Fokustema
Debatt
Läs senare

Agera nu!

Snart finns det ingen travsport om inget görs. Nu måste travsällskapen sätta ner foten, bilda ett aktiebolag och styra ST/ATG åt rätt håll. ST:s styrelse får inte öka sin makt skriver uppfödaren och hästägaren Ruth Riekola i en debattartikel.
Av
Ruth Riekola
Upplåst för dig som är prenumerant
. Foto Mia Törnberg/sulkysport
. Foto Mia Törnberg/sulkysport

Travsällskapen bildade ATG år 1974 på initiativ av staten. Det gemensamma bolaget för spel på hästar skulle fördela överskottet till trav- och galoppsporten. Detta betyder att det är travsällskapen som är ägare av ST.

I en artikel i Travronden den 30 juni detta år säger ST:s ordförande Marjaana Alaviuhkola att travsällskapen och BAS-organisationerna kommer att gå från att vara medlemmar till att bli delägare i Svensk Travsport AB.

Ägarna är ägare och har makten ända till dess att man via protokoll/bevis avyttrar ägandet.

Genom vilka beslut har travsällskapen gått från att vara ägare och ha makten över Svensk Travsport AB till att enbart bli delägare i Svensk Travsport AB? Enligt Mats Denningers rapport som är grunden till Rådslagen beskrivs detta som maktförskjutning.

På grund av att ST inte anser att travsällskapen ingår i helheten, travsällskapen –ST – ATG, har ATG helt i onödan betalat 835 miljoner i skatt för åren 2019 och 2020.

ST påstår att 1.524 röster i fullmäktige styr på ett demokratiskt sätt. Jag påstår att det är ST:s styrelse som styr eftersom alla fakta som står att läsa i Denningers med fleras rapporter inte delgivits fullmäktige. Exempelvis fick anlitade experter endast i uppdrag att utveckla ST:s federativa modell.

Vad göra?

32 Travsällskap bildar ett aktiebolag, utan dröjsmål, så att skatteläckage inte uppstår under år 2021 och framöver. Förslag till koncernstruktur bifogas (se nedan!). Det framgår av bilagan att skatteläckage uppstår därför att ATG inte står för alla typer av kostnader som finns för att spel på hästar ska kunna ske – spelobjekten. Dessutom har ST kostnader exempelvis för avtal med staten om djurskydd med mera. Avdragsgilla kostnader för ATG innan beskattning!

Beträffande spelobjekten bör ATG kunna ändra Inkomstdeklarationen för år 2019- 2020 för att minska skatteläckaget.

Den andra delen är koncernen. Varför ska koncernen, travsällskapen och ST/ATG, som ägs av travsällskapen inte skatteoptimera liksom alla andra koncerner? Koncernbidrag kan lämnas inom koncerner utan begränsning innan beskattning. Detta och mycket mer står att läsa i Denningers rapport.

Bolagsordningen styr bolagens verksamhet. Av säkerhetsskäl har staten i ATG:s bolagsordning inskrivit att aktier inte kan avyttras. Detta bör även stå i det AB som travsällskapen bildar. Om aktier avyttras gäller inte koncernmodellen längre – skatteläckage.

Överskott ska fördelas så rättvist och förutsägbart som möjligt inom sporten. Hur rättvist är det i dagsläget? Mer än 90 procent av hästägarna går med förlust. Mer än 70 procent är administrativa kostnader.

Hur länge ska ST få styra? Inte en dag till enligt de aktiva jag varit i kontakt med.

Fokustema
Insändare
Läs senare

”Bör harmoniera med avtalet med staten”

Debatten runt svenskfött fortsätter och uppfödaren och hästägaren Ruth Riekola skriver i ett svar på insändaren ”förbättra – inte förbjuda” att det handlar om att följa ingångna avtal och EU:s förordningar och direktiv:
– Det är inte att förbjuda, det är inte protektionism.
Av
Ruth Riekola
Upplåst för dig som är prenumerant

ATG bildades år 1974 på initiativ av staten på grund av sportens dåliga ekonomi. Överskottet skulle gå till sporten. Inför omregleringen år 2019 skrevs ett avtal med staten daterat den 29 november 2018. Avtalet är signerat av Marjaana Alaviuhkola för Svensk Travsport.

Följande står i paragraf 3: ”Förbunden har att verka för att trav- och galoppsporten inom landet ska kunna bedrivas på ett sådant sätt att de långsiktiga förutsättningarna för sportens utveckling och geografiska spridning tryggas.”

Inför den extra stämman i ASVT den 13 november erhölls en enkät, som inte gick att svara på och material på mer än 200 sidor. På sidan 7 om juridisk granskning står:

”Krav på att hästarna föds i Sverige utgör ett hinder för den fria rörligheten av varor”, vilket är felaktigt.

