Fokustema
Gökens bravader
Läs senare

Hur man rundar ett riksdagsbeslut

Jag påstår att det finns en plan som syftar till att förstärka LRF:s politiska inflytande och via makten över hästsektorns anläggningar ta kontrollen över spelet på hästar den dag som det statliga spelmonopolet upphör.
Av
Anders Darenius
Sveriges riksdag.
Sveriges riksdag.

En plan där Flyinge Kungsgård ingår som bricka för att skapa förhandlingsstyrka om och när dess uppdrag förändras. Jag påstår att Flyingestiftelsens styrelse anpassat sig till denna plan, aktivt motarbetat sitt syfte och därmed betett sig bedrägligt.  Jag anser att denna plan bör stoppas och att det görs bäst genom att regeringen tillsätter en ny och bred hästutredning med uppdraget att organisera om hästsektorn.

Med verksamhet inkluderad är Flyinge Kungsgård är en klenod med betydande kulturhistoriskt värde. Utan verksamhet är den bara en samling gamla byggnader.  Den förvaltas sedan 1983 av en stiftelse under beskydd av ATG.

Det som hänt med Flyinge Kungsgård sedan 1993 indikerar att något gått fel.

Den stora bilden är att…

  • …LRF sedan 1990 befinner sig i ett läge där att antalet medlemmar sjunker, jordbruksregleringen ifrågasätts och bidragsfinansieringen via landsbygdsprogrammet minskar. LRF:s byråkrati måste då krympas alternativt måste ledningen hitta nya makt – och finansieringskällor.
  • …det finns en växande men desorganiserad folkrörelse – hästintressenterna
  • …genom att inkorporera denna folkrörelse kan LRF få många nya medlemmar, vidgad politisk kraft och nya finansieringskällor

Den lilla bilden är att…

  • …hästsektorn rymmer stora kollektiva anläggningstillgångar som byggts upp av ideella krafter, sund affärsverksamhet och skattebetalare. Tillgångar i form av spelbolag, trav-och galoppbanor samt riksanläggningarna Wången, Strömsholm och Flyinge Kungsgård
  • …fram till 1993 redovisade Flyingestiftelsen under Lennart Sandgren och Ingvar Fredricson så gott som varje år överskott i verksamheten.
  • …utan travbanor går det inte att bedriva travsport med vadhållning.

Jag påstår att med dessa bilder som grund formade LRF en strategi (se faktaruta)  som sattes i verket när LRF:s ordförande Bo Dockered 1993 tar hand om ordförandeklubban i ATG.

Fakta

LRF:s strategi

  1. Bilda en Task Force uppgift att ta fram resurser, påverka politiken, bilda opinion utåt och bereda marken för steg 2,3 och 4. Klart genom bildandet av HNS.
  2. Styra upp hästsektorns stora organisationer – i första hand ridsporten – genom att få in LRF-lojala personer i deras styrelser. Klart inom ridsporten och pågår inom travet.
  3. Ta kontroll över hästsektorns anläggningar och institutioner. Startat med Wången och Flyinge men staten kärvar. Startat i travet med Denninger-utredningen men travsällskapen är ovilliga.
  4. Samla hästorganisationerna under kontroll av LRF:s förbundsstyrelse. Klart.  LRF Häst samlar så gott som alla organisationer på hästområdet.  Med HNS som adjungerad medlem knyts LRF-säcken ihop och hästfronten är enad under LRF flagg. 

Ordförandeposten i ATG blev nyckeln till strategins genomförande. Det ordnade Bildtregeringen 1993 och gavs till LRF-ordföranden Bo Dockered, tillika centerpartist och travhästuppfödare. Den posten har hållits av LRF-folk tills helt nyligen.

Expandera

Scenariot som uppstod: Det är därför vi fick NS (1993) som blev HNS när LRF tyckte det passade syftet bättre att byta ut ordet hästhållning mot ordet hästnäring. Styra tankarna mot begreppet produktion istället för konsumtion.

Motståndet var så litet och opinionsbildningen så framgångsrik att riksdag och allmänhet inbillades att denna insynsskyddade stiftelse dominerad av böndernas producentintresse kunde representera hela hästsektorn med hästägandet, konsumentintresset och de 14-åriga ridskoletjejerna.

Därför har HNS kunnat förmå regeringen att via ATG skrapa fram pengar till HNS lobbyverksamhet som nu förmått alla ideella organisationer på hästområdet att ansluta sig till det 2014 bildade LRF Häst.

