick stalltips, Hans kusin ägde Kriterievinnaren J’accuse, som Gunnar Nordin vunnit med. Det var förresten efter den segern Gunnar glömde att köra ut i nästa travlopp på Solvalla. Han lyssnade nämligen på radion där han intervjuades om Kriteriesegern och glömde bort att han skulle köra i nästa lopp. Detta var en minnesvärd parentes.

Vi fick lämna vårt travprogram i stallet till Gunnar som tippade. Och som han tippade. V5 fick vi in tack vare Gunnars tips. 6.000 vinnare delade på 150 kronor med raden: Basse-Ulf Reslow, Anastasia-Gunnar Nordin, Springstep-Gunnar Nordin, Rulle Rappson-Sören Nordin och Rangoon-Gunnar Nordin. Ni kanske förstår varför Gunnar Nordin länge var min stora idol.

Han vann förresten fem lopp den dagen. Jag minns det som igår. Han hade alltså tippat bra. Bara en stor etta för Basse i första loppet där han själv var klar favorit med Lady Reimers, som han tippat outsider och som galopperade bort sig. De andra fyra V5-vinnarna hade han tippat etta. Vinst i det första travlopp jag fick bevittna. Första loppet var alltid första V5-avdelningen på den tiden.

Vi stod vid målläktaren, en liten träläkare på mållinjen med plats för cirka 40 personer som man trängdes på och som låg i markplan. Jag glömmer aldrig hur Ulf Reslow böjde sig fram och klappade sin häst Basse på länden när den bakifrån fältet var på väg att, innan den fått greppet 100 kvar, blåsa förbi och ifrån till lätt vinst. Bara 4,50 i odds, men han var ju ett stallskrik.

Förutom den minnesvärda bilden kommer jag också ihåg att jag fastnade för travsporten direkt tack vare alla färger som  blev ögongodis att bli beroende av.

Jag missade inte en tävlingsdag på Solvalla förrän 1977 när jag fick tillbringa några nätter på sjukhus för en benskada. Och det gjorde ont. Inte benskadan utan att missa en färgstark tävlingsdag på Solvalla.

Nu hoppas jag att färgerna återvänder i svensk travsport.

Expandera

Johan Untersteiner, förvillande lik Svend Dyhrberg, som också bytt till svart för dock ganska länge sedan, och Claes Sjöström, som man alltid definierat som röd- och vitrutig, är de senaste exemplen på kuskar mycket i farten som med sina dressfärger närmast blivit anonyma i loppen.

Inte utan att man ibland längtar tillbaka till den tid då även travet i Sverige, som till exempel i Frankrike, enbart presenterades med kuskar klädda i hästägardresser sedan hästarnas ägare försökt överträffa varandra med egendomliga färgsymfonier, som speglade deras sinne, eller brist på sinne, för det konstnärliga. Men ack så charmigt – nästan alltid.

Fördelen med det var att – förutom färgrikedomen – var att varje dress ofta men inte alltid kunde förknippas med en särskild häst när man såg den komma i defileringen. Ibland hade ju respektive hästägare givetvis flera hästar.

Gabriele Gelormini i hästägardress. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport

Så hade man ju så kallade regnvädersdresser när banan var lerig och vid regn så att kuskar och tränare, som nästan alltid körde sina egentränade hästar själv i loppen, slapp byta dress mellan loppen.

Regnvädersdressen var ju som nuvarande kuskdresser, det vill säga förknippade med kusken och inte ägaren.

Jag förstår mycket väl att tiderna har förändrats och förutsättningarna är helt andra nu för tiden. På hästägardressernas tid var det en halvtimma mellan loppen och all värmning skedde före första loppets start. Och byte av dress mellan loppen idag skulle ”times are changing ”vara omöjligt när kuskarna ska värma hästar, snacka med tv och tiden mellan loppen krymper.

Dessutom är den ju en klar fördel för alla nya proselyter till travsporten att de kan identifiera kuskarna i loppen. Och jag förstår dessutom att sponsorer till kuskar kan ha påverkat deras val av färg till sin dress. Text och logotyper syns ju tydligt med vita figurer och vita bokstäver på svart bakgrund.

Men en sak har inte förändrats sedan förr. Regnbågen har fortfarande många färger, och det finns ännu fler än dessa att välja mellan om man som kusk i svenska travsporten vill sticka ut från mängden och presentera sig som färgstark i gamet.

Hoppas åtminstone några hörsamma denna bön som jag tror att jag inte är ensam om att be.