I materialet saknas ST:s skrivelser till Jordbruksdepartementet, Claes Werdenius, EU-rättslig granskare, Carl Fredrik Bergström, professor i Europarätt vid Uppsala universitet och LRF:s jurist Helena Andreasson. De två sistnämndas uttalande rörande Second Opinions.

EU:s fördrag, förordningar och direktiv härstammar från Romfördraget år 1957. Vad som gäller är AHL, Lagen om djurhälsa. Travhästar är inte exkluderade. Chip ska innehålla födelselandets landskod. Det vill säga: föl födda i Danmark (DK), Frankrike (FR) och Sverige (SE).

Artiklarna 34 – 36 i EU-fördraget handlar om vad som övrigt gäller – exempelvis fri rörlighet av varor, godtycklig diskriminering mot import till fördel för inhemska produkter, förtäckt begränsning av handeln mellan medlemsstaterna och jämlika konkurrensförhållanden.

Ett föl fött i Frankrike får FR som landskod, ett unikt ID (Universal Equine Life Number) och ett unikt Lifetime identification document = hästpass. Fölet eller unghästen kan när som helst exporteras till vilket land som helst i världen.

Det hindrar inte den fria rörligheten av varor eller något annat som nämnts ovan.

Beträffande den nuvarande definitionen av svenskfödd häst skriver Claes Werdenius på sidan 14:

”Övervägande – i det följande anförda – skäl talar för att kravet på att hästarna kommer till Sverige för identifiering, märkning eller kontroll av märkning, signalementsbeskrivning och provtagning för DNA – eller blodtypning under födelseåret strider mot den fria rörligheten av varor och utgör ett handelshinder för export av svenskfödda hästar. Förlusten av rätten till uppfödarpremier om villkoren i definitionerna inte uppfylls är en ekonomisk förlust.”

ST:s nuvarande definition bör därför ändras så att den harmonierar med avtalet med staten daterat den 29 november 2018.

Exempelvis till: ”Det svenskregistrerade stoet sänds inför betäckningssäsongen utomlands för betäckning av utländsk hingst, godkänd i Sverige för avel. Det dräktiga stoet återinförs till Sverige efter 45 dagars konstaterad dräktighet.”

På begäran av ST har Jordbruksverket förmedlat ansökan om utökning av verksamheten till ett flertal länder, NO, DK, FI, FR, IT, DE och NL utan att ta hänsyn till existerande avtal med staten.

Enligt min övertygelse har ST:s styrelse endast gjort detta för att främja kapitalstarka ägare att kunna tillgodogöra sig attraktiva uppfödarpremier och/eller att få högre ersättning vid avyttring av föl/unghästar berättigade att starta i vissa svenska unghästlopp.

För svenska hingsthållare kan det vara fördelaktigt att sända sperma till utländska ston som är registrerade i svensk stambok, men aldrig satt sin fot i Sverige.

Det finns/kommer att finnas fina gårdar till salu i Sverige bland annat på grund av att Arla använt mjölkproducenternas pengar för utökning av de geografiska områdena. Jag tror att det rör sig om nio länder.

Claes Fredrik Bergström skriver i sitt yttrande: ”Kanske är det även relevant att reda ut varifrån pengarna kommer (prispengar och uppfödarmedel).”

Svaret finns i Remissyttrandet SOU 2020:64 om Spelmarknadsutredningen signerat av Marjaana Alaviuhkola för Svensk Travsport. Där står:

”Det är framförallt hästägarna som finansierar sporterna.” Så även uppfödarna på grund av att ATG har gratis tillgång till hästarna och föredrar att betala 342 miljoner i bolagsskatt år 2019 och 493 miljoner år 2020. Årsredovisningarna går att ändra.

Svensk Travsports styrelse, ordförande och vd föredrar att inte skatteoptimera som andra koncerner utan vill komma ur koncernmodellen för att kunna avyttra aktier.

Om ST avyttrar en enda aktie i ATG gäller inte den koncernmodell som ST:s styrelse borde ha infört redan innan omregleringen år 2019. Vad säger ni som har kunnig skatteexpertis till ert förfogande?

Ruth Riekola,

medlem i ASVT, Hallands Travsällskap, Halmstad Hästägarförening, STHF Jägersro.