Polletten som trillade ner: Kontrollen över anläggningarna är nu den återstående delen av LRF:s strategi och där spelar Flyinge en nyckelroll. Flyinge Kungsgård har en kulturpolitisk tyngd som speglas av riksdagsbeslutet och byggnadsminnesförklaringen och är därför ett bra bytesobjekt med staten i spelet om spelet. Se faktaruta till höger!

Fakta

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Från länsstyrelsens hemsida Byggnads Minne 1993.

Flyinge kungsgård har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att den välbevarade anläggningen med sina många tidsskeden berättar om hästavel
  • och hästuppfödning med månghundraårig kontinuitet.
  • att anläggningen genom sina ålderdomliga byggnader, sin gårdsstruktur, sin park, sina trädgårdar och alléer speglar en sällsynt institutionsmiljö med få paralleller i landet.
Expandera

HNS började med att infiltrera Flyinges styrelse och fick den att fatta ett antal beslut (se bilaga) som väcker frågor vars rimliga svar är att de syftade till att underlätta en förändring av stiftelsens ändamål (s.k. permutation). Utan den förändringen går det inte att använda Kungsgården som bytesobjekt. Ett antal frågor hopar sig, vilket kan läsas om längre fram.

2004 var den ekonomiska ställningen tillräckligt dålig för att man skulle våga sig på att ansöka om permutation. Kammarkollegiet vägrade dock bevilja ansökan.

Wångenstiftelsen hade gjort samma slags ansökan som också avvisades. Båda stiftelserna överklagade beslutet till regeringen med en ekonomisk motivering som talade om samordningsvinster via en gemensam förvaltning av riksanläggningarna.

Regeringen avslog båda ärendena med motiveringen att sådan samordning kan göras utan förändring av stiftelsernas ändamål.

Med dessa överklagande visade stiftelserna (d.v.s. HNS) emellertid sina kort. Syftet var alltså inte att förbättra stiftelsernas ekonomi utan att få bort ett hinder i förfoganderätten.  Man tog helt enkelt en rövare som regeringen inte gick på. Nu pågår därför operation Utsvältning och när stiftelsekapitalet är förbrukat så lär man återkomma med ny permutationsansökan.

Strömsholm. När Agria:s vd Anders Mellberg 2011 blev ordförande i Ridsportförbundet var kontrollen över Strömsholm ordnad och sedan dess har HNS förberett planen genom att sätta Flyinge och Strömholm under gemensam styrelse och vd.

Med Denningers utredning trillade polletten ner.  ST:s omorganisation syftar till att samla travbanorna under gemensam förvaltning för att – som man kommer att påstå – rationalisera och minska kostnader. HNS aktiviteter visar att LRF har resurser och kontakter för att kunna driva igenom sin vilja. Kanske man kan förmå de trilskande travsällskapen för storbanorna att krypa till korset. Då faller övriga banor och riksdagen till föga och med hjälp av spelförordningens 6Kap §5 har LRF då skaffat sig kontrollen över och ensamrätten till spel på hästar.

Frågor som hänger i luften i Flyinge-fallet:

  1. Vem utsågs till statens revisor och var är revisionsrapporterna?
  2. Varför satte stiftelsen verksamheten på bolag?
  3. Varför förvärvades fastigheten där verksamheten bedrevs? Därmed drog man ju helt i onödan på sig ansvar och kostnader för underhåll av byggnadsminnet.
  4. Varför sparkades den vd som skötte sig bra och var på väg att redovisa överskott?
  5. Varför informerades inte Kammarkollegiet om de statliga garantierna?
  6. Kammarkollegiets beslut i permutationsärendet togs 2004. Varför dröjde det till 2016 innan styrelsen sammanträdde och fattade beslut om den tillåtna stadgeändringen?
  7. Varför konstituerade sig styrelsen 2016 med två ledamöter från ATG och ingen från ASVT?

En redan likviderad stiftelse utgör inte ett hot. Ur HNS/LRF:s synvinkel får därför inte ärendet gå så långt och en ny ansökan om permutation göras innan dess. Om den beviljas av Kammarkollegiet är målet uppnått och det är fritt fram för stiftelsen att göra vad man vill med fastigheten inom ramen Byggnadsminnesförklaringen.

