Fokustema
Krönika
Läs senare

Törnqvist: ”Ingen av oss är någonting utan hästen”

Maria Törnqvist om vad det är som gör att alla hästskötare, tränare, hovslagare, kuskar med flera orkar kliva upp på morgonen och fortsätta trots motgångar och trist väder? Att svaret skulle kunna ha varit pengar… men hon skulle vilja påstå att utan HÄSTEN så hade ingenting varit möjligt.
Av
Maria Törnqvist
Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Här kan ni lösa Maria Törnqvists krönika som publicerades i Sulkysport nummer 49 2019:

Den första decembersnön har precis lagt sig utanför dörren. Temperaturmätaren står på härliga minus fem. Jag kan nog tala för alla i branschen att det var efterlängtat efter att hela november bombat Sverige med tungt regn.

Vad är det då som gör att alla hästskötare, tränare, hovslagare, kuskar med flera orkar kliva upp på morgonen och fortsätta? Svaret skulle kunna ha varit pengar… men jag skulle vilja påstå att utan HÄSTEN så hade ingenting varit möjligt. Mitt i all debatt och osämja mellan tränare, kuskar och spelare angående barfotainformation, helstängt, bikar och utrustning så har själva hästen glömts bort.

Fakta

Maria Törnqvist

Namn: Maria Törnqvist
Född: 20 januari 1988
Uppväxt: Utanför Göteborg
Fritidsintresse: Att träna och laga mat
Karriär: Examen från travgymnasiet på Wången 2006. Arbetat som lärling hos bland andra Åke Svanstedt, Marcus Svedberg. Tog ut proffstränarlicens 2016.
Hästar i träning: 25
Bästa häst i stallet: Rolex Bigi, 1.11,2am/1.282.800kr
Träningsanläggning: Stall Däningsholm i Fåglum.

Expandera

Det är den som har huvudrollen. Och det är hästen som skall spela rollen i framtiden.

Vi får inte glömma det. För oavsett hur hårt vi tränar, hur hårt vi pressar dem till prestationer och vilken utrustning vi hänger på dem i lopp, så är ingen av oss någonting utan själva hästen. Kom ihåg det….

En kampanj som jag verkligen har får upp ögonen för och som jag verkligen tycker är en väldigt bra idé är ”Gilla Häst”. Jag tror att det är delvis personer på ATG som ligger bakom idén.

Tanken är att via sociala media sprida positiva budskap kring hästbranschen och lyfta precis allt det som är bra med just hästar.  Jag tycker att det är absolut fenomenalt att dom allra största profilerna och idolerna inom hästnäringen får sprida sin kärlek till djuret och skicka ut detta budskap absolut så långt det bara går.

Jag hoppas och tror att hästnäringen i framtiden kommer att jobba mera enat i framtiden.

Kommer att sno en idé från en god vän som jag talade med i förra veckan. Vi var enade om att det positiva inom svensk travsport måste spridas. Inte bara de som gnäller högst. De som gör bra ifrån sig och som faktiskt förhåller sig till reglerna och kör ”fair”.

Att på stora hästgalan inte bara prisa den skötare som vunnit flest antal segrar på V75 med sina passhästar. Utan att utvidga och ge pris till en eldsjäl inom travet. Någon som gör gott och sprider positiv energi och delar med sig av detta till andra. Någon som är en ambassadör och som kanske inte fått stå högst upp på prispallen ändå. Någon som kanske dag ut och dag in delar med sig av värdefulla kunskaper på en travskola eller en skötare som dag ut och dag in aldrig är sjuk utan sliter med sina hästar och ger dem sitt yttersta utan att få vinna på V75 varje lördag för att hästen inte är ”good enough”.

Även den kusk som kört mest ”fair” under året.

Att allt inte blir så förutsägbart. Givetvis ska också den som har bäst resultat och stått för makalösa prestationer prisas.

