Fokustema
Gökens bravader
Läs senare

Försäkringssnurran som ökade veterinärkostnaderna

Vad gör en stiftelse utan pengar? Kan den göra något överhuvudtaget? Svaret är givet – det kan den inte såvida inte dess tjänstemän jobbar gratis och någon annan ställer upp med lokaler, papper och datorer. Hästnäringens Nationella Stiftelse är därför en anomali. En gökunge. Se avsnitt 1. Varifrån får då stiftelsen sina pengar? Vem betalar?
Av
Anders Darenius
Upplåst för dig som är prenumerant
Kostnaderna för veterinärerna snurrade iväg...
Kostnaderna för veterinärerna snurrade iväg...

Den direkta hästägarmiljarden. Linn Andersson, jurist, hästägare och moderat politiker i Örebro skriver på sin blogg om detta: ”travsporten har nu i flera år tvingats ge 50 miljoner kronor årligen, eller ungefär sju procent av prismedlen från ATG, till stiftelsen. Det är alltså en stiftelse varför insynen i den är extremt begränsad.”  

Den totala summan kan beräknas till 1,061 miljarder. LRF:s bidrag är noll kronor. Beträffande HNS tjänstemannalöner skriver Linn Andersson vidare: ”Lantbrukets Affärstidning (ATL) lyckades i varje fall få fram att HNS VD, sedan 2007 Stefan Johanson, år 2014 var hela den svenska hästnäringens bäst betalda tjänsteman med en årslön på 1.660.000 kronor bara genom HNS.”

Totalt har HNS kostat hästägarna mer än en miljard, men det räcker inte.

Det kommer mer…

Hyresmiljonerna HNS har i 20 år huserat i Hästsportens Hus på Solvalla. ATG har stått för hyran.

Klinikmiljonerna. Som om inte detta vore nog skänker ATG bort sina Hästkliniker till HNS. Bakgrunden är ATG under Sandgrens tid byggde upp 22 hästkliniker runt om i landet samt inrättade ett antal fortbildningstjänster för att kunna besätta klinikerna med hästinriktade veterinärer.

Ryktet förmäler att det kostade 300 miljoner att bygga upp dessa tillgångar. Pengarna togs från prismedlen. Med lite bokföringsteknisk fingerfärdighet går det att visa röda siffror så att ATG:s styrelse kan tycka det vara skönt att bli av med ett förlustbolag. Vi är nu uppe i dryga 1,3 hästägarmiljarder.

Det kommer mer…

Försäkringssnurran. HNS har nu en tillgång i form av ett AB med attraktionskraft på marknaden och stora dolda värden. Denna tillgång överlåter HNS till sitt dotterbolag NS Riksanläggningar AB som i sin tur överlåter det till sitt dotterbolag NS Horse AB.

Därifrån säljs inkråmet i bolaget – det vill säga de olika klinikerna – styckevis till bland annat Evidensia. För år 2014 redovisar ATG Hästklinikerna AB således tillgångar på drygt 70 miljoner, omsättning 40 miljoner och en vinst på över 20 miljoner med en anställd, sannolikt vd:n Stefan Johanson.

Idag är samtliga dessa tre bolag likviderade. Vart tog pengarna vägen? Till att förbilliga veterinärvården? Knappast.

Om detta skriver Per Johansson, vd för ATG Hästklinikerna AB 2004 till mars 2009 i ett inlägg på FB den 28 september 2017:

 ”Den kraftiga prishöjningen på veterinära tjänster kan fullt ut tillskrivas ATG:s och ST:s styrelse.”

Det uppstod en prishöjarsnurra med effekten att hästägarna betalade tre gånger för sin veterinärservice. Första gången genom att avstå pengar till uppbygganden av klinikerna, andra gången genom att åsamka veterinärbolagen kostnader för inköpen av klinikerna och tredje gången genom höjda försäkringspremier till följd av veterinärbolagens ökade kostnader och vinstkrav.

