Fokustema
Örebrobråket
Läs senare

”Jag känner mig hotad och provocerad”

Naturligtvis är det inte helt ovanligt att man hamnar i blåsväder när man har ett vittnesmål om något allvarligt. Därför är det många som blundar för att slippa bli inblandade.
Av
Hans Karlsson
Upplåst för dig som är prenumerant
En infekterad strid har utbrutit på Örebrotravet där proffstränaren Hans Karlsson dels uteslutits ur banans proffstränarförening och dels har fått besked om att han kan bli vräkt från stallbacken. Karlsson skriver i en insändare att han nu begär att vissa personer ska få beträdandeförbud i hans stall. Foto: Lennart Kihlman/ALN
En infekterad strid har utbrutit på Örebrotravet där proffstränaren Hans Karlsson dels uteslutits ur banans proffstränarförening och dels har fått besked om att han kan bli vräkt från stallbacken. Karlsson skriver i en insändare att han nu begär att vissa personer ska få beträdandeförbud i hans stall. Foto: Lennart Kihlman/ALN

Nu gällde det att avbryta en hästmisshandel och då gick det verkligen inte att blunda.

Därefter har ett antal mer eller mindre inblandade människor försökt att misskreditera mig och Christer Graaf. Vi har ju trampat en del andra folk på tårna på olika sätt i våra liv och dessa människor (som inte har med hästmisshandeln att göra) suger nu in luft.

Det sjukaste är ju att fastighets-vd:n Mats Domberg i styrelsen för travsällskapet letat upp någon paragraf 25 i hyreslagen för att få mig vräkt för att jag skällde ut hen som höll i piskan. Detta planterade han sedan enligt uppgift hos Fredrik Söderberg i tränarföreningen.

Blåsvädret är ihållande.

Tyvärr finns en advokat-wannabee (hen vill alltså bli advokat men jobbar nu på föreningsstöd) som kommer med ”goda” råd, skriver petitioner och bistår i största allmänhet mitt i alltihopa. Hens råd är dessvärre sällan bra.

Idag på morgonen ska jag begära hos travsällskapet att dom rekommenderar några av personerna i sammanhanget beträdandeförbud i mitt stall. Jag känner mig hotad och provocerad.
Min önskan är att detta får ett slut.

Hen som höll i pisken har fått sig en näsbränna, orolig har hen varit med tanke på sitt civila jobb.
Det räcker nu.

I fortsättningen kommer aktuell häst säkert att handhas av professionell personal.

Och i övrigt håller vi på Örebrotravet djurskyddet högt.

Med vänlig hälsning

Hans Karlsson

Fokustema
Travets omorganisation
Läs senare

Bonde söker Spel?

Bonde söker fru är en populär TV-serie. Bonde söker bidrag* är titeln på en rapport som sammanfattade regeringens syn på landsbygdsprogrammet. Den rapporten sände chockvågor genom LRF:s ledning.
Av
Anders Darenius
Upplåst för dig som är prenumerant
Foto: Jed Owen
Foto: Jed Owen

Då beslöts – trots LRF-böndernas dokumenterade motstånd mot hästhållning – att bilda en ny branschförening – LRF Häst**.

Ridsporten anslöt sig raskt och Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) blev adjungerad medlem. Idag är alla utom galoppen medlemmar, även travet.

Mats Denninger. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Centerpartisten, ledamoten av Kungl. Skogs och Lantbruksakademien, f.d. statssekreteraren (C) och informationschefen i LRF Mats Denninger har lämnat ordförandeposten i ATG och koncentrerar sig nu på att fortsätta omdaningen av hästsektorn med basen i HNS där han bekläder ordförandeposten.

Vad innebär då detta? Jo, att LRF Häst nu företräder hästsektorns folkrörelser med tillsammans över 200.000 medlemmar och att LRF:s förbundsstyrelse har ett avgörande inflytande över den folkrörelsen.