Sist men inte minst så måste jag bara säga att jag dock är oerhört besviken efter att ha läst domen som friade en tränare för sexuella trakasserier mot en ung tjej. Svensk Travsport har jobbat hårt med ”schysst stall” och me-too. Om det nu fanns minsta bevisning och inte bara anklagelser så är det skandal att kunna ”komma undan”. Det ska vara absolut nolltolerans om vi nu ska vara en trovärdig bransch när det snart är 2020. Det finns några som säger att detta inte existerar och att det är tomma anklagelser. Men tänk om det var er dotter som råkat ut för detta? Hade ni fortfarande sagt att det inte existerade?

Maria Törnqvist Foto Sidmakarn

Jag lider med tösen som tagit mod till sig, blottat sig och sina skuldkänslor.

Så får hon ett slag i ansiktet tillbaka ….. INTE OKEJ !

Skärpning eller avgå.

>> Om Gilla Häst:

Gilla Häst såg dagens ljus inför riksdagsvalet 2014 då ATG kraftsamlade med stöd av hästorganisationerna för att sprida och stärka hästens roll i samhället. Nu tas nästa steg och Gilla Häst kommer i huvudsak drivas via Hästnäringens Nationella Stiftelse.

Syftet är att ta vid där allt började; genom att dela med oss av goda exempel där hästar gjort skillnad, synliggöra initiativ med välgörande hästkrafter och lyfta projekt och satsningar som gjort det möjligt för fler att komma nära hästen, vill vi kort och gott få fler att prata häst – och få fler att gilla häst.

Källa: gillahast.se

***

Fotnot: Denna veckas krönikör är Anne Haglund.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Moms: nya steg i ödesfråga

Momsfrågan, om travsportsverksamhet är momspliktig eller inte, är en ödesfråga för branschen.
Jan Kleerup, skatteexpert som arbetat med momsfrågan ihop med Svensk Travsport under flera år, skriver om det aktuella läget.
Av
Jan Kleerup
Hanteringen från Skatteverket är inte rättsligt korrekt och det finns inget stöd för deras synsätt i rättspraxis, skriver Jan Kleerup. Foto: Fialotta Bratt
Hanteringen från Skatteverket är inte rättsligt korrekt och det finns inget stöd för deras synsätt i rättspraxis, skriver Jan Kleerup. Foto: Fialotta Bratt

Frågan som har sitt ursprung i ett beslut från EU-domstolen 2016 har sedan dess konstant arbetats med från Svensk Travsports sida och nyligen har nya steg tagits för att få klarhet i frågan.

I den så kallade Baštová-domen från 2016 slog EU-domstolen fast att moms inte skulle betalas på prispengar, eftersom inte alla tävlande erhöll ersättning. Utifrån den domen har sedan Skatteverket gjort tolkningen att all verksamhet som inbegriper tävlande med hästar inte ska vara momspliktig.

Jan Kleerup. Foto: XR Legal Advokat

För travsportens olika verksamheter skulle det i ett slag innebära en kostnadsökning på 25 procent! Något som givetvis är mycket oroväckande och något som tas på stort allvar av branschen i allmänhet och Svensk Travsport i synnerhet.

Bringa klarhet

Det som händer just nu är att det nyligen lämnats in ett ärende för förhandsbesked till Skatterättsnämnden. Det handlar om att få klarhet i om att äga ett antal hästar som tävlar regelbundet ska räknas som en ekonomisk verksamhet. Enligt EU-praxis krävs väldigt lite omsättning, så kallade blygsamma nivåer, för att räknas som ekonomisk verksamhet.

Högsta Förvaltningsdomstolen har slagit fast att prispengar kan delas upp på en fast och en rörlig del där den fasta delen av ersättningen som delas ut till alla tävlande i travlopp ska räknas som omsättning. Det borde då betyda att tävla med sin häst regelbundet ska räknas som ekonomisk verksamhet, vilket är ett krav för att räknas som en så kallad beskattningsbar person som är momspliktig.

Skilda synsätt mellan branschen och Skatteverket

Branschens synsätt skiljer sig dock mot Skatteverkets som anser att det inte räcker att erhålla fasta prisersättningar för att hästägaren ska betraktas som en beskattningsbar person. Den ersättningen, som i och för sig utgör omsättning, ses då som för liten och dessutom tillfällig, inte återkommande.

