Här kan ni läsa Anne Haglunds krönika som publicerades i Sulkysport nummer 42:
Travhästarna som föds idag har en betydligt jämnare kvalité än bara för en generation sedan. Inom ramen för en kull föds ett mycket litet antal hästar som har exceptionella egenskaper för travtävling.
Dessa har bra temperament, ändamålsenlig exteriör, bra teknik, bra hållbarhet, bra syreupptagningsförmåga, bra immunförsvar med mera. Dessa individer är genetiska toppar och har bäst förutsättningar att lyckas i de stora unghästloppen som kommer tidigt i livet, de tävlar på sin talang. Detta är den enkla förklaringen till varför tidighet är den bästa egenskapen för lyckat resultat som avelsdjur.
Om dessa hästar pressas för hårt för tidigt uppstår problem som ibland blir kroniska.
De tidiga hästarna är de som är de genetiskt bästa och det är generna som förärvs till avkomman. De flesta hästarna (nästan alla) hamnar dock i gruppen som har brister inom något område. De kan komma ikapp och bli mycket bra tävlingshästar om de får mer tid, rätt träning, rätt behandling, helt enkelt hjälp på vägen.
Fakta Anne Haglund
Om dessa hästar pressas för hårt för tidigt uppstår problem som ibland blir kroniska. De blir stressade, halta, får infektioner, orkar inte, tappar gnistan. Alla hästar förtjänar att få den tid och den hjälp de behöver om vi ska nyttja dem som tävlingshästar.
Banorna har ofta svårt att få fullt antal hästar i unghästloppen, detta talar sitt tydliga språk. Hästarna är inte mogna. Det går nämligen inte att tävla ”lugnt” med en unghäst idag. Tiderna är hiskeliga och det tar hårt på individen. Antal unghästlopp bör därför hållas på en rimlig nivå.
Den lilla andelen av hästarna som är mogna att starta som två-och treåringar ska naturligtvis ha bra startmöjligheter, men jag anser att det ska läggas mer fokus och pengar på de äldre hästarna än vad som görs idag.
Veterinärbehandlingen får inte bli en förutsättning för varje start.
V75 är ett exempel på en utmärkt serie som går över hela landet och som hästarna kan vara med i oavsett ålder så länge de håller sig inom det tävlingsåldersintervall som finns i reglementet. Höjning av prispengarna som sker nästa år inom V75 är ett steg i rätt riktning, gärna ännu större ökning om jag får bestämma. Prisfördelningen i V75 bör vara enligt skalan: andrapriset 50 procent av förstapriset, fjärdepriset 25 procent av förstapriset, sjättepriset 12,5 procent av förstapriset. Att vara prisplacerad på V75 måste värderas.
Fokuseringen av prispengar på de unga hästarna med väldigt höga prissummor i unghästloppen, vilket ytterligare förstärks av premiechansningen, ökar tyvärr risken att unghästarna pressas för hårt och överutnyttjas.
Det är tyvärr inte alls ovanligt att hästarna veterinärbehandlas i princip mellan varje start. Det är en sorglig utveckling. Jag anser att en veterinärbehandling ska göras omgående på en skadad häst, därefter behöver den vila och rehabilitering och troligtvis ett förändrat träningsupplägg för att den ska kunna tävla en längre period utan att den blir skadad igen. Då har man lyckats som tränare. Veterinärbehandlingen får inte bli en förutsättning för varje start.
Riktigt höga prispengar i V75 är en hästvälfärdsfråga!
Har du en fin unghäst som inte riktigt klarar alla moment för att komma till start som unghäst måste den kunna få viloperioder och lugnare träningsperioder och kanske börja tävla som fyraåring eller äldre istället. Problemet med detta hästvänliga synsätt är att det blir dyrt, mycket dyrt. Vi vet att hästarna behöver träning som unghästar för att utveckla sin fulla potential som vuxen tävlingshäst. Skötsel och träning av travhäst är tidskrävande och dyrt men med rejäla prispengar i V75 så skulle det vara möjligt att hästägaren kan tycka att det är värt det. En väl förberedd vuxen häst som blivit stark och stabil och som inte överutnyttjats som unghäst har dessutom bättre möjlighet att hålla i flera år som tävlingshäst. Riktigt höga prispengar i V75 är en hästvälfärdsfråga!
Sedan en helt annan sak. Vi står inför en uppdelning av ST/ATG och delar av styrelsen i ST ska avgå inklusive ordföranden. Det är nu chansen finns att påverka Svensk Travsports organisation. Det är nu vi måste komma med idéer och krav kring hur vi vill att vår sport ska se ut i framtiden.
Vi är många som känner att det är svårt att få gehör och inflytande i ST. Styrelsen måste bli mer synlig, ta större ansvar och föra en aktivare debatt. Det är styrelsen som ska ta de stora besluten och bestämma inriktning av verksamheten och tjänstemännen ska arbeta efter det.
Idag känns det faktiskt som tvärtom. Det bör vara ett krav att de aktiva organisationerna (exempelvis tränarna, uppfödarna, ägarna) har sin ordförande i styrelsen. Då får alla aktiva genom sin organisations ordförande en tydlig väg att påverka besluten. Personen som sitter i styrelsen för sin organisation har också en tydlig uppgift att följa organisationens linje och sitter inte och företräder enbart sin egen uppfattning.
Vi aktiva måste ta tillbaka inflytandet över sporten, det är faktiskt våra liv, arbeten och passion det handlar om.
***
Fotnot: Krönikör i Sulkysport nummer 1, som utkommer fredagen den 5 januari, är Klaus Koch och han ger sin syn på vår Topp 50-lista över världens bästa hästar och vem han personligen tyckte skulle varit tvåa.