Ridsporten är en folkrörelse med tre tävlingsanordnande centralorganisationer. Alla är medlemmar i LRF Häst men det är bara Ridsportförbundet som släppts in som medlem i Riksidrottsförbundet (RF) och kan erhålla bidrag från Svenska Spel. Islandshästförbundet har sökt men nekats medlemskap. Ett demokratiskt problem som kräver en lösning har uppstått.

HNS har flyttat sitt kansli från Hästsportens Hus till Böndernas Hus. Bollen flyttas nu fram till straffpunkten.

Med den nya spellagen har hästsektorns maktpolitiska spelplan ändrats. Folkrörelser av typen Riksidrottsförbundet (och därmed ridsportförbundet) har kvar en politisk gräddfil till spelinkomster medan travsporten i sin nuvarande organisationsstruktur saknar denna fil och är därför beroende av sitt eget konkurrensutsatta ATG som liksom Svenska Spel styrs av staten. Travet befinner sig i en rävsax. Målet är öppet.

Finansieringsutredningen har löst sitt uppdrag genom att bara bekymra sig för hur HNS kostnader skall fördelas och funnit att den frågan bör utredas vidare. Utredaren har lagt bollen på straffpunkten.

Bollen ligger nu på straffpunkten och målet är öppet. Situationen är som upplagd för en politisk förändring innebärande att förmånsmarknaden för spel delas upp i två delar. Svenska Spel för idrotten och ATG för hästnäringen.

Jag är övertygad om att ridsporten och idrotten kommer att stötta en sådan lösning och tror till och med att den har varit i HNS/ridsportens säck innan den kom i travsportens påse.

För genomförandet krävs dock en förändring av ATG/ST och det är den som nu pågår i regi av Mats Denninger. Han närmar sig bollen. Moroten – det vill säga vägen till politiken – ägs av HNS.

För att tämja travet har två piskor tagits fram ur Denningers garderob: Först gjorde man ST finansiellt nödlidande och sen tog man fram momsskattefrågan. Målvakten – travsällskapen – tittar inte på bollen utan på varandra.

Behovet. Det är ingen tvekan om att det redan på 1980-talet fanns behov av en gemensam struktur för hästsektorn, inte bara för att ge politiken en plattform för diskussioner utan också för att hantera gemensamma behov, väga av intressekonflikter och representera hästintresset utåt.

Misstagen. Jag menar att politiken gjorde tre avgörande misstag när man då valde lösningen HNS:

  1. Det strategiska misstaget – en insynsskyddad stiftelse
  2. Det juridiska misstaget – finansieringen förutsatte ett evigt statligt spelmonopol
  3. Det demokratiska misstaget – man gav beslutsmakten åt ett särintresse – LRF

Konsumentintresset/hästägandet blev därmed kidnappat av producentintresset.

Man kunde valt finsk lösning (Suomen Hippos) eller en lösning liknande den som hundsektorn eller idrottssektorn gjort, men det gjorde man inte. Man valde HNS.

Vem som gynnas är självklart. Vem som drev igenom det är oklart och en fråga för ”Uppdrag Granskning”.

Klart är att stiftelseformen hindrar insyn och därför inbjuder till maktmissbruk och korruption. Jag nämner bara hanteringen av ATG Hästklinikerna och Flyingestiftelsen.

Till våra politiker! Ni – dagens politiker – är inte ansvariga för misstagen men ni har makten att reparera dem och när vi nu står inför en kris i travet så har ni chansen.

Tag den och stäng igen målet innan Denninger slår straffsparken! För inte kan väl politiken låta utvecklingen löpa i tangentens riktning och ge producentintresset makten även över spelet på hästar?

Tillsätt därför en ny och bred statlig hästutredning!