Från branschens sida ser vi det som EN ersättning som bara är olika stor beroende på prestation, vilket inte är märkligare än att en konsult kan arbeta med rörlig ersättning. Baštová-domen blir inte giltig här då den endast slog fast att rena prispengar inte skulle vara momspliktiga eftersom inte alla hästar i en tävling fick ersättning.

Attack mot hästnäringen

Det Skatteverket nu gör är att de avregistrerar många hästverksamheter från att vara momspliktiga baserat på att deras verksamhet inkluderar att tävla med hästar och att de då, enligt Skatteverket, inte är en ekonomisk verksamhet.

Men Skatteverket ska inte kunna ändra en momsregistrering retroaktivt. En verksamhet kan åberopa så kallade berättigade förväntningar, alltså att de fått sin momsregistrering godkänd vid ett tillfälle och därmed kan förvänta sig att den inte tas bort om inte verksamheten ändras.

Skatteverkets ställningstagande i momsfrågan är bara en intern rutin och inte en lagändring. Där finns också rätt många domar från både förvaltnings- och kammarrätter som går på branschens linje.

Skatteverket ser dock generellt mer positivt på verksamheter som säljer hästar och inte tävlar med dem. Exempelvis kan ett kommanditbolag som hanterar många tävlande hästar vara en beskattningsbar person då de säljer så många hästar. Men inte för att hästarna tävlar och drar in pengar utan för att de säljs.

Samtidigt håller inte Skatteverkets argumentation hela vägen då exempelvis ett sto som tävlar får ett avelsvärde av att tävla framgångsrikt i travlopp, men verksamheten ska inte ses som momspliktig bara för att hästen tävlar. Det orimliga i detta är att det är oklart om en försäljning av en häst som tävlar ska vara momsfri.

Branschen har fortsatt dialog

Svensk Travsport och övriga intressenter i branschen har regelbundna möten med handläggare på hög nivå på Skatteverket samt generaldirektören. Mycket av mötena handlar om semantiska begrepp kring den fasta och rörliga ersättningen där branschen är tydlig med att båda delarna är prispengar för en och samma tjänst, nämligen att ställa en häst till tävlingsarrangörens förfogande.

Dialogen handlar också om att få en förståelse för vilka konsekvenser Skatteverkets syn har för en så stor och viktig bransch som hästnäringen är. Det finns uppenbara risker att skapa en svart marknad likt den som finns i de nordiska grannländerna eller som fanns i Sverige på 70- och 80-talet.

En framgångsfaktor för såväl staten som branschen har varit en pragmatisk och lösningsorienterad inställning. Men Skatteverket menar i mångt och mycket att tävlingsverksamhet med travhästar är ett privat intresse och inte en verksamhet i momshänseende trots att det utgör näringsverksamhet vad gäller inkomstskatt!

Försiktigt positiva framtidsutsikter

De hästägare som får ett beslut från Skatteverket om att avdrag för ingående moms inte medges eller om man blir avregistrerad för moms bör kontakta Svensk Travsport för rådgivning.

Ett annat, lite tråkigare råd, är att ha is i magen. Om det rör sig om mindre belopp så avvakta att begära omprövning. Du har sex år på dig att begära omprövning om det gäller ett beslut om avdrag för ingående moms och förhoppningsvis har frågan klargjorts innan dess, vilket besparar dig långa rättsprocesser. Ett beslut om avregistrering från moms måste dock överklagas inom två månader.

Men alla uppgifter om de ärenden som pågår därute är bra för Svensk Travsport att känna till för att kunna hjälpa och även få överblick på Skatteverkets agerande. Vi är nu också förväntansfulla på ett positivt förhandsbesked för branschen. Under den senaste tiden har vi också träffat många politiker inklusive representanter från Skatteutskottet och för dem berättat hur Skatteverket enligt vår uppfattning attackerar en hel bransch.

Slutligen; Jag har arbetat med momsfrågor i 50 år och jag kan inte se något annat slut än att branschen kommer få rätt. Hanteringen från Skatteverket är inte rättsligt korrekt och det finns inget stöd för deras synsätt i rättspraxis.

