Fokustema
Krönika
Läs senare

I en annorlunda tid

Hur tänker opinionen i travsporten idag? Ta en titt på sociala medier.
I veckans gästkrönika på Sulkysport skriver Klaus Koch bland annat om "facebook-tribunalen".
Av
Klaus Koch
Upplåst för dig som är prenumerant
Charlottenlunds travbana på Facebook.
Charlottenlunds travbana på Facebook.
Denna artikel tillhör Sulkysport Premium - vårt låsta material.

För dig som är prenumerant

Vi har bytt prenumerationsystem.
Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration

Gå till ditt konto för att ta reda på vad.

Mitt konto

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Bli digital prenumerant

Prenumerera digitalt

Läs om Sulkysports olika alternativ, från 89 kronor/månad till 899 kronor per år.

Klaus Koch – idag verkställande direktör på Charlottenlund – har skrivit i Sulkysport under tre års tid och få personer har större kunskap om internationell travsport än Koch. Fortsättningsvis kommer Klaus Koch att skriva om både svensk och utländsk travsport i Sulkysports digitala satsning.

***

Vanligtvis brukar jag inte ha problem med att få till ett vettigt alster när jag sätter mig vid tangentbordet, men just denna gång känns det svårare. Jovisst, det händer mycket i travsporten men det rör sig om händelser som inte passar in i min ”tycka-till-stil” så jag kom på att titta lite på hur opinionen – den som ger sig till kännedom på de sociala medierna – tänker istället.

Travsporten och resten av världen har under senare år fått ett helt nytt verktyg i händerna: de sociala medierna med främst Facebook, Instagram och Twitter. Själv har jag varit på Facebook sedan julafton 2011. Jag har provat Twitter, men det tilltalar inte riktigt mig.

Det senare skulle jag egentligen hemskt gärna vilja, då jag egentligen är en mycket debattglad person

Facebook använder jag, men inte fullt ut. Jag ser först och ”Fejan” som ett medium där jag kan socialisera. Lägga upp roliga bilder och historier, som vi alla kan skratta åt, läsa intressanta artiklar som andra delat, lyssna på musik etcetera.

Två typiska Facebook-aktiviteter undviker jag dock: att posta inlägg om familj och barn och att delta i debatter. Det senare skulle jag egentligen hemskt gärna vilja, då jag egentligen är en mycket debattglad person. Längre nere i krönikan förklarar jag varför jag inte debatterar på Facebook.

Först vill jag dock konstatera att jag efter att ha tillträtt som vd för Charlottenlund Travbana för drygt ett år sedan har jag fått upp ögonen för Facebooks positiva kvaliteter. Att bedriva en FB-sida för ett företag som en travbana är har visat sig vara en mycket lågt hängande frukt.

Ett aktivt och kontinuerligt arbete mot den konsumentgruppen som förväntas använda Facebook som informationsportal är mycket resultatgivande. Travsporten har under de senaste 30 åren letat efter kanaler genom vilka den kan attrahera ny publik. Lösningen finns på Facebook och förmodligen också på andra sociala medier som jag har mindre insikt i.

Genom att lägga upp material som brukaren själv kan förhålla sig till i den mån det passar banar vi för en lätt och okomplicerad väg in i vår sport. ”Spela V75” eller ”Gå med i travskolan nu” kan icke-insatta inte förhålla sig till.

Det kan de däremot till (nästan) kommentarslösa stämningsbilder och erbjudanden som inte erfordrar någon som helst kompetens för att kunna njuta av. I Charlottenlund kör vi nästan dagligen med sådana inslag och att döma efter antalet visningar är vi på helt rätt väg.

Men Facebook har tyvärr också negativa ”kvaliteter”. På den senaste tiden har dessa varit påtagliga. Jag (och andra) kallar det för ”Facebooktribunalen”. Att delta i en diskussionstråd kan vara mycket givande när den är saklig och korrekt, men allt för ofta förstörs den positiva diskussionen nästan omedelbart av personer som känner sig manade att vräka ur sig vidrigheter och osakligheter av sällan skådat slag.

Oavsett om det förekommer inom andra branscher också så är det bara inte okej. Jag förstår inte vad som får folk till att agera på det sättet. Känner de inte till ”rule number one” om att internet aldrig glömmer?

Vad vill man uppnå? Mår man bra av att läsa sitt eget skit?

Vad är syftet med att bedriva en total urskillningslöshet som ofta förstör en annars bra debatt och sårar anständiga och positiva människor? Vad vill man uppnå? Mår man bra av att läsa sitt eget skit?