Fakta

Detta gäller om Flyingestiftelsen

Enligt urkundens §9 skall stiftelsen träda i likvidation om stiftelsekapitalet är förbrukat.  Det handlar alltså om hur bokföring sker och bokslut upprättas. Enligt riksdagsbeslutet skulle stiftelsens räkenskaper granskas av en revisor utsedd av Lantbruksstyrelsen och detta krav var infört i ursprungsstadgarna. Stiftelsen ville av någon anledning ha bort det kravet och lyckades 2004 få med Kammarkollegiet med sig. 

Expandera

Då går det att upphöra med avelsaktiviteter och sälja av mark, men förr eller senare kommer underhållet av byggnadsminnet att belasta stiftelsen till den grad att den måste träda i likvidation. Ett sådant beslut skall enligt stiftelsens stadgar anmälas till regeringen och det är då hotkortet kan spelas ut.

Ett möjligt slutscenario. LRF har nu ställt upp spelplanen med dominobrickor. Där finns i ordning Flyinge, Strömsholm, Wången, hippologutbildningen och hästforskningsstiftelsen.  Utan ändring av spelplanen påverkas alla om Flyinge kräver mer pengar. Eftersom Flyinge och Strömsholm har gemensam styrelse kan denna aktivt försämra för Flyinge och raskt lägga över problemet i ST:s och ATG:s knä.

Om Någon efter idogt letande till exempel upptäcker stora akuta underhållsbehov på Flyinges byggnadsminnesförklarade byggnader behöver stiftelsen mer pengar. Den ställs då inför tre beslutsalternativ:

Alternativ 1:

Mer pengar från HNS. HNS måste då…

  • A…omfördela sina medel, det vill säga ta från de andra riksanläggningarna, från hippologutbildningen eller från forskningsstiftelsen. Då räddas den första dominobrickan, men istället faller de andra och det blir ett oherrans väsen
  • B…begära mera pengar från ATG via avtalet mellan staten och travsporten. Då blir travfolket högst irriterat.

Alternativ 2:

Höja hyrorna…

  • …då riskerar man att förlora avelshyresgästen och får som konsekvens att man bryter mot stiftelseändamålet.

Alternativ 3:

Ta av kapitalet så att det förbrukas…

  • ….då måste Flyingestiftelsen likvideras.

Som min spaning anger pekar allt mot att alternativ 3 är det av LRF önskvärda. Scenariot kan då bli följande:

LRF Häst erbjuder sig att ta hand om Flyinge men bara om ändamålet ändras och staten ger upp kontrollen över ATG samt överlåter den till LRF Häst. Säger staten nej till detta och vill ge Flyinge mer pengar via nytt avtal med ST så hamnar frågan i ST:s styrelse. Den styrelseledamot i ST som får styrelsemajoriteten med sig på att säga nej till ett avtal med mer pengar till HNS blir hjälte i travkretsar. Heter den hjälten Anders Källström?

Bollen hamnar i så fall åter i Flyinge med ett likvidationsbeslut som följd varvid stiftelsen upplöses och Flyinge Kungsgård blir till salu. Ajöss med aveln, vilket var avsikten. Hjälten heter då Ulf Brömster. Riksdagsbeslutet om Flyinge är då rundat.

Regering och riksdag måste nu informera sig! LRF har nu manövrerat sig fram till ett läge där ovan angivna slutscenario är fullt möjligt. Innan det gått så långt kan HNS med beklagande krokodiltårar konstatera:

– Vi tvingas avsäga oss ansvaret för Flyinge. Vi kan helt enkelt inte fullfölja stiftelsens ändamål! 

Det är precis den situation som Flyinge redan 2004 i sitt överklagande till regeringen förutsåg (med lite hjälp på traven?) skulle komma. Riksantikvarien tvingas då ta fram slantar för att underhålla ridsportens andra riksanläggning. I det läget träder Hästnäringen, det vill säg LRF Häst,  fram som räddare och ger staten ett flott erbjudande: – Vi fixar det  om vi  får ta över spelet på hästar!

Ett sätt för regeringen att rensa i denna rabatt är att förskjuta frågan om HNS finansiering till en ny hästutredning  med uppdraget att organisera om hästsektorn.

Slutord: man kan fundera över om det finns andra bakomliggande orsaker till dessa turer än de ovan angivna. I så fall ligger korruption genom markspekulation nära tillhands. Det handlar trots allt om 155 hektar mark varav 100 är av intresse för Lunds expansion liksom 19 bostadsbyggnader med 39 lägenheter.