”Förbättra – inte förbjuda”

Fokustema
Insändare
Läs senare

”Uppropet” har missat poängen

Ett antal uppfödare gjorde nyligen ett upprop under parollen ”Förbättra – inte förbjuda” och jag vill gärna lämna några synpunkter.
Av
Per Rodert, uppfödare & hästägare
Upplåst för dig som är prenumerant
Debatten om svenskfött fortsätter. Idag skriver uppfödaren och hästägaren Per Rodert sin syn på saken. Foto: Ylva Welén
Debatten om svenskfött fortsätter. Idag skriver uppfödaren och hästägaren Per Rodert sin syn på saken. Foto: Ylva Welén

Undertecknad är ingen stor uppfödare, men har sex fölston i Sverige och fyra i USA och tycker att uppropet nog missat poängen med varför begreppet svenskfödd kom till.

Alla stora travsportnationer som Frankrike, USA, Kanada och Sverige försöker på olika sätt stimulera uppfödning i det egna landet.

I USA finns ett omfattande Sire Stakes-program där olika stater på olika sätt försöker stimulera uppfödning och hingsthållning finansierat med delstatliga medel/intäkter från spel. Om du uppfyller villkoren är hästen berättigad att starta i de mycket penningstinna serierna. I vissa stater ges pengar direkt till uppfödarna.

Vid varje auktion av ettåringar framgår tydligt till vilka program hästen är startberättigad. Motsvarande system hittar vi i Kanada. Detta har medfört att uppfödarna får bättre betalt för sina hästar.

I Frankrike är enbart franskfödda hästar berättigade till årgångslopp och till att starta i ett stort antal av loppen i det franska tävlingsprogrammet.

Vi behöver en inhemsk uppfödning i Sverige. För att kunna upprätthålla en bred travsport i Sverige behöver vi ha både små och stora uppfödare samt hingsthållare. Det ger både en bredd och en topp.

”Svenskfödd” med rätt till uppfödarpremier och rätt att starta i vissa klassiska lopp är det sätt att stimulera inhemsk svensk uppfödning och hålla liv i fundament för den svenska travsporten som vi valt.

Om förslaget att göra ett svenskt ”Sire Stake” måste då motsvarande medel (finansierat via ST) komma uppfödarna till del och att det i programmets lopp är de klassiska loppen som ingår. Frågan är om det blir bättre för redan luttrade svenska uppfödare än det system vi har idag.

Till skillnad från bland annat Frankrike har vi i Sverige mycket få begränsningar i registrering och import av såväl fölston, avelshingstar som tävlingshästar. Det är genom denna frihet som vi också skapar möjligheter för en hög kvalitet på den svenska uppfödningen och hög kvalitet på svenska travtävlingar. Attraktionskraften ligger i vilka prismedel vi lyckas få fram till vårt tävlingsprogram.

För mig känns det också väldigt konstigt om mitt svenskregistrerade sto i USA skall få ”svenska” föl när de föds i Kentucky utan självklart blir fölet del av det amerikanska systemet. Allt annat känns som att man försöker hitta kryphål och kringgå systemet.

Det är inte förbjudet för någon att ha uppfödning i Sverige eller att ha en hingst i svensk avel.

”Förbättra – inte förbjuda”

Fokustema
Insändare
Läs senare

Attityden mot kunderna ska följa ST:s värdegrunder

Travsällskapen har genom ST tagit fram två dokument som alla verksamma inom travsporten har att följa; ”Policy mot trakasserier” , samt ”Uppförandekod” (finns att läsa på ST:s hemsida.)
Av
Hans Walker, B-tränare
Upplåst för dig som är prenumerant

”Kunderna” utgörs av de som äger sporten, det vill säga hästägare.

I mitt yrkesliv har jag tyvärr sett denna utveckling även inom näringslivet då det bildats en organisation som skall ta hand om det administrativa men denna växer och glömmer sedan vilka det är som föder dem.

Vad jag vill belysa är att alla funktionärer, anställda inom ST samt travsällskap tar sig tid att läsa igenom dessa dokument och ha med sig dess innebörd före man går ut i sin arbetsroll.

Detta är mycket viktigt för att behålla de aktiva som finns kvar. Tyvärr har jag flera kamrater som slutat då droppen som fått bägaren att rinna över har varit det uppförande de mött i sina kontakter med ovanstående.

När jag själv för många år sedan körde mitt första lopp blev jag kallad till måldomartelefonen och utan presentation blev jag utskälld av en person i andra ändan och vet fortfarande inte vad jag gjorde för fel, fick heller inga böter men jag tänkte, vad är detta för uppförande.

Så vad jag önskar är att alla skall behandlas lika och med respekt för varandra oavsett man är en liten A/B-tränare eller stortränare.

Mitt råd till Travsällskap/ST är att vid alla sammankomster, utbildningar med mera ta med värdegrunderna på programmet så att vi inte tappar aktiva på grund av att de inte följs.