Svagheterna i det nya licenssystemet är uppenbara och klart tydliggjorda av Klaus Koch i en krönika i Sulkysport idag, 27 februari. Parametrar i utformningen av det nya licenssystemet är lägre kompetenskrav, åldersdiskriminering och allmän oreda. Det skall i sammanhanget sägas att det tog mer än tre år att utforma förslaget och till vilken kostnad?
En bland de i högsta grad berörda parterna var Sveriges Travamatörers Riksförbund (STaR) som aldrig gavs möjlighet att delta i arbetet. Detta erkände ansvarig tjänsteman på ST, men trots tillkortakommandet gjordes inget för att reparera och sätta fast grundbulten med följd att resultatet blev den ”lame duck” som nu framtonar allt tydligare.
Befinner mig just nu i Florida och har övervarat världsmästerskap för travamatörer. Kuskar med respektive och tillresande vänner har i fyra dagar lärt känna sporten i andra länder, lagt grunden för kommande kuskmatcher och fått en djup inblick i amerikansk sulkysport.
Vikande publiksiffror och minskad bas
I Sverige slåss vi med vikande publiksiffror i vardagstravet, minskad bas för såväl tävlingshästägande som uppfödning. I det läget väljer man att rycka undan benen för bland annat den proffshästägare som vill köra sin häst ett antal gånger per år i amatörlopp. Så började jag själv 1973.
Svensk Travsport (ST) – låt nu inte prestigen styra utan snabbutred vad som hänt och återinför licenskategori D – amatörkörlicens. Ett enkelt penndrag om inte prestigen styr.
Engagemanget i sporten kräver skit under naglarna och är långtifrån kontor med luftkonditionering. Dessutom har det framkommit att spelbolagen/spelarna upplever avsaknaden av titeln amatör som en förlorad viktig information i travprogrammen.
Lyssna på Koch – återinför den hedervärda titeln som betyder ”någon som gör något av kärlek!”
Claës Ljung,
President för Europeiska Travamatörfederationen FEGAT.