Kick-backsmöjligheterna av Bodentrav- och Sigtunatyp är rätt stora. Det finns förmodligen mer att gräva i avseende bostadsbeståndets avyttring för att inte tala om de schaktmassor som med medverkan av Flyinges och Strömsholms gemensamma vd har deponerats i omgivningarna.

Imorgon:

Femte och pågående bravaden – att snurra upp regeringen?

Gökens bravader

”Främjandet” som sänkte hästhållningen

Låt Centern och LRF betala!

Försäkringssnurran som ökade veterinärkostnaderna

Fokustema
Krönika
Läs senare

Utan ny och yngre publik är det kört

Tony Josefsson, 51, är mannen bakom nya Elitloppslåten som släpptes idag.
Nu gör han debut som gästkrönikör i Sulkysport och ser vikten av ny och yngre publik.
”Travårets början är passande nog som vintermörkret – iskallt med tomma läktare”, skriver Tony.
Av
Tony Josefsson
Tony Josefsson är mannen bakom nya Elitloppslåten – och nu gör han debut som gästkrönikör i Sulkysport. Så här presenteras låten av Solvalla.
Tony Josefsson är mannen bakom nya Elitloppslåten – och nu gör han debut som gästkrönikör i Sulkysport. Så här presenteras låten av Solvalla.

Tony Josefsson heter jag och är mitt i livet 51 år gammal. Jag växte upp bredvid ”Lång Einar” Johanssons stall och körde min första travare som sjuåring. Sedan dess har jag spelat fotboll och jobbat i stall.

Jag ser likheten mellan lagidrott och travsport, men det verkar inte de styrande i Sverige göra. I Sulkysport har jag fått möjlighet att säga hur jag vill bidra till att förändra travsporten så fler gästkrönikor lovas inom kort.  

En välmående individ såväl av häst som av ägare och tränare. Det är förutsättningen i all idrott. Travintresse och yngre människor hänger ihop. Nya hästar är en förutsättning för travsport imorgon. Men det viktigaste av allt är att alla vill känna igen sig i travsporten och till och med se upp till den.

Kommunen blir därmed en möjlig partner som kan stödja all näring och aktivitet som kopplas till travsporten. Framför allt måste vi veta vilka våra hästägare är och ska vara och ge de möjligheter att finnas till.

Den ansiktslösa digitala sporten har snart fler anställda och medlemmar i uddlösa intresseorganisationer än hästägare och publik. I vardagen är det ofta under 100 personer på plats och som bäst vid V75 som snittade under 900 på lördagarna. Hela januari månads tävlingar samlade färre betalande publik än en ishockeymatch mitt i veckan. Snacka om permafrost!

Vintermeetinget i  Frankrike är en signal om ljusare tider som visat att de styrande lyckats vända skeppet. Enklast uttryckt så lyssnar de till sin publik, sina uppfödare och hästägare. Man tänker sig att öka antalet spel och sportombud och visar därmed vem som är till för vem.

Vem gör det i Trav-Sverige? De som är styrande i Trav-Sverige och inte går på trav?

Förändringens vindar är inte en liten bris, det kommer att krävas en orkan i styrka. Men första vindpusten har satt iväg. Vi som har bestämt oss för att göra allt i vår makt och lite till för att rädda våran älskade hästsport är beredda på motstånd, men vi är även övertygad om att branschen kommer att ta detta sista halmstrå för att överleva.  

En för tidig död är annars det som väntar i sista sväng. 

Vi måste ta kampen. Gloves off. 

Nu kör vi!

Idag kommer mitt bidrag till Solvallas Elitlopp 2024 .

Fokustema
Krönika
Läs senare

Moms: nya steg i ödesfråga

Momsfrågan, om travsportsverksamhet är momspliktig eller inte, är en ödesfråga för branschen.
Jan Kleerup, skatteexpert som arbetat med momsfrågan ihop med Svensk Travsport under flera år, skriver om det aktuella läget.
Av
Jan Kleerup
Hanteringen från Skatteverket är inte rättsligt korrekt och det finns inget stöd för deras synsätt i rättspraxis, skriver Jan Kleerup. Foto: Fialotta Bratt
Hanteringen från Skatteverket är inte rättsligt korrekt och det finns inget stöd för deras synsätt i rättspraxis, skriver Jan Kleerup. Foto: Fialotta Bratt

Frågan som har sitt ursprung i ett beslut från EU-domstolen 2016 har sedan dess konstant arbetats med från Svensk Travsports sida och nyligen har nya steg tagits för att få klarhet i frågan.

