Fokustema
Krönika
Läs senare

Haglund: ”Vissa ston ändrar beteende före fölning”

Så här i föltider krönikerar veterinär Anne Haglund om vad man ska tänka på när fölningen är nära.
Av
Cecilia Kristoffersson
Upplåst för dig som är prenumerant
Foto Mia Törnberg
Foto Mia Törnberg

Här kan ni läsa Anne Haglunds krönika som publicerades i Sulkysport nummer 16:

Äntligen är våren här och det är dags för fölen att komma. Att övervaka fölningen så att allt blir rätt under både förlossningen och de första livsviktiga timmarna är något alla uppfödare får vara med om under vårmånaderna. Här är en sammanfattning av vad man ska tänka på:

Ett sto går dräktigt i elva månader plus/minus tre veckor är dräktighetstiden i genomsnitt 336 dagar.

Det är alltså ibland mycket svårt att förutse fölning

Det är viktigt att övervaka fölningen för att kunna hjälpa till om något går på tok. Idag finns det fina hjälpmedel som kameror som kan kopplas till mobiler och datorer. Det finns också sändare som kan sys fast i vulva som reagerar när fölet börjar komma. Bristen med detta är att om inga fosterdelar kommer så larmar den inte. Jag använder en sändare som sitter på en sele som via ett simkort ringer min mobil när stoet lägger sig på sidan. Nästan alla ston ligger på sidan när de fölar, men det finns en liten procent som fölar stående. Det finns också ett kalciumtest för att testa mjölken med som ska ringa in tiden för fölning. Inte heller detta är hundraprocentigt. Det är därför viktigt att lära sig titta efter tecken på förestående fölning.

Fakta

Fakta Anne Haglund

Namn: Anne Haglund

Ålder: 50 år

Bor: Saxtorp i Skåne

Gör: Veterinär, äger och driver Saxtorps Hästklinik. Föder upp travhästar tillsammans med sambon Mats Rånlund. Jobbar med hästarna i stallet och kör när tiden finns.

Första egna häst: Fick ponnyn Pebbles vid nio års ålder. Första travaren Remi Ribb.

Bästa häst: Olle Rols

Bästa travminnet: Körde mitt första travlopp 2002 med vår egne Freeway (DK) och vann!

Intresse förutom trav: Hästar, läsa böcker (självbiografier, romaner), vara ute i skog och mark.

Expandera

Några veckor före fölning börjar bäckenbanden slappas, ligamenten runt bäckenet mjuknar och bäckenet ser lite toppigare ut, mjölken börjar fylla ut juvret. Sista dagarna före fölning fyller även spenarna ut. Det säkraste tecknet är att sekretet i juvret slår om till mjölk, alltså att sekretet blir vitt. Tryck ut en liten mängd mjölk morgon och kväll och se när mjölken kommer, då brukar det bli föl inom ett dygn.

Hos ston som ska föla första gången händer det att de fölar utan att först fylla ut spenar och bilda vit mjölk. Vissa ston ändrar beteende före fölning, en del drar sig undan och en del blir oroliga. Ändrat beteende kan vara ett tecken. Vaxproppar på spenarna, stelnad råmjölk som sitter i spenöppningen, är ett tecken som hästfolk brukar känna till. Långt ifrån alla ston visar vaxproppar, men om de finns så är fölningen nära. En del ston läcker mjölk före fölning och det är inte alls bra, den viktiga råmjölken rinner ut. Det kan hjälpa att ha stoet inne så hon rör sig mindre och att tejpa spenarna.

ha koll på telefonnummer till jourhavande veterinär

 

Det är alltså ibland mycket svårt att förutse fölning. Ston har också en fantastisk förmåga att vänta med fölningen tills det blivit stilla och lugnt omkring henne, de flesta fölningar sker därför nattetid.

Öppningsstadiet varar upp till fem timmar. Under denna tid öppnar sig livmoderhalsen och fölet vrider sig så ryggen kommer uppåt. Vissa ston visar oro och svettningar men på andra märker man inget alls. När fostervattnet går brukar stoet lägga sig och utdrivningsstadiet sätter igång. Fosterblåsan ska synas inom 15-20 minuter. Då börjar krystvärkarna och fosterdelar ska börja komma fram inom 20 minuter. Ser man två små hovar och en nos däremellan är allt som det ska.

Stoet fölar normalt sett fort med kraftfulla värkar och det är oftast svårt för veterinär att hinna fram i tid för att lägerätta ett felläge. I förberedelserna inför fölning bör du ha koll på telefonnummer till jourhavande veterinär. Många hästägare har klarat av att rätta enkla fellägen själva under telefonkontakt med veterinär. Om du går in och känner efter felläge och ska försöka rätta det så tänk på säkerhet och hygien. Noggrann tvätt av armar och händer är obligatoriskt innan du går in och undersöker.