Fakta

Djurförsäkringar

Svenska djurägare är lite annorlunda än andra. De är sedan 1890 vana vid försäkringar och litar på sina försäkringsbolag. 90 procent av hundarna och 60-70 procent av hästarna i Sverige är försäkrade. Premierna uppgår till cirka 4 miljarder. I Frankrike och Tyskland är försäkringsgraden bara 5 procent.

Med känslor inblandade inses att djurägarna i det längsta undviker avlivning som lösning på sjukdomsproblem. När veterinärkostnaderna dessutom är fördelade över ett stort kollektiv försäkringstagare inses att veterinärmarknaden inte är särskilt priskänslig. Riskkapitalister inser detta. Evidensia och Anicura ser dagens ljus. HNS ser chansen att ta bra betalt för sin kliniker.

Expandera

Vad använder HNS pengarna till?

En del används uppenbarligen till att bygga upp HNS inflytande, det vill säga pengarna bildade helt enkelt en köttgryta kring vilken man kunde samla personer med kunskaper och inflytande inom akademien, den veterinära och hippologiska världen och i regeringskansliet samt öka sitt inflytande över hästsektorns egna tillgångar genom att sätta in lojala personer i deras respektive styrelser.

Nätverken. Det handlar om ett nätverk av personer och det gällde Strömsholms företagsimperium, det gällde Wången och det gällde Flyinge.

Här figurerar från början LRF:s Bo Dockered, Olof Karlander och Mats Denninger samt därefter och mer i kulisserna Centerns Leif Zetterberg, före detta vd för LRF och känd för affärerna med Spira och Inlandsinnovation, LRF:s före detta HR-chef och RF:s ordförande Karin Matsson Weijber samt SvRF:s ordförande och AGRIA:s VD Anders Mellberg.

Idag gäller det inte minst Anders Källström – vd för LRF 2014, nu ordförande i HNS och styrelseledamot i ST och ATG. När han  2019 avgick som vd för LRF yttrade han: ”Jag har levt med LRF i hela mitt liv. Nu vill jag jobba in i mål och räknar med en välplanerad succession på VD-posten.”

VD för LRF blev då Anna-Karin Hatt före detta C-minister och liksom Anders Källström tillhörande den centerpolitiska bördsaristokratin – Anders med sonen och riksdagsledamoten Emil, Anna Karin med dottern Ida Alterå i äktenskapet med den förre förbundsordföranden i CUF Ola Alterå. Ida är idag förbundsordförande för CUF.  

Anders Mellberg, vd för AGRIA, var i många år ordförande i Ridsportförbundet och satt i HNS styrelse. Hans vice ordförande Ulf Brömster var väl insatt HNS arbete och målsättning så det uppstod en viss panik när valberedningen i Ridsportförbundet föreslog en helt annan person att avlösa Anders Mellberg.  Genom en intensiv kampanj bland fullmäktigedelegaterna lyckades ledningen dock få Brömster vald.

Flyinge Kungsgård disponeras genom riksdagsbeslut 1983 och avtal med staten av en stiftelse – Stiftelsen Sveriges Avels- och Hästsportcentrum. Den 175 hektar fastigheten utanför Lund blev mycket snart ett huvudmål för HNS ansträngningar. Hur HNS lyckades med att runda ett riksdagsbeslut beskriver jag i nästa avsnitt.

Under tiden kan läsarna ägna sig åt krönikan – Vem granskar makten?

***

På måndag:

Fjärde bravaden – Hur rundar man ett riksdagsbeslut?

Gökens bravader

”Främjandet” som sänkte hästhållningen

Låt Centern och LRF betala!