Utan minsta fog döms andra människor. Även när det finnas fog för kritik måste man väl ändå kunna använda sig av en anständig retorik. Många sätter sig i situationer som är direkt förolämpande och tyvärr sker det som oftast ostraffad.

Klaus Koch. Foto: Mia Törnberg

Frågan är hur stark Facebooktribunalen är? Kan den med sin urskillningslösa retorik ”skrämma” bestämmande instanser till att ta förhastade beslut? Jag tror inte det. Som tur är finns det alltid vettiga människor som förmår att lägga en sordin på de värsta vidrigheterna genom saklig och förnuftig argumentation.

Jag tillåter mig att sälla mig själv till den sortens människor, men jag deltar ändå inte i debatten beroende på att jag aldrig representerar enbart mig själv.

Anses man att representera ett företag eller en institution bör man enligt min uppfattning hålla sig från emotionellt laddade diskussioner och enbart kommunicera fakta på informationsvägar man kan kontrollera.

En Facebooktråd är tyvärr inte en sådan, vilket är synd då det i den bästa av världar är något av det mest ideella sättet att få ut sitt budskap på.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Utan ny och yngre publik är det kört

Tony Josefsson, 51, är mannen bakom nya Elitloppslåten som släpptes idag.
Nu gör han debut som gästkrönikör i Sulkysport och ser vikten av ny och yngre publik.
”Travårets början är passande nog som vintermörkret – iskallt med tomma läktare”, skriver Tony.
Av
Tony Josefsson
Tony Josefsson är mannen bakom nya Elitloppslåten – och nu gör han debut som gästkrönikör i Sulkysport. Så här presenteras låten av Solvalla.
Tony Josefsson är mannen bakom nya Elitloppslåten – och nu gör han debut som gästkrönikör i Sulkysport. Så här presenteras låten av Solvalla.

Tony Josefsson heter jag och är mitt i livet 51 år gammal. Jag växte upp bredvid ”Lång Einar” Johanssons stall och körde min första travare som sjuåring. Sedan dess har jag spelat fotboll och jobbat i stall.

Jag ser likheten mellan lagidrott och travsport, men det verkar inte de styrande i Sverige göra. I Sulkysport har jag fått möjlighet att säga hur jag vill bidra till att förändra travsporten så fler gästkrönikor lovas inom kort.  

En välmående individ såväl av häst som av ägare och tränare. Det är förutsättningen i all idrott. Travintresse och yngre människor hänger ihop. Nya hästar är en förutsättning för travsport imorgon. Men det viktigaste av allt är att alla vill känna igen sig i travsporten och till och med se upp till den.

Kommunen blir därmed en möjlig partner som kan stödja all näring och aktivitet som kopplas till travsporten. Framför allt måste vi veta vilka våra hästägare är och ska vara och ge de möjligheter att finnas till.

Den ansiktslösa digitala sporten har snart fler anställda och medlemmar i uddlösa intresseorganisationer än hästägare och publik. I vardagen är det ofta under 100 personer på plats och som bäst vid V75 som snittade under 900 på lördagarna. Hela januari månads tävlingar samlade färre betalande publik än en ishockeymatch mitt i veckan. Snacka om permafrost!

Vintermeetinget i  Frankrike är en signal om ljusare tider som visat att de styrande lyckats vända skeppet. Enklast uttryckt så lyssnar de till sin publik, sina uppfödare och hästägare. Man tänker sig att öka antalet spel och sportombud och visar därmed vem som är till för vem.

Vem gör det i Trav-Sverige? De som är styrande i Trav-Sverige och inte går på trav?

Förändringens vindar är inte en liten bris, det kommer att krävas en orkan i styrka. Men första vindpusten har satt iväg. Vi som har bestämt oss för att göra allt i vår makt och lite till för att rädda våran älskade hästsport är beredda på motstånd, men vi är även övertygad om att branschen kommer att ta detta sista halmstrå för att överleva.  

En för tidig död är annars det som väntar i sista sväng. 

Vi måste ta kampen. Gloves off. 

Nu kör vi!

Idag kommer mitt bidrag till Solvallas Elitlopp 2024 .