I den så kallade Baštová-domen från 2016 slog EU-domstolen fast att moms inte skulle betalas på prispengar, eftersom inte alla tävlande erhöll ersättning. Utifrån den domen har sedan Skatteverket gjort tolkningen att all verksamhet som inbegriper tävlande med hästar inte ska vara momspliktig.

Jan Kleerup. Foto: XR Legal Advokat

För travsportens olika verksamheter skulle det i ett slag innebära en kostnadsökning på 25 procent! Något som givetvis är mycket oroväckande och något som tas på stort allvar av branschen i allmänhet och Svensk Travsport i synnerhet.

Bringa klarhet

Det som händer just nu är att det nyligen lämnats in ett ärende för förhandsbesked till Skatterättsnämnden. Det handlar om att få klarhet i om att äga ett antal hästar som tävlar regelbundet ska räknas som en ekonomisk verksamhet. Enligt EU-praxis krävs väldigt lite omsättning, så kallade blygsamma nivåer, för att räknas som ekonomisk verksamhet.

Högsta Förvaltningsdomstolen har slagit fast att prispengar kan delas upp på en fast och en rörlig del där den fasta delen av ersättningen som delas ut till alla tävlande i travlopp ska räknas som omsättning. Det borde då betyda att tävla med sin häst regelbundet ska räknas som ekonomisk verksamhet, vilket är ett krav för att räknas som en så kallad beskattningsbar person som är momspliktig.

Skilda synsätt mellan branschen och Skatteverket

Branschens synsätt skiljer sig dock mot Skatteverkets som anser att det inte räcker att erhålla fasta prisersättningar för att hästägaren ska betraktas som en beskattningsbar person. Den ersättningen, som i och för sig utgör omsättning, ses då som för liten och dessutom tillfällig, inte återkommande.

Från branschens sida ser vi det som EN ersättning som bara är olika stor beroende på prestation, vilket inte är märkligare än att en konsult kan arbeta med rörlig ersättning. Baštová-domen blir inte giltig här då den endast slog fast att rena prispengar inte skulle vara momspliktiga eftersom inte alla hästar i en tävling fick ersättning.

Attack mot hästnäringen

Det Skatteverket nu gör är att de avregistrerar många hästverksamheter från att vara momspliktiga baserat på att deras verksamhet inkluderar att tävla med hästar och att de då, enligt Skatteverket, inte är en ekonomisk verksamhet.

Men Skatteverket ska inte kunna ändra en momsregistrering retroaktivt. En verksamhet kan åberopa så kallade berättigade förväntningar, alltså att de fått sin momsregistrering godkänd vid ett tillfälle och därmed kan förvänta sig att den inte tas bort om inte verksamheten ändras.

Skatteverkets ställningstagande i momsfrågan är bara en intern rutin och inte en lagändring. Där finns också rätt många domar från både förvaltnings- och kammarrätter som går på branschens linje.

Skatteverket ser dock generellt mer positivt på verksamheter som säljer hästar och inte tävlar med dem. Exempelvis kan ett kommanditbolag som hanterar många tävlande hästar vara en beskattningsbar person då de säljer så många hästar. Men inte för att hästarna tävlar och drar in pengar utan för att de säljs.

Samtidigt håller inte Skatteverkets argumentation hela vägen då exempelvis ett sto som tävlar får ett avelsvärde av att tävla framgångsrikt i travlopp, men verksamheten ska inte ses som momspliktig bara för att hästen tävlar. Det orimliga i detta är att det är oklart om en försäljning av en häst som tävlar ska vara momsfri.

Branschen har fortsatt dialog

Svensk Travsport och övriga intressenter i branschen har regelbundna möten med handläggare på hög nivå på Skatteverket samt generaldirektören. Mycket av mötena handlar om semantiska begrepp kring den fasta och rörliga ersättningen där branschen är tydlig med att båda delarna är prispengar för en och samma tjänst, nämligen att ställa en häst till tävlingsarrangörens förfogande.

Dialogen handlar också om att få en förståelse för vilka konsekvenser Skatteverkets syn har för en så stor och viktig bransch som hästnäringen är. Det finns uppenbara risker att skapa en svart marknad likt den som finns i de nordiska grannländerna eller som fanns i Sverige på 70- och 80-talet.