 

 

Fokustema
Insändare
Läs senare

”Risk för feltolkningar”

Svenskfött – är det lagen eller Svensk Travsport som bestämmer?
När ändrades begreppet svenskfött som gällde i slutet av 1990-talet?
Det är två frågor som Ruth Riekola ställer i en insändare inför ASVT:s extrastämma om några veckor.
Av
Ruth Riekola, Erus Handelsbolag
Upplåst för dig som är prenumerant
Insändarskribenten Ruth Riekola efterfrågar mer material inför ASVT:s extra stämma. Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Insändarskribenten Ruth Riekola efterfrågar mer material inför ASVT:s extra stämma. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Den 13 november anordnar ASVT extrastämma för att diskutera begreppet svenskfödd. ASVT beslutar inte i denna fråga. Det gör Svensk Travsport.

I lagen står:

  • För djur födda i EU gäller Animal Health Law, Lagen om djurhälsa
  • Chip ska innehålla födelselandets landskod
  • Varje häst har ett unikt ID, som UELN (Universal Equine Life Number)
  • Varje häst har ett unikt ”lifetime indentification dokument”, livslångt hästpass

På 90-talet sände John-Erik ”Goya” Magnusson ettåringar från USA till Helsingborgs Djursjukhus för frysmärkning till ”svenskfödda”. Reglerna ändrades. Det dräktiga stoet skulle vara i Sverige en viss tid innan och efter fölning. Om krav fanns på att stoet skulle vara svenskregistrerat kommer jag inte ihåg.

Avtalet efterlyses liksom datum och anledning till nedanstående ändring.

Enligt Registrerings- och avtalsreglementets 10 kap 2§ den 12 augusti 2020 gäller för svenskfödd travhäst:

  • En i Sverige född häst undan ett vid fölningstillfället hos ST registrerat sto eller
  • En i utlandet född häst undan ett vid fölningstillfället hos ST registrerat sto, där fölet kommit till
  • Sverige och genomgått märkning eller kontroll av märkning, signalementsbeskrivning och provtagning för DNA- och eller blodtypning under födelseåret och stannat kvar här till dess att hästpass för fölet har erhållits.

Det utsända materialet från ASVT behandlar inte enbart begreppet svenskfött och det som nämnts ovan utan även frihandel, stambok, tävlingsdirektiv, utökade geografiska områden med mera. Skrivelser till Jordbruksverket och övriga enheter för juridisk bedömning saknas och detta efterlyses.

ATG bildades år 1974 på initiativ av staten med anledning av trav- och galoppsportens dåvarande ekonomiska problem. Lösningen blev ett gemensamt bolag för spel på hästar. Överskottet skulle fördelas till trav- och galoppsporten. Avtalet med staten beträffande djurskydd och regionalpolitiska hänsyn efterlyses.

Vad rekommenderar styrelserna i ASVT/ST?

I mail från ST 14 oktober 2015 sägs att chip kan sändas till Frankrike. Lagligt? FR-fött blir SE-fött.
För att mötet ska bli konstruktivt krävs att ovanstående efterlysta material sänds till uppfödarna snarast.

Utan bakgrundsmaterial finns risk för feltolkningar.

Fokustema
Insändare
Läs senare

Totoluckorna saknas…

Sedan flytten ner till Stockholm för snart 13 år sedan har jag fått med mig folk från arbetsplatsen, gamla vänner som flyttat ner och några vänners grannar etcetera till Solvallas V75-omgångar. Vi brukar vara mellan fyra till åtta personer och det varierar lite vilka som kan haka på vid varje tillfälle.
Av
Tobias
Upplåst för dig som är prenumerant
Totoluckorna är borta och insändaren anser att mycket av det sociala försvinner utan luckor och bongar. Foto: Jeannie Karlsson/Sulkysport
Totoluckorna är borta och insändaren anser att mycket av det sociala försvinner utan luckor och bongar. Foto: Jeannie Karlsson/Sulkysport

Efter att travet varit stängt för besökare i nästan 1,5 år så kunde vi återigen besöka Valla under Kriterielördagen. Vi blev sju personer denna gång, alla lika laddade och hoppfulla.