Fotnot: *Titeln på ESO-rapport 2013.
**https://www.lrf.se/om-lrf/organisation/branschavdelningar/lrfhast/om-lrf-hast/

Fokustema
Gästkrönika
Läs senare

Nervsnittning – inte lika självklart som det låter

Är det förbjudet att tävla med en nervsnittad häst?
Veterinären Anders Darenius ställer både frågor och ger svar runt nervsnittning i en gästkrönika.
Av
Anders Darenius
Upplåst för dig som är prenumerant
Propulsion och Anders Darenius. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport &Hanold/ALN
Propulsion och Anders Darenius. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport &Hanold/ALN

Begreppet dopning är inte reserverat för kemi utan gäller även för andra åtgärder. Nervsnittning är inget tydligt definierat ingrepp, det kan utföras på flera olika sätt och effekten är inte alltid bestående. Svaret är därför inte så självklart som det låter.

Om vi tar svensk lag först så kan svaret möjligen bli olika beroende på när saken gäller. Fram till april 2019 gällde en statlig föreskrift, därefter en annan. Den förra nämnde ordet nervsnittning men i den senare finns inte begreppet nämnt.

I den förra uttrycks det så ”en häst som nervsnittats eller på annat sätt gjorts bestående smärtokänslig i ett ben får inte tränas för eller delta i tävling på tävlingsbana” I den gällande föreskriften förbjuds bara åtgärder som medför att ”Skada, smärta eller sjukdom döljs eller en sjukdomsprocess påverkas.”

Analogtvis borde samma tolkning gälla för båda versionerna varför jag bedömer att det är effekten som avsågs även före 28 mars 2019. Denna tolkning styrks av förarbetena.

Vad gäller och vem bestämmer? Vad gäller tävlingsreglementets effekter så är detta enbart en fråga för ST. Jag har inte tillgång till tävlingsreglementet före 28 april 2019 men om det följde lagstiftarens formuleringar så fanns begreppet nervsnittning angivet där som otillåten åtgärd.

I dagens dopingreglemente  för travet saknas det i alla fall och där anges bara ”särskilda åtgärder som vid tävlingen eller träningen kan medföra en positiv eller negativ förändring av hästs aktuella prestationsförmåga eller temperament.”

Första knäckfrågan: Brott mot djurskyddslagen föreligger först när en dopad häst tränas för tävling eller tävlar. När begreppet doping inte är reserverat för kemi utan även gäller andra åtgärder får begreppet dopingkontroll ett nytt innehåll. Hur skall dopingkontrollen då genomföras?

Andra knäckfrågan: Vilka andra åtgärder som påverkar prestationsförmåga eller temperament  kan det vara som lagstiftaren anser otillbörliga? Tungband? Gomtryckare? Svansgaffel? Entömsbett? Skall reglementet dopingkontrolleras?

Tredje knäckfrågan: Eftersom ST är en kontrollmyndighet och anser att ingreppet ”nervsnittning” är en djurskyddsbrist och att detta ingrepp är tillåtet i USA, varifrån ST importerar hästar borde man för många år sedan anmält detta till Jordbruksverket. Underlåtenheten innebär ett brott mot kontrollförordningen. Se faktaruta B!

Fjärde knäckfrågan: Har ST ätt att utfärda tävlingslicens för en häst som inte dopingtestats och avelsmässigt medräkna hans tävlingsmeriter som eventuellt dopad?

Knepiga frågor som också berör avelslagstiftningen. Lägger vi därtill att den senaste föreskriften som anger att smärtokänslighet är doping men inte nervsnittning så blir den juridiska sitsen än mer förvirrande. En nervsnittad häst som inte är smärtokänslig i benet är inte dopad.

Limbotillstånd: Det är mycket vi inte vet i Propulsion-fallet men det hittills inträffade ger bilden av en organisation som av lagstiftaren givits rätt att agera i statens ställe, utdelar ett ekonomiskt dråpslag mot en enskild som litat på att organisationen å sin sida gjort rätt gentemot staten genom att bevilja tävlings- och avelslicens.