Fokustema
Krönika
Läs senare

Moms: nya steg i ödesfråga

Momsfrågan, om travsportsverksamhet är momspliktig eller inte, är en ödesfråga för branschen.
Jan Kleerup, skatteexpert som arbetat med momsfrågan ihop med Svensk Travsport under flera år, skriver om det aktuella läget.
Av
Jan Kleerup
Hanteringen från Skatteverket är inte rättsligt korrekt och det finns inget stöd för deras synsätt i rättspraxis, skriver Jan Kleerup. Foto: Fialotta Bratt
Hanteringen från Skatteverket är inte rättsligt korrekt och det finns inget stöd för deras synsätt i rättspraxis, skriver Jan Kleerup. Foto: Fialotta Bratt

Frågan som har sitt ursprung i ett beslut från EU-domstolen 2016 har sedan dess konstant arbetats med från Svensk Travsports sida och nyligen har nya steg tagits för att få klarhet i frågan.

I den så kallade Baštová-domen från 2016 slog EU-domstolen fast att moms inte skulle betalas på prispengar, eftersom inte alla tävlande erhöll ersättning. Utifrån den domen har sedan Skatteverket gjort tolkningen att all verksamhet som inbegriper tävlande med hästar inte ska vara momspliktig.

Jan Kleerup. Foto: XR Legal Advokat

För travsportens olika verksamheter skulle det i ett slag innebära en kostnadsökning på 25 procent! Något som givetvis är mycket oroväckande och något som tas på stort allvar av branschen i allmänhet och Svensk Travsport i synnerhet.

Bringa klarhet

Det som händer just nu är att det nyligen lämnats in ett ärende för förhandsbesked till Skatterättsnämnden. Det handlar om att få klarhet i om att äga ett antal hästar som tävlar regelbundet ska räknas som en ekonomisk verksamhet. Enligt EU-praxis krävs väldigt lite omsättning, så kallade blygsamma nivåer, för att räknas som ekonomisk verksamhet.

Högsta Förvaltningsdomstolen har slagit fast att prispengar kan delas upp på en fast och en rörlig del där den fasta delen av ersättningen som delas ut till alla tävlande i travlopp ska räknas som omsättning. Det borde då betyda att tävla med sin häst regelbundet ska räknas som ekonomisk verksamhet, vilket är ett krav för att räknas som en så kallad beskattningsbar person som är momspliktig.

Skilda synsätt mellan branschen och Skatteverket

Branschens synsätt skiljer sig dock mot Skatteverkets som anser att det inte räcker att erhålla fasta prisersättningar för att hästägaren ska betraktas som en beskattningsbar person. Den ersättningen, som i och för sig utgör omsättning, ses då som för liten och dessutom tillfällig, inte återkommande.

Från branschens sida ser vi det som EN ersättning som bara är olika stor beroende på prestation, vilket inte är märkligare än att en konsult kan arbeta med rörlig ersättning. Baštová-domen blir inte giltig här då den endast slog fast att rena prispengar inte skulle vara momspliktiga eftersom inte alla hästar i en tävling fick ersättning.

Attack mot hästnäringen

Det Skatteverket nu gör är att de avregistrerar många hästverksamheter från att vara momspliktiga baserat på att deras verksamhet inkluderar att tävla med hästar och att de då, enligt Skatteverket, inte är en ekonomisk verksamhet.

Men Skatteverket ska inte kunna ändra en momsregistrering retroaktivt. En verksamhet kan åberopa så kallade berättigade förväntningar, alltså att de fått sin momsregistrering godkänd vid ett tillfälle och därmed kan förvänta sig att den inte tas bort om inte verksamheten ändras.

Skatteverkets ställningstagande i momsfrågan är bara en intern rutin och inte en lagändring. Där finns också rätt många domar från både förvaltnings- och kammarrätter som går på branschens linje.

Skatteverket ser dock generellt mer positivt på verksamheter som säljer hästar och inte tävlar med dem. Exempelvis kan ett kommanditbolag som hanterar många tävlande hästar vara en beskattningsbar person då de säljer så många hästar. Men inte för att hästarna tävlar och drar in pengar utan för att de säljs.

Samtidigt håller inte Skatteverkets argumentation hela vägen då exempelvis ett sto som tävlar får ett avelsvärde av att tävla framgångsrikt i travlopp, men verksamheten ska inte ses som momspliktig bara för att hästen tävlar. Det orimliga i detta är att det är oklart om en försäljning av en häst som tävlar ska vara momsfri.

Branschen har fortsatt dialog

Svensk Travsport och övriga intressenter i branschen har regelbundna möten med handläggare på hög nivå på Skatteverket samt generaldirektören. Mycket av mötena handlar om semantiska begrepp kring den fasta och rörliga ersättningen där branschen är tydlig med att båda delarna är prispengar för en och samma tjänst, nämligen att ställa en häst till tävlingsarrangörens förfogande.