Vi brukar traska från Rissne och skåla och småfesta lite med några öl. Sen är vi varma i kläderna och kan fokusera på travet och att fortsätta umgås tillsammans på en av restaurangerna. Alltid lika skoj. En riktig happening. Många ser fram emot dessa dagar.

Det som dock Solvalla gjort om på grund av ATG, vilket alla mina vänner höll som klart negativt, är att de tagit bort totoluckorna.

Jag förstår att det är kostnader som ATG vill slippa, men det tar bort den charm med just ett travbesök. Att få lämna in sina spel och få en bong i näven är alltför underskattat. Att få ta ut fysiska pengar. Kontanter.

Det är mycket av vad det handlar om för de som inte är alltför intresserade, men som gärna går på Valla ibland. Det blir mer socialt med bongar och luckor. Vissa kan man säga att det är det förgångna, men vissa saker kan man inte bara påskynda och att gå från hundra till noll är absolut inte rätt melodi.

Visst kunde alla ladda ner ATG-appen och spela, men detta är en digitalisering som inte skapar något mervärde för själva besöket på plats. En vän till mig sa: ”Utan bongen känns det nästan som att man skulle kunna sitta hemma och kolla på tv:n”. Och det är verkligen inte den känslan som borde infinna sig när travbanorna åter öppnar upp. Det sociala som bongen och luckorna tillför försvinner helt med digitaliseringen.

Lyssnar inte ATG på oss publik och vad vi saknar eller behöver så kommer de ganska snart få se travet som helt digitalt där publiken inte längre befinner sig på travbanorna utan enbart framför tv:n.

All digitalisering är inte bra. Jag är inte emot utveckling men detta är inte genomtänkt ur besökarnas perspektiv.

Fokustema
Insändare
Läs senare

Fungerar ST:s visselblåsarsystem?

Nu testar vi ägarförhållande, koncernförhållande och spelobjekt, skriver Ruth Riekola i en insändare och kallar sig själv för ”visselblåsare”.
Och hon frågar sig också om svensk lagstiftning gäller även för fullmäktige och ST:s styrelse?
Av
Ruth Riekola
Upplåst för dig som är prenumerant

Efter mer än två års arbete har styrelseordförande och vd i Svensk Travsport och undertecknad fortfarande olika syn på vad som rättsligt gäller i sakfrågor.

Jag poängterar att jag inte har något emot Marjaana Alaviuhkola eller Maria Croon som personer. Detta är båda fullt medvetna om. Båda behövs i organisationen under förutsättning att alla inblandade arbetar med helheten, transparens, utan särintressen och dolda agendor.

Vi är oense om mycket. Exempelvis har jag aldrig fått svar på varför jag har fel då det gäller ägarförhållande och att en stor del av sportens pengar går till ”onödig” bolagsskatt, 835 miljoner för 2019/2020.

Vi är ense om det som står i remissvar till staten den 30 april 2021 om spelmarknadsutredningen. Där skriver ordföranden i ST och SG ”att det är hästägarna som framförallt finansierar sporterna”.

Vi är många som kräver att följande i första hand måste utredas:

Ägarförhållande:

ATG bildades år 1974 på initiativ av staten med anledning av trav- och galoppsportens dåvarande ekonomiska problem. Lösningen blev ett gemensamt bolag för spel på hästar som skulle fördela överskottet till sporterna. Nu skattas ”sportens överskott” bort!

I Travronden den 26 juni skriver Marjaana Alaviuhkola att Travsällskapen går från att vara medlemmar till att bli delägare i moderbolaget, ST AB.

  • Krav 1: offentliggör avtal/köpekontrakt/gåvobrev som utvisar att ST AB är moderbolag.