En framgångsfaktor för såväl staten som branschen har varit en pragmatisk och lösningsorienterad inställning. Men Skatteverket menar i mångt och mycket att tävlingsverksamhet med travhästar är ett privat intresse och inte en verksamhet i momshänseende trots att det utgör näringsverksamhet vad gäller inkomstskatt!

Försiktigt positiva framtidsutsikter

De hästägare som får ett beslut från Skatteverket om att avdrag för ingående moms inte medges eller om man blir avregistrerad för moms bör kontakta Svensk Travsport för rådgivning.

Ett annat, lite tråkigare råd, är att ha is i magen. Om det rör sig om mindre belopp så avvakta att begära omprövning. Du har sex år på dig att begära omprövning om det gäller ett beslut om avdrag för ingående moms och förhoppningsvis har frågan klargjorts innan dess, vilket besparar dig långa rättsprocesser. Ett beslut om avregistrering från moms måste dock överklagas inom två månader.

Men alla uppgifter om de ärenden som pågår därute är bra för Svensk Travsport att känna till för att kunna hjälpa och även få överblick på Skatteverkets agerande. Vi är nu också förväntansfulla på ett positivt förhandsbesked för branschen. Under den senaste tiden har vi också träffat många politiker inklusive representanter från Skatteutskottet och för dem berättat hur Skatteverket enligt vår uppfattning attackerar en hel bransch.

Slutligen; Jag har arbetat med momsfrågor i 50 år och jag kan inte se något annat slut än att branschen kommer få rätt. Hanteringen från Skatteverket är inte rättsligt korrekt och det finns inget stöd för deras synsätt i rättspraxis.

Staten går dessutom miste om intäkter och branschen minskar i sin helhet med alla kringtjänster vilket ger ännu mindre skatteintäkter. Branschen jobbar aktivt med frågan och har stora förhoppningar på ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden.

Om det överklagas så hamnar det i Högsta Förvaltningsdomstolen och då är domstolen skyldig att fråga EU-domstolen om vägledning om det inte är uppenbart obehövligt.

EU-domstolen bör med hänsyn till tidigare domar därifrån komma fram till att en travhästägare som tävlar med sina hästar ska anses vara en beskattningsbar person och därigenom vara momspliktig.

Jan Kleerup,
jurist och skatteexpert på XR Legal Advokat

Fokustema
Öppet brev till Svensk Travsport
Läs senare

”Allt annat viktigare än de aktiva”

Jag känner oro över framtiden, det är ovissa tider och världsläget har hastigt förändrats.
Därför har jag skrivit av mig och hoppas att ni orkar läsa det här.
Jag vill verkligen hålla på med det det jag brinner för, hästarna, i många år framöver.
För sportens bästa!
Av
Jörgen Westholm
Jörgen Westholm skriver ett öppet brev till Svensk Travsport. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Jörgen Westholm skriver ett öppet brev till Svensk Travsport. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

De aktivas intresseorganisationer; hästägare, tränare och uppfödare gick gemensamt vid ST:s möten i Malmö Derbyhelgen fram med att behovet för att kompensera hästägarna för årets kostnadsökningar är 150-200 miljoner kronor.

Tyvärr känner jag att risken är att detta gjordes för döva öron. ST:s ledning verkar fortfarande tycka att annat än att prioritera de aktiva är viktigare.

Därför hoppas jag att vi ägare, uppfödare och tränare kan enas om att nuvarande situation och utveckling inte är hållbar. För att inte skapa interna stridigheter ska min nedan föreslagna nerdragning av 15 procent på tävlingsvolymen vara jämnt fördelad över alla banor, liksom att prismedelshöjningen ska läggas ut som ett procentuellt påslag lika på alla lopp. Snacket om att det ”inte finns pengar” köper jag inte. Det går att skapa ekonomiskt utrymme om man slutar köra på i invanda hjulspår och istället ändrar i sina prioriteringar.