Staten går dessutom miste om intäkter och branschen minskar i sin helhet med alla kringtjänster vilket ger ännu mindre skatteintäkter. Branschen jobbar aktivt med frågan och har stora förhoppningar på ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden.

Om det överklagas så hamnar det i Högsta Förvaltningsdomstolen och då är domstolen skyldig att fråga EU-domstolen om vägledning om det inte är uppenbart obehövligt.

EU-domstolen bör med hänsyn till tidigare domar därifrån komma fram till att en travhästägare som tävlar med sina hästar ska anses vara en beskattningsbar person och därigenom vara momspliktig.

Jan Kleerup,
jurist och skatteexpert på XR Legal Advokat

Fokustema
Gästkrönika
Läs senare

Nervsnittning – inte lika självklart som det låter

Är det förbjudet att tävla med en nervsnittad häst?
Veterinären Anders Darenius ställer både frågor och ger svar runt nervsnittning i en gästkrönika.
Av
Anders Darenius
Propulsion och Anders Darenius. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport &Hanold/ALN
Propulsion och Anders Darenius. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport &Hanold/ALN

Begreppet dopning är inte reserverat för kemi utan gäller även för andra åtgärder. Nervsnittning är inget tydligt definierat ingrepp, det kan utföras på flera olika sätt och effekten är inte alltid bestående. Svaret är därför inte så självklart som det låter.

Om vi tar svensk lag först så kan svaret möjligen bli olika beroende på när saken gäller. Fram till april 2019 gällde en statlig föreskrift, därefter en annan. Den förra nämnde ordet nervsnittning men i den senare finns inte begreppet nämnt.

I den förra uttrycks det så ”en häst som nervsnittats eller på annat sätt gjorts bestående smärtokänslig i ett ben får inte tränas för eller delta i tävling på tävlingsbana” I den gällande föreskriften förbjuds bara åtgärder som medför att ”Skada, smärta eller sjukdom döljs eller en sjukdomsprocess påverkas.”

Analogtvis borde samma tolkning gälla för båda versionerna varför jag bedömer att det är effekten som avsågs även före 28 mars 2019. Denna tolkning styrks av förarbetena.

Vad gäller och vem bestämmer? Vad gäller tävlingsreglementets effekter så är detta enbart en fråga för ST. Jag har inte tillgång till tävlingsreglementet före 28 april 2019 men om det följde lagstiftarens formuleringar så fanns begreppet nervsnittning angivet där som otillåten åtgärd.

I dagens dopingreglemente  för travet saknas det i alla fall och där anges bara ”särskilda åtgärder som vid tävlingen eller träningen kan medföra en positiv eller negativ förändring av hästs aktuella prestationsförmåga eller temperament.”

Första knäckfrågan: Brott mot djurskyddslagen föreligger först när en dopad häst tränas för tävling eller tävlar. När begreppet doping inte är reserverat för kemi utan även gäller andra åtgärder får begreppet dopingkontroll ett nytt innehåll. Hur skall dopingkontrollen då genomföras?

Andra knäckfrågan: Vilka andra åtgärder som påverkar prestationsförmåga eller temperament  kan det vara som lagstiftaren anser otillbörliga? Tungband? Gomtryckare? Svansgaffel? Entömsbett? Skall reglementet dopingkontrolleras?

Tredje knäckfrågan: Eftersom ST är en kontrollmyndighet och anser att ingreppet ”nervsnittning” är en djurskyddsbrist och att detta ingrepp är tillåtet i USA, varifrån ST importerar hästar borde man för många år sedan anmält detta till Jordbruksverket. Underlåtenheten innebär ett brott mot kontrollförordningen. Se faktaruta B!

Fjärde knäckfrågan: Har ST ätt att utfärda tävlingslicens för en häst som inte dopingtestats och avelsmässigt medräkna hans tävlingsmeriter som eventuellt dopad?

Knepiga frågor som också berör avelslagstiftningen. Lägger vi därtill att den senaste föreskriften som anger att smärtokänslighet är doping men inte nervsnittning så blir den juridiska sitsen än mer förvirrande. En nervsnittad häst som inte är smärtokänslig i benet är inte dopad.