Svensk skattelagstiftning:

  • Krav 2: offentliggör Professional Managements redogörelse för förtroenderådet den 12 december 2018.
  • Krav 3: utredning krävs om skatteläckage minimeras då helheten, Koncernen består av travsällskapen – ST – ATG.
  • Krav 4: utredning krävs om skatteläckage minimeras för all framtid om aktier liksom idag inte kan avyttras. Detta styrs idag via ATG:s bolagsordning. Rätt för sportens överlevnad!
  • Krav 5: utredning krävs om skatteläckage minimeras då ATG redovisar kostnader för allt som krävs för att ATG ska kunna bedriva spel på hästar. I detta fall kan ATG ändra årsredovisningarna för år 2019 och 2020.

ATG HAR ÅR 2019/2020 TOTALT BETALAT 835 MILJONER I BOLAGSSKATT!

  • Drygt 90 procent av hästägarna går med förlust. Förlusten ökar för vart år!
  • Drygt 70 procent av kostnaderna är administrativa kostnader. Ökar för vart år?

Anlitade experter fick endast i uppdrag att utveckla en federativ modell (ekonomisk förening). 1524? röster i fullmäktige, med vitt skilda kunskaper, kan inte driva ett företag av denna storlek, speciellt inte då de som har kompetensen undanhåller viktiga fakta för fullmäktige. Det finns många viktiga frågor att lösa framöver om travsporten ska överleva.

ST:s styrelse borde i god tid innan år 2019 skaffat sig kunskap om svensk skattelagstiftning. Den 12 december år 2018 lämnar Professional Management en redogörelse till förtroenderådet. Inget framgår om detta i protokoll från mötet. Hade skatteproblematiken kunnat lösas redan då?

Koncern:

Inför omregleringen år 2019 överlät SG en aktie till ST, travsportens serviceorganisation. Detta möjliggjorde att en koncern kunde bildas av helheten: travsällskapen – ST – ATG.

Travsporten blev ägare till 360.001 av ATG:s 400.000 aktier. Enligt Denningers rapport, som ligger till grund för Svensk Travsports framtid (rådslag), uteslöt ST medvetet eller omedvetet travsällskapen ur koncernen. Helheten enligt ST:s styrelse är ATG, ST/SG. Detta medför att koncernbidrag inte kan lämnas utan begränsning mellan helheten travsällskapen – ST – ATG.

ST kom senare på andra tankar och vill nu komma ur koncernmodellen för att avyttra aktier i ATG. ATG styrs via bolagsordningen så att aktier inte kan avyttras. Om avyttring sker förorsakar detta skatteläckage för all framtid, oansvarigt! Sportens pengar!

Spelobjekt:

Jag citerar ett mejl från Maria Croon17 februari 2021: ”Jag vill verkligen ”Vi tillsammans” inte för min skull utan för travsportens överlevnad”. Räkna inte med att vi ska kunna ersättas från ATG med annat än vad som krävs för att ATG ska kunna bedriva spel på hästar”.

Jag är helt överens med Maria om detta. Vi är dock oense om vad som krävs för att ATG ska kunna bedriva spel på hästar.

ATG ersatte ST med 578 miljoner under 2019 gällande hästsportinformation, ljud- och bildrättigheter. För att kunna bedriva spel på hästar krävs exempelvis även (uppfödare, hästägare) det vill säga hästar, olika kategorier av tränare med personal, stallar, banor att tävla på, underhåll av banor och stallar med mera.

Dessa spelobjekt torde vara avdragsgilla kostnader för ATG innan beskattning. Det borde även gälla ST:s kostnader för tillämpningen av avtalet med staten gällande djurskydd, regionalpolitiska hänsyn med mera och mycket annat.

Genom dessa avdrag skulle ATG:s årliga vinster på drygt två miljarder minska väsentligt.

Givetvis ska de ökade medlen till sporten inte slösas bort. Sporten måste ha en buffert. Om travsporten ska överleva måste en rättvis och förutsägbar fördelning av sportens överskott ske.

Norra Häljaröd den 6 oktober 2021

Ruth Riekola

medlem i ASVT, Hallands Travsällskap, Halmstadtravets Hästägarförening, STHF