Dialogen handlar också om att få en förståelse för vilka konsekvenser Skatteverkets syn har för en så stor och viktig bransch som hästnäringen är. Det finns uppenbara risker att skapa en svart marknad likt den som finns i de nordiska grannländerna eller som fanns i Sverige på 70- och 80-talet.

En framgångsfaktor för såväl staten som branschen har varit en pragmatisk och lösningsorienterad inställning. Men Skatteverket menar i mångt och mycket att tävlingsverksamhet med travhästar är ett privat intresse och inte en verksamhet i momshänseende trots att det utgör näringsverksamhet vad gäller inkomstskatt!

Försiktigt positiva framtidsutsikter

De hästägare som får ett beslut från Skatteverket om att avdrag för ingående moms inte medges eller om man blir avregistrerad för moms bör kontakta Svensk Travsport för rådgivning.

Ett annat, lite tråkigare råd, är att ha is i magen. Om det rör sig om mindre belopp så avvakta att begära omprövning. Du har sex år på dig att begära omprövning om det gäller ett beslut om avdrag för ingående moms och förhoppningsvis har frågan klargjorts innan dess, vilket besparar dig långa rättsprocesser. Ett beslut om avregistrering från moms måste dock överklagas inom två månader.

Men alla uppgifter om de ärenden som pågår därute är bra för Svensk Travsport att känna till för att kunna hjälpa och även få överblick på Skatteverkets agerande. Vi är nu också förväntansfulla på ett positivt förhandsbesked för branschen. Under den senaste tiden har vi också träffat många politiker inklusive representanter från Skatteutskottet och för dem berättat hur Skatteverket enligt vår uppfattning attackerar en hel bransch.

Slutligen; Jag har arbetat med momsfrågor i 50 år och jag kan inte se något annat slut än att branschen kommer få rätt. Hanteringen från Skatteverket är inte rättsligt korrekt och det finns inget stöd för deras synsätt i rättspraxis.

Staten går dessutom miste om intäkter och branschen minskar i sin helhet med alla kringtjänster vilket ger ännu mindre skatteintäkter. Branschen jobbar aktivt med frågan och har stora förhoppningar på ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden.

Om det överklagas så hamnar det i Högsta Förvaltningsdomstolen och då är domstolen skyldig att fråga EU-domstolen om vägledning om det inte är uppenbart obehövligt.

EU-domstolen bör med hänsyn till tidigare domar därifrån komma fram till att en travhästägare som tävlar med sina hästar ska anses vara en beskattningsbar person och därigenom vara momspliktig.

Jan Kleerup,
jurist och skatteexpert på XR Legal Advokat

Fokustema
Öppet brev till Svensk Travsport
Läs senare

”Allt annat viktigare än de aktiva”

Jag känner oro över framtiden, det är ovissa tider och världsläget har hastigt förändrats.
Därför har jag skrivit av mig och hoppas att ni orkar läsa det här.
Jag vill verkligen hålla på med det det jag brinner för, hästarna, i många år framöver.
För sportens bästa!
Av
Jörgen Westholm
Jörgen Westholm skriver ett öppet brev till Svensk Travsport. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Jörgen Westholm skriver ett öppet brev till Svensk Travsport. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

De aktivas intresseorganisationer; hästägare, tränare och uppfödare gick gemensamt vid ST:s möten i Malmö Derbyhelgen fram med att behovet för att kompensera hästägarna för årets kostnadsökningar är 150-200 miljoner kronor.

Tyvärr känner jag att risken är att detta gjordes för döva öron. ST:s ledning verkar fortfarande tycka att annat än att prioritera de aktiva är viktigare.

Därför hoppas jag att vi ägare, uppfödare och tränare kan enas om att nuvarande situation och utveckling inte är hållbar. För att inte skapa interna stridigheter ska min nedan föreslagna nerdragning av 15 procent på tävlingsvolymen vara jämnt fördelad över alla banor, liksom att prismedelshöjningen ska läggas ut som ett procentuellt påslag lika på alla lopp. Snacket om att det ”inte finns pengar” köper jag inte. Det går att skapa ekonomiskt utrymme om man slutar köra på i invanda hjulspår och istället ändrar i sina prioriteringar.