Limbotillstånd: Det är mycket vi inte vet i Propulsion-fallet men det hittills inträffade ger bilden av en organisation som av lagstiftaren givits rätt att agera i statens ställe, utdelar ett ekonomiskt dråpslag mot en enskild som litat på att organisationen å sin sida gjort rätt gentemot staten genom att bevilja tävlings- och avelslicens.

Om ord och bokstäver i lag och föreskrift betyder lite vad som helst eller om deras avsikt inte följs eller överträdelser inte bestraffas så uppstår att slags limbo – ett otydlighetens gränsland där:

  • Lagstiftaren vet inte om hans vilja blir åtlydd,
  • den enskilde vet inte vad som gäller och
  • tjänstemän/organisationer ges makt utan att behöva ta ansvar

Redovisningen  visar att vi befinner oss i ett sådant limbo. Om inte en domstolsprövning av Propulsion-fallet kan rensa upp i detta så måste situationen lyftas upp på det politiska planet. Då måste också frågan om delegation av djurkontrollen tas upp.

Om det skulle bli domstolsak av Propulsion-fallet kommer alla stenar att vändas såväl på det veterinärmedicinska underlaget för att bedöma smärtokänslighet som ST:s sätt att som kontrollmyndighet hantera sitt uppdrag. Det kan bli spännande eftersom det också kan återverka på ST:s ensamrätt till tävlingar med vadhållning enligt spellagen.

Bocken som trädgårdsmästare: För egen del anser jag att det är en dålig idé att delegera ansvaret för tävlingsdjurskyddet till en tävlingsorganisation som finansieras via sitt helägda spelbolag (låt vara att bolaget än så länge kontrolleras av staten). Intressekonflikten är uppenbar.

Det limbotillstånd som vi för närvarande befinner oss i kan upphävas med hjälp av klok lagstiftning och utnyttjande av det faktum att Sverige på djurskyddsområdet och folkhälsoområdet har förbehållit sig rätten att ha strängare skyddsregler än EU:s minimikrav.

Detta  förhållande både kan och bör utnyttjas för att styra tävlingsverksamheten och spelet på hästar.

En ny och bred statlig hästutredning måste tillsättas!

Fokustema
Krönika
Läs senare

I en annorlunda tid

Hur tänker opinionen i travsporten idag? Ta en titt på sociala medier.
I veckans gästkrönika på Sulkysport skriver Klaus Koch bland annat om "facebook-tribunalen".
Av
Klaus Koch
Upplåst för dig som är prenumerant
Charlottenlunds travbana på Facebook.
Charlottenlunds travbana på Facebook.
Denna artikel tillhör Sulkysport Premium - vårt låsta material.

För dig som är prenumerant

Vi har bytt prenumerationsystem.
Innan du kan logga in så behöver du skapa ett digitalt konto:
Aldrig skapat ett digitalt konto?

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Du är inloggad men något är fel med din prenumeration

Gå till ditt konto för att ta reda på vad.

Mitt konto

Har Du problem med din inloggning? Maila gärna info@sulkysport.se och ange namn, kundnummer och gärna felkod så hjälper vi till!

Bli digital prenumerant

Prenumerera digitalt

Läs om Sulkysports olika alternativ, från 89 kronor/månad till 899 kronor per år.

Klaus Koch – idag verkställande direktör på Charlottenlund – har skrivit i Sulkysport under tre års tid och få personer har större kunskap om internationell travsport än Koch. Fortsättningsvis kommer Klaus Koch att skriva om både svensk och utländsk travsport i Sulkysports digitala satsning.

***

Vanligtvis brukar jag inte ha problem med att få till ett vettigt alster när jag sätter mig vid tangentbordet, men just denna gång känns det svårare. Jovisst, det händer mycket i travsporten men det rör sig om händelser som inte passar in i min ”tycka-till-stil” så jag kom på att titta lite på hur opinionen – den som ger sig till kännedom på de sociala medierna – tänker istället.

