Här är Maria Törnqvists krönika som publicerades i Sulkysport nr 29-2019:
Skönt med semestertider och fintrav! I veckan kom Matteus Lillieborgs nya pod Hovavtryck ut. Först var det Adrian Kolgjini som blev intervjuad. I andra avsnittet blev det min tur att berätta om min resa och vad travet har betytt för mig.
Jag tvekade länge efter att Matteus hade ringt upp mig och frågat om jag ville vara med. Dels för att det är läskigt att berätta så mycket om sig själv för andra, och dels för att jag har egentligen lite typ av ”scenskräck”. Efter lite övertalning valde jag dock att tacka ja. Och måste säga att Matteus och Marie Hallman stod för ett mycket professionellt bemötande samt trygghet under inspelningen.
I skrivande stund har jag två riktigt fina travhelger i min region av landet framför mig. Först Årjängs Stora Sprinterlopp, och sedan en av mina absoluta favoriter Stochampionatshelgen. Det blev tunnare anmält till uttagningarna i år, vilket betydde att alla som ville vara med i försöken också kom med. Frågan är om man skall vara orolig eller glad över den siffran.
En sak jag tyvärr behöver ta upp i den här krönikan är när det som inte får hända redan har inträffat. Daniel Redén hade en treåring till start i veckan som skulle ut i ett lopp på Solvalla. Innan tävlingarna skadade sig hästen oturligt i samband med en traktorolycka.
Okej, en olycka kan lätt hända. Och jag är inte helt hundra insatt i just det här fallet hur det hela gick till. Men jag kan däremot dela med mig av mina tankar och erfarenheter på trav-
banorna.
Jag har själv väldigt mycket unghästar i stallet och många av dem har aldrig mött en traktor på banan förrän dom skall in och gå sitt kvallopp.
I regel sker värmningarna på de allra flesta banor så att de fyra yttersta spåren är till för bakvarvsvärmning och de fyra innersta för rätvarvsvärmning.
Det är många hästar som skall samsas på liten yta och i hög fart skall samtidigt traktorer sladda och vattna. Ibland kan det vara upp till tre traktorer ute samtidigt som vi skall värma hästarna.
Det är mycket som är nytt och ovant och man måste ändå komma ihåg att hästar är flyktdjur
Det är av yttersta vikt att vi alla visar varandra respekt. Det är djur och individer vi håller på med. Dom är inte bara dyrbara, utan också otroligt kraftfulla om något skulle inträffa. Vi som sitter bakom är också ganska utsatta då olyckor händer på mindre än ett ögonblick. Yngre hästar kan vara extra känsliga eller ängsliga första gångerna dom skall ut på en bana och titta på allt runt omkring.
Det är mycket som är nytt och ovant och man måste ändå komma ihåg att hästar är flyktdjur.
Jag har tyvärr upplevt att det ibland, på vissa banor jobbar människor som kör fordon och traktorer som faktiskt verkar fullkomligt skita i oss aktiva och hästarna. Dom lättar alltså inte på gasen, stänger inte av vattespridaren på vattentunnan eller väntar en minut för att låta oss passera om dom ser att en häst tvekar eller är på väg att bli skrämd. Jag hoppas av hela mitt hjärta att så inte var fallet på Solvalla givetvis. Men det har faktiskt känts som att det mer varit ett under att det inte skett någon allvarligare olycka på travbanorna tidigare.
Det är upp till de styrande på banorna att ha rätt folk på rätt plats. Om det är någon som har lite djurkänsla hade det högst troligtvis uppskattats också. Sedan tycker jag att det är föredömligt på de banor där de har gjort en extra plats för vinnarcirkel utanför banan så att segercermonin och värmningarna kan ske utan bekymmer.
På tal om de styrande så uppskattade jag det extra insatta mötet på Halmstadtravet. TACK till de tränare som deltog. Vi vill ha bevis på att det just är den sena starttiden som tydligen har ökat omsättningen och ingen av de andra åtgärderna som utförts för att förbättra spelet.
Jag uppskattade både som hästskötare och nu som tränare att få komma hem och få lördagkvällen fri åtminstone.
Sen starttid betyder hela lördagen som arbetande och halva söndagen ”förstörd” för att man måste få sova ikapp.
I den här branschen jobbar en del fullkomligt häcken av sig för att somliga ska ha det bra. Det är dags att ni på ATG lyssnar på oss aktiva för en gångs skull.
En liten fundering först och främst till treåringsloppen. Otroligt knepiga propositioner utskrivna under juni, juli över hela landet. Detta gör att få av loppen är fulla, eller så är de överfulla!
Det måste väl från centralt håll kunna gå att utforma propositionsskrivningen efter fördelningen på antalet hästar? Eller görs detta redan? Får banorna fingervisning eller hjälp med utformningen av proppar? Hur kan en proposition på Vaggeryd en vanlig dag ha 126 (!) anmälda till samma lopp? Något är allvarligt fel….. Dags att se över hästantal och efterfrågan?
Har inte en aning, bara en fundering. Men det känns som om det skulle kunna gå att spara in en del pengar om det kommunicerades och samarbetades bättre.
Fotnot: Denna veckas krönikör i Sulkysport är Klaus Koch.