Det här är min syn, och nedan listar jag ett antal konkreta förslag:

  • Vi behöver minst 200 mkr 2023 = 20 procent högre prispengar i alla lopp.
  • Det är mycket snack runt det här med att bygga en ny hästsportens fond. För mig är det väldigt enkelt: vänta med det tills de skenande kostnaderna för oss aktiva har mattats av och kommit under kontroll. Alltså budgetera med att inte göra någon fondavsättning alls under 2023.
  • 15 procent ner på 2023 års tävlingsschema på grund av kraftigt överdimensionerad tävlingskalender = cirka 130 dagar färre ggr 170 000 i minskade arrangörskostnader/dag = 22 mkr. Eftersom alla ser att det är massor med lopp med få startande är det väl dags att erkänna för oss själva att tävlingsprogrammet behöver bantas.
  • Mer lopp/pengar för endast svenska hästar. Idag är vi generösa och undantar inte ens de 20 procent av det som kan kallas vår egen kvot enligt EU-reglerna.
  • Fast procentsats på ATG:s spelnettointäkter till de aktiva är en framtidsmodell. Det tror jag skulle förbättra sinnesstämningen hos många, som nu känner att det inte spelar någon roll vad vi gör, det kommer ändå inte ut något av kakan.
  • Inga subventioner till stall/boxhyror från banor till de som hyr stall av travsällskapen. En sned incitamentsmodell har skapat förutsättningar för att vissa travsällskap eftersträvar sådana lösningar. Det snedvrider konkurrensen och innebär att sällskapen får in mindre pengar som alla aktiva kunnat få ta del av.
  • Öronmärk 40 mkr av ATG:s marknadsföringsbudget (= cirka 10 procent av den budgeten) till ST:s sportbudget. I gengäld ska vi aktiva ställa upp på event och aktiviteter som syftar till att öka intresset för sporten. Sportens största namn, de mest kända hos allmänheten, får ta ledartröjan.
  • Låna det som fattas av vårt rika dotterbolag ATG. Vi får ju alltid höra hur fantastiskt bra ATG är och går och hur mycket det är värt; cirka 30-40 miljarder kronor, och som vi aktiva genom banorna äger till 90 procent. Att låna till konsumtion är egentligen big no-no, men i en extrem och svår situation som nu, när alla är medvetna om förutsättningarna för lånet, måste det kunna vara okey.
  • Tickster ska göras om och göras rätt. Hela Tickster-grejen är, som den har utformats, verklighetsfrämmande för hur det fungerar mellan ägare och tränare. Systemet har skapat en massa missnöje och – är jag säker på – bidragit till de hemskt svaga publiksiffror både många av storloppsdagarna i sommar och vardagstravet nu har. När pandemirestriktionerna släppte borde ST och banorna gjort allt som stod i deras makt för att få folk som tidigare gått på trav att börja gå igen. Med Tickstergrejen blev det precis tvärtom. Folk som varit trotjänare i sporten massor med år känner sig inte önskvärda. Vi måste kunna dra en lärdom av detta exempel med Tickster; att allt inte alltid blir rätt från början, men då kunna erkänna det och snabbt förändra det som blev fel. Ha gärna oss aktiva som bollplank. Det är vi som är ute och hör missnöjet på banorna.
  • Jag skulle vilja en incitamentsmodell för banor som fortfarande vill ha publik och är bra på att ta hand om sin publik. Sådana banor måste kunna belönas.
  • 2020 amorterades 632 miljoner av på ett lån från ATG som hade att göra med det misslyckade pokalårsprojektet. Jag tyckte redan då att det borde delats upp på flera avbetalningar…

Jag hoppas att andra har fler bra förslag som man kan ge sina BAS-organisationer.

Många tänker kanske att nu är det bara en gnällig Jörgen som skriver av sig.

Men jag har alltid stått upp för sporten och det är så jag hoppas att även detta ska uppfattas. Jag försöker tänka konstruktivt i detta svåra läge. Frågan är hur de tre stora BAS-organisationer jag känner att jag är delaktig i ska kunna enas och driva igenom frågan om 20 procent mer att tävla om 2023. Får vi inte det tillskottet anser jag att det är dags att pausa tävlandet 1 januari en stund.

Nu är det dags för de aktiva att vakna! För få bryr sig om sportens framtid! Det finns de som säger att det är bättre ekonomiska förutsättningar nu än någonsin i sporten. Det gäller i vart fall inte hästägandet, för kostnadsutvecklingen under dessa tio år har varit kraftig.

Som slutkläm på detta (långa) inlägg: i vartenda ST-dokument poängteras det att rekryteringen är det övergripande målet. Rekrytering av hästägare, rekrytering av aktiva. Men jag som aktiv upplever inte att vi gör tillräckligt mycket för rekryteringen.

Tack för ordet och för att ni läste ända hit.

Jörgen Westholm,
med 113 travhästar i träning och aktiv uppfödare/hästägare.