Här kan ni läsa Maria Törnqvists krönika som publicerades i Sulkysport nummer 36:
Jag som vanligtvis är en ganska positiv person kommer att inleda den här krönikan med några riviga rader.
Jag kommer säkert att få ta kritik för mina åsikter, och jag vill poängtera att jag inte har något emot personerna som nämns.
Maria Törnqvist
Namn: Maria Törnqvist
Född: 20 januari 1988
Uppväxt: Utanför Göteborg
Fritidsintresse: Att träna och laga mat
Karriär: Examen från travgymnasiet på Wången 2006. Arbetat som lärling hos bland andra Åke Svanstedt, Marcus Svedberg. Tog ut proffstränarlicens 2016.
Hästar i träning: 25
Bästa häst i stallet: Rolex Bigi, 1.11,2am/1.282.800kr
Träningsanläggning: Stall Däningsholm i Fåglum.
Det spelar ingen roll vilken person det är, vilket ursprung den har eller vad personen i fråga gör om dagarna. Det enda jag vet är att jag personligen tycker att den här historien är horribel. För den drabbar och gör illa det jag håller av allra mest.
Djur…. det finns absolut ingenting som gör mig så förbannad som när djur och barn far illa. Varför? Jo, för de är utsatta och beroende av vuxna människor som värnar om deras hälsa och välmående.
Djur är oförmögna att på egen hand förändra sin situation. Jag är ingen ängel själv och har absolut fått påföljd för drivning i lopp, även om det var länge sedan nu.
Men hela den här historien med Christan Fiore har verkligen retat upp mig på riktigt. Drivningen på Tingsryd när han vann med Taiga Woodland var av ett sådant slag man sällan får skåda i Sverige. Och den ska under alla omständigheter vara absolut förbjuden.
Det är inte så jag vill visa upp vår sport för nykomlingar. En ursäkt och människan får fortsätta att köra lopp utan spö. Och åker på drivingsavstängning direkt igen, på hemmabanan Halmstad! Helt ärligt, jag struntar fullkomligt i om hästen var ”trög”. Den låg sist och hade inte en chans till seger.
Om man i stridens hetta råkar slå ett slag för mycket i en upploppsstrid om seger så kan det vara nog illa. Men att slå en häst som är chanslös är ännu värre. Avskyvärt. Det får absolut inte förekomma. Det sprids negativitet och kommentarer som löpeld över internet och i sociala medier. För sportens bästa så måste de här drivningarna helt bort. Vår sport är redan hårt granskad av Jordbruksverket och djurrättsaktivister. Det blir inte bättre av sådana här rubriker. Det räcker inte med ett förlåt. Vem ber hästen om ursäkt?
Ryck licensen ett halvår. Inte ett par veckor eller en månad. Kuskar som gör så där ska inte få hantera djur i tävlingssammanhang. Punkt. Jag vill inte ens veta vad som händer bakom stängda dörrar om det ser ut så här i lopp, på en tävlingsplats inför kollegor, domare och förhoppningsvis (eller inte) lite publik.
Halmstadtravet har desperat försökt att kliva över ST:s reglemente och skapa egna regler och bestraffningar på sin bana. Jag kanske inte tycker att det är helt korrekt. Men banan försöker i i alla fall ta ställning och avstånd till sådan här upprepad behandling av djuren. Och det tycker jag är rätt.
Jag hoppas att det här ändå ligger högt på priolistan i Hästsportens hus. Det finns en del kuskar som viftar i tid och otid med körspöna, eller driver fult. Upprepade tillfällen. Se till att markera dessa och utdela en bestraffning som biter hårdare tills dom lär sig att sluta slå hästarna. Straffet måste svida….
Till något helt annat. Det är spartider runtom på landets lantbruks- och travgymnasium. Vid besparingar är det oftast hästmaterialet som drabbas.
Jag tycker att man borde kunna finna en lösning mellan skolorna och tränarna. Det är brist på arbetskraft ute i stallarna och brist på lärare och utbildningsmaterial på skolorna.
Man borde kunna välja ut ett tiotal tränare till en början där eleverna kan få utföra en sorts förlängd APU/läroperiod. Man har en av skolan utsedd mentor på plats i det aktuella stallet som ansvarar för utbildning och ansvar hos proffstränaren. Så får eleverna köra och utbilda sig till hästskötare ”på golvet” samtidigt.
I den här branschen måste man som bekant nöta ett antal timmar. Det går inte att läsa sig till i en bok eller stå och glo i ett hörn om man vill komma någonstans. Det måste gå att skapa en win-win-situation som är seriös mellan tränare och skolorna.
Jag hade hoppats på att få avsluta krönikan genom att få skriva några rader om Campo Bahia. Men får istället ge cred till tvåan i Svenskt Travderby. Marc Elias och Ferrari Sisu stod för en fantastisk bedrift.
25-årige Marcs styrning var femstjärnig, samt skicket som Ferrari Sisu visades upp i var avundsvärt bra.
Ingen skugga över vinnaren Attraversiamo och hans anhängare. Men jag tar med mig intrycket på Ferrari Sisu från i söndags.
***
Fotnot: Denna vecka presenterar vi en ny krönikör – norske spelexperten och hästägaren Morten Langli.