Nu gällde det att avbryta en hästmisshandel och då gick det verkligen inte att blunda.

Därefter har ett antal mer eller mindre inblandade människor försökt att misskreditera mig och Christer Graaf. Vi har ju trampat en del andra folk på tårna på olika sätt i våra liv och dessa människor (som inte har med hästmisshandeln att göra) suger nu in luft.

Det sjukaste är ju att fastighets-vd:n Mats Domberg i styrelsen för travsällskapet letat upp någon paragraf 25 i hyreslagen för att få mig vräkt för att jag skällde ut hen som höll i piskan. Detta planterade han sedan enligt uppgift hos Fredrik Söderberg i tränarföreningen.

Blåsvädret är ihållande.

Tyvärr finns en advokat-wannabee (hen vill alltså bli advokat men jobbar nu på föreningsstöd) som kommer med ”goda” råd, skriver petitioner och bistår i största allmänhet mitt i alltihopa. Hens råd är dessvärre sällan bra.

Idag på morgonen ska jag begära hos travsällskapet att dom rekommenderar några av personerna i sammanhanget beträdandeförbud i mitt stall. Jag känner mig hotad och provocerad.
Min önskan är att detta får ett slut.

Hen som höll i pisken har fått sig en näsbränna, orolig har hen varit med tanke på sitt civila jobb.
Det räcker nu.

I fortsättningen kommer aktuell häst säkert att handhas av professionell personal.

Och i övrigt håller vi på Örebrotravet djurskyddet högt.

Med vänlig hälsning

Hans Karlsson