Travsporten och resten av världen har under senare år fått ett helt nytt verktyg i händerna: de sociala medierna med främst Facebook, Instagram och Twitter. Själv har jag varit på Facebook sedan julafton 2011. Jag har provat Twitter, men det tilltalar inte riktigt mig.

Det senare skulle jag egentligen hemskt gärna vilja, då jag egentligen är en mycket debattglad person

Facebook använder jag, men inte fullt ut. Jag ser först och ”Fejan” som ett medium där jag kan socialisera. Lägga upp roliga bilder och historier, som vi alla kan skratta åt, läsa intressanta artiklar som andra delat, lyssna på musik etcetera.

Två typiska Facebook-aktiviteter undviker jag dock: att posta inlägg om familj och barn och att delta i debatter. Det senare skulle jag egentligen hemskt gärna vilja, då jag egentligen är en mycket debattglad person. Längre nere i krönikan förklarar jag varför jag inte debatterar på Facebook.

Först vill jag dock konstatera att jag efter att ha tillträtt som vd för Charlottenlund Travbana för drygt ett år sedan har jag fått upp ögonen för Facebooks positiva kvaliteter. Att bedriva en FB-sida för ett företag som en travbana är har visat sig vara en mycket lågt hängande frukt.

Ett aktivt och kontinuerligt arbete mot den konsumentgruppen som förväntas använda Facebook som informationsportal är mycket resultatgivande. Travsporten har under de senaste 30 åren letat efter kanaler genom vilka den kan attrahera ny publik. Lösningen finns på Facebook och förmodligen också på andra sociala medier som jag har mindre insikt i.

Genom att lägga upp material som brukaren själv kan förhålla sig till i den mån det passar banar vi för en lätt och okomplicerad väg in i vår sport. ”Spela V75” eller ”Gå med i travskolan nu” kan icke-insatta inte förhålla sig till.

Det kan de däremot till (nästan) kommentarslösa stämningsbilder och erbjudanden som inte erfordrar någon som helst kompetens för att kunna njuta av. I Charlottenlund kör vi nästan dagligen med sådana inslag och att döma efter antalet visningar är vi på helt rätt väg.

Men Facebook har tyvärr också negativa ”kvaliteter”. På den senaste tiden har dessa varit påtagliga. Jag (och andra) kallar det för ”Facebooktribunalen”. Att delta i en diskussionstråd kan vara mycket givande när den är saklig och korrekt, men allt för ofta förstörs den positiva diskussionen nästan omedelbart av personer som känner sig manade att vräka ur sig vidrigheter och osakligheter av sällan skådat slag.

Oavsett om det förekommer inom andra branscher också så är det bara inte okej. Jag förstår inte vad som får folk till att agera på det sättet. Känner de inte till ”rule number one” om att internet aldrig glömmer?

Vad vill man uppnå? Mår man bra av att läsa sitt eget skit?

Vad är syftet med att bedriva en total urskillningslöshet som ofta förstör en annars bra debatt och sårar anständiga och positiva människor? Vad vill man uppnå? Mår man bra av att läsa sitt eget skit?

Utan minsta fog döms andra människor. Även när det finnas fog för kritik måste man väl ändå kunna använda sig av en anständig retorik. Många sätter sig i situationer som är direkt förolämpande och tyvärr sker det som oftast ostraffad.

Klaus Koch. Foto: Mia Törnberg

Frågan är hur stark Facebooktribunalen är? Kan den med sin urskillningslösa retorik ”skrämma” bestämmande instanser till att ta förhastade beslut? Jag tror inte det. Som tur är finns det alltid vettiga människor som förmår att lägga en sordin på de värsta vidrigheterna genom saklig och förnuftig argumentation.

Jag tillåter mig att sälla mig själv till den sortens människor, men jag deltar ändå inte i debatten beroende på att jag aldrig representerar enbart mig själv.

Anses man att representera ett företag eller en institution bör man enligt min uppfattning hålla sig från emotionellt laddade diskussioner och enbart kommunicera fakta på informationsvägar man kan kontrollera.

En Facebooktråd är tyvärr inte en sådan, vilket är synd då det i den bästa av världar är något av det mest ideella sättet att få ut sitt budskap på.