I en artikel i Sulkysport den 21 juli har Lars G Dahlgren synpunkter på tidigare RST, numera Travhästägarna. Samma synpunkter har också framförts av Björn Damm på Solvalla Hästägarförenings hemsida. Huvudanledningen är den lydelse som finns att läsa i årsmötesprotokollet från i april, där det står att RST bland annat ”kontinuerligt drivit bredd före elit”.

Det kan naturligtvis, om man vill svartmåla, tolkas som att RST inte bryr sig om eliten utan bara vill att medel skall satsas på bredden. Vi kan hålla med om att formuleringen i protokollet blev olycklig, meningen är helt enkelt att RST priorierat i ordningen 1: bredd (läs vardagstrav, inte breddlopp) och 2: elit, bland annat när medlen i sportbudgetgruppen/referensgruppen diskuterats. Vi har ju en ordentligt stor bredd ute i landet som har stora svårigheter att bedriva sin verksamhet. Men självklart har RST också stöttat de satsningar som gjorts på eliten, bland annat höjda V75-pengar, den stora treårssatsningen som gynnar både bredd och elit samt Margaretas treårsserie, som ju faktiskt finansieras av ST och banorna med två tredjedelar.

Vi står för bredd och elit. Det är som Lars G Dahlgren skriver, ”ena dagen breddhästägare, nästa dag elithästägare”, därför måste vi se till att bredden överlever för att inte bara få en liten elit som finansieras av kapitalstarka företagare. Dessa frågor har vi diskuterat på våra rådgivande Norr- och Sydträffar samt årsmöten de senaste åren, och fått enhälligt stöd från våra medlemsorganisationer i frågan. Men som sagt formulering i årsmötesprotokollet är olycklig eftersom den uppenbarligen kan misstolkas om man så vill.

Dahlgren har även synpunkter på att RST och övriga BAS-organisationer haft möjlighet att påverka prispengarnas fördelning bland annat genom deltagande i budgetarbetet. Ett inflytande vi inte hade tillstymmelse till för några år sedan. Men hur ska det annars fungera i en representativ demokrati? RST:s styrelse har varit vald av sina medlemmar och som representant för dessa deltagit i budgetarbete, tillsammans med representanter för tränare och uppfödare. Detta kallar Dahlgren för att man blivit en egen maktplattform i stället för en organisation som har möjlighet att påverka. Vi kallar det för representativ demokrati.

Hur tror Lars G Dahlgren att det gått till att få ST att avsätta två tredjedelar av pokalårspengarna direkt till oss aktiva, eller när uppfödarmedlen höjdes, när de så kallade snålskalorna försvann eller när prispengarna nästa år får en lägstanivå och till exempel Solvalla aldrig får köra ett lopp under 40.000 kronor och åretruntbanorna aldrig under 25.000 (undantaget ett p21-lopp per dag)?

Slutligen, Pokalåret måste enligt vår mening vara bara början på en förbättring för oss aktiva. Fortfarande är det en lång bit kvar till det krav som RST/Travhästägarna tillsammans med Travtränarnas Riksförbund drivit i flera år, nämligen att prispengarna skall avsättas redan på första raden och vara minst tio procent av ATG:s bruttoomsättning.

Det är vårt huvudkrav som borde vara ganska enkelt att förstå och genomföra. De som är själva förutsättningen för att det ska finnas några hästar att spela på, ägarna, ska vara garanterade tio procent av spelet.

Det är ett högst rimligt krav som alla hästägarföreningar borde kunna enas om i en stark gemensam organisation. Tyvärr har de föreningar, Solvalla och Eskilstuna, som tidigare lämnat Travhästägarna (RST) meddelat att de inte avser att delta i den ordförandekonferens som är tänkt att ge en nystart för Travhästägarna. Det beklagar vi.

Anders Holmqvist, före detta ordförande RST

Anders Jonsson, ordförande travhästägarna

En döende organisation?