Det här är min syn, och nedan listar jag ett antal konkreta förslag:

  • Vi behöver minst 200 mkr 2023 = 20 procent högre prispengar i alla lopp.
  • Det är mycket snack runt det här med att bygga en ny hästsportens fond. För mig är det väldigt enkelt: vänta med det tills de skenande kostnaderna för oss aktiva har mattats av och kommit under kontroll. Alltså budgetera med att inte göra någon fondavsättning alls under 2023.
  • 15 procent ner på 2023 års tävlingsschema på grund av kraftigt överdimensionerad tävlingskalender = cirka 130 dagar färre ggr 170 000 i minskade arrangörskostnader/dag = 22 mkr. Eftersom alla ser att det är massor med lopp med få startande är det väl dags att erkänna för oss själva att tävlingsprogrammet behöver bantas.
  • Mer lopp/pengar för endast svenska hästar. Idag är vi generösa och undantar inte ens de 20 procent av det som kan kallas vår egen kvot enligt EU-reglerna.
  • Fast procentsats på ATG:s spelnettointäkter till de aktiva är en framtidsmodell. Det tror jag skulle förbättra sinnesstämningen hos många, som nu känner att det inte spelar någon roll vad vi gör, det kommer ändå inte ut något av kakan.
  • Inga subventioner till stall/boxhyror från banor till de som hyr stall av travsällskapen. En sned incitamentsmodell har skapat förutsättningar för att vissa travsällskap eftersträvar sådana lösningar. Det snedvrider konkurrensen och innebär att sällskapen får in mindre pengar som alla aktiva kunnat få ta del av.
  • Öronmärk 40 mkr av ATG:s marknadsföringsbudget (= cirka 10 procent av den budgeten) till ST:s sportbudget. I gengäld ska vi aktiva ställa upp på event och aktiviteter som syftar till att öka intresset för sporten. Sportens största namn, de mest kända hos allmänheten, får ta ledartröjan.
  • Låna det som fattas av vårt rika dotterbolag ATG. Vi får ju alltid höra hur fantastiskt bra ATG är och går och hur mycket det är värt; cirka 30-40 miljarder kronor, och som vi aktiva genom banorna äger till 90 procent. Att låna till konsumtion är egentligen big no-no, men i en extrem och svår situation som nu, när alla är medvetna om förutsättningarna för lånet, måste det kunna vara okey.
  • Tickster ska göras om och göras rätt. Hela Tickster-grejen är, som den har utformats, verklighetsfrämmande för hur det fungerar mellan ägare och tränare. Systemet har skapat en massa missnöje och – är jag säker på – bidragit till de hemskt svaga publiksiffror både många av storloppsdagarna i sommar och vardagstravet nu har. När pandemirestriktionerna släppte borde ST och banorna gjort allt som stod i deras makt för att få folk som tidigare gått på trav att börja gå igen. Med Tickstergrejen blev det precis tvärtom. Folk som varit trotjänare i sporten massor med år känner sig inte önskvärda. Vi måste kunna dra en lärdom av detta exempel med Tickster; att allt inte alltid blir rätt från början, men då kunna erkänna det och snabbt förändra det som blev fel. Ha gärna oss aktiva som bollplank. Det är vi som är ute och hör missnöjet på banorna.
  • Jag skulle vilja en incitamentsmodell för banor som fortfarande vill ha publik och är bra på att ta hand om sin publik. Sådana banor måste kunna belönas.
  • 2020 amorterades 632 miljoner av på ett lån från ATG som hade att göra med det misslyckade pokalårsprojektet. Jag tyckte redan då att det borde delats upp på flera avbetalningar…

Jag hoppas att andra har fler bra förslag som man kan ge sina BAS-organisationer.

Många tänker kanske att nu är det bara en gnällig Jörgen som skriver av sig.

Men jag har alltid stått upp för sporten och det är så jag hoppas att även detta ska uppfattas. Jag försöker tänka konstruktivt i detta svåra läge. Frågan är hur de tre stora BAS-organisationer jag känner att jag är delaktig i ska kunna enas och driva igenom frågan om 20 procent mer att tävla om 2023. Får vi inte det tillskottet anser jag att det är dags att pausa tävlandet 1 januari en stund.

Nu är det dags för de aktiva att vakna! För få bryr sig om sportens framtid! Det finns de som säger att det är bättre ekonomiska förutsättningar nu än någonsin i sporten. Det gäller i vart fall inte hästägandet, för kostnadsutvecklingen under dessa tio år har varit kraftig.

Som slutkläm på detta (långa) inlägg: i vartenda ST-dokument poängteras det att rekryteringen är det övergripande målet. Rekrytering av hästägare, rekrytering av aktiva. Men jag som aktiv upplever inte att vi gör tillräckligt mycket för rekryteringen.

Tack för ordet och för att ni läste ända hit.

Jörgen Westholm,
med 113 travhästar i träning och aktiv uppfödare/hästägare.