Om ord och bokstäver i lag och föreskrift betyder lite vad som helst eller om deras avsikt inte följs eller överträdelser inte bestraffas så uppstår att slags limbo – ett otydlighetens gränsland där:

  • Lagstiftaren vet inte om hans vilja blir åtlydd,
  • den enskilde vet inte vad som gäller och
  • tjänstemän/organisationer ges makt utan att behöva ta ansvar

Redovisningen  visar att vi befinner oss i ett sådant limbo. Om inte en domstolsprövning av Propulsion-fallet kan rensa upp i detta så måste situationen lyftas upp på det politiska planet. Då måste också frågan om delegation av djurkontrollen tas upp.

Om det skulle bli domstolsak av Propulsion-fallet kommer alla stenar att vändas såväl på det veterinärmedicinska underlaget för att bedöma smärtokänslighet som ST:s sätt att som kontrollmyndighet hantera sitt uppdrag. Det kan bli spännande eftersom det också kan återverka på ST:s ensamrätt till tävlingar med vadhållning enligt spellagen.

Bocken som trädgårdsmästare: För egen del anser jag att det är en dålig idé att delegera ansvaret för tävlingsdjurskyddet till en tävlingsorganisation som finansieras via sitt helägda spelbolag (låt vara att bolaget än så länge kontrolleras av staten). Intressekonflikten är uppenbar.

Det limbotillstånd som vi för närvarande befinner oss i kan upphävas med hjälp av klok lagstiftning och utnyttjande av det faktum att Sverige på djurskyddsområdet och folkhälsoområdet har förbehållit sig rätten att ha strängare skyddsregler än EU:s minimikrav.

Detta  förhållande både kan och bör utnyttjas för att styra tävlingsverksamheten och spelet på hästar.

En ny och bred statlig hästutredning måste tillsättas!

Fokustema
Replik
Läs senare

Osakligt påhopp från NÄT

Ett inlägg från föreningen NÄT, med anonyma undertecknare, om travets organisation (”Ett tydligare ledarskap behövs”) inleds med ett direkt osakligt påhopp på mig som tidigare ordförande på Åby.
Av
Fredrik Tenfält
Upplåst för dig som är prenumerant

Skribenten, vars identitet är oklar, hävdar att jag brustit i kritik mot ST-förslaget om ekonomisk förening och därmed inte tillgodosett medlemmarnas intressen. Framför allt skulle förslaget från ST:s styrelse till inriktningsbeslut inte ha blivit ”tydligt avvisat”.

Sanningen är att när ST:s styrelse på fullmäktige 24 juni drog tillbaka det omtalade förslaget till inriktningsbeslut, skedde det till följd av ett avslagsyrkande från mig personligen.

Så sent som i juni ställde sig vårt årsmöte bakom Åbys agerande i organisationsfrågan. Under det gångna året har vi lagt stor vikt vid att involvera och engagera medlemmarna i diskussionen om den framtida organisationen, på både ordinarie möten och extra informationsmöten. Redan när Denningers utredning presenterades i höstas hade vi en större genomgång av förslaget som dessutom tillställdes alla medlemmar.

Den beskrivning som görs i inlägget är helt uppåt väggarna, vilken även gäller försöket till någon parallell mellan mig och Solvallas tidigare ordförande.

Genom dunkla formuleringar söker den anonyme författaren vidare skapa intryck av att jag skulle handla mindre hedervärt genom att kvarstå i strategiska samrådet, trots att jag lämnat övriga uppdrag. Sanningen är att jag enligt normal föreningspraxis lämnar min plats när nya val sker i början av september. Alternativet hade varit att samrådet över sommaren stått utan representation från storbanor och utan representant för de syd- och västsvenska banor som jag är kontaktperson för.

lämnar min plats när nya val sker i början av september

Travet kan de närmaste åren stå inför de största förändringarna sedan rikstotons införande på 1970-talet. En bred och öppen debatt om detta är angelägen. Anonyma påhopp och direkta osanningar är dock inte något som hör hemma i en seriös debatt.

Ett tydligare ledarskap behövs