Sugreflexen finns normalt direkt

När fölet kommit ut så låt det ligga kvar, oftast med bakbenen kvar i stoet, då håller hon sig lugnare. Hjälp fölet att frigöra nosen från hinnor och se att andningen kommer igång. Gå sedan lugnt ut ur boxen så att du förhindrar att stoet reser sig för tidigt. Det är viktigt för att blodet som finns i moderkakan kan pumpas över till fölet. Brister navelsträngen för tidigt förlorar fölet värdefullt blod.

När stoet reser sig brister navelsträngen på ett naturligt ställe. Navelsträngstumpen spolas lämpligen med klorhexidinlösning. När stoet rest sig börjar hon slicka fölet torrt. Banden mellan dem etableras samtidigt som mjölknedsläppningen stimuleras genom hormoner som finns i fostervätskan.

Fölet bör resa sig inom en till tre timmar. Underlaget måste vara fast så att det får fäste att resa sig. Fölet bör dia inom två-tre timmar. För föl är det fullkomligt livsnödvändigt med råmjölk. Till skillnad från andra husdjur och människa föds föl helt utan antikroppar och får dessa från råmjölken. Föltarmen är helt öppen för att släppa in antikroppar de första sex levnadstimmarna. Därefter minskar tarmens genomsläpplighet successivt tills att vara helt stängd efter 24 timmar från födsel.

Man kan lätt testa råmjölkens innehåll av antikroppar genom en enkel refraktometer. Om råmjölken är dålig, till exempel om stoet läckt mjölk, måste man ge råmjölk från annat sto eller plasmadropp. Är man orolig för om fölet fått för lite råmjölk kan veterinären ta ett blodprov i stallet och direkt kolla antikroppsinnehållet i fölblodet med en så kallad. Foal-Snap.

Det är mycket bra att så snart stoet rest sig mjölka ur två-tre deciliter i en nappflaska med napp för lamm och ge fölet när det ligger på bröstet. Sugreflexen finns normalt direkt. Man säkerställer på så sätt att fölet får i sig de livsviktiga antikropparna och samtidigt ger man det extra energi som behövs till de första besvärliga försöken till att resa sig och söka juvret.

När fölet hittat juvret och börjat dia är det en härlig känsla. Det kvarstår nu att se till att tarmbecket (mekonium), den första avföringen, går. Det är ganska vanligt att föl får mekoniumförstoppning, ge gärna microlax vid minsta misstanke.

Man ska också ha koll på att fölet urinerar. Problem med detta är inte så vanligt och symtom uppträder de närmsta dygnen.

Innan man kan gå och vila måste man kontrollera att stoets efterbörd går. Det ska ske inom sex timmar, annars krävs veterinärhjälp. Man kan stimulera efterbördsavgång genom att knyta upp efterbörden till en boll och släppa ut stoet en stund utan föl, det stimulerar avlossning.

***

Fotnot: Denna veckas krönikör är Anders Ström

Fokustema
Krönika
Läs senare

I en annorlunda tid

Hur tänker opinionen i travsporten idag? Ta en titt på sociala medier.
I veckans gästkrönika på Sulkysport skriver Klaus Koch bland annat om "facebook-tribunalen".
Av
Klaus Koch
Upplåst för dig som är prenumerant
Charlottenlunds travbana på Facebook.
Charlottenlunds travbana på Facebook.

Klaus Koch – idag verkställande direktör på Charlottenlund – har skrivit i Sulkysport under tre års tid och få personer har större kunskap om internationell travsport än Koch. Fortsättningsvis kommer Klaus Koch att skriva om både svensk och utländsk travsport i Sulkysports digitala satsning.

***

Vanligtvis brukar jag inte ha problem med att få till ett vettigt alster när jag sätter mig vid tangentbordet, men just denna gång känns det svårare. Jovisst, det händer mycket i travsporten men det rör sig om händelser som inte passar in i min ”tycka-till-stil” så jag kom på att titta lite på hur opinionen – den som ger sig till kännedom på de sociala medierna – tänker istället.

Travsporten och resten av världen har under senare år fått ett helt nytt verktyg i händerna: de sociala medierna med främst Facebook, Instagram och Twitter. Själv har jag varit på Facebook sedan julafton 2011. Jag har provat Twitter, men det tilltalar inte riktigt mig.

Det senare skulle jag egentligen hemskt gärna vilja, då jag egentligen är en mycket debattglad person

Facebook använder jag, men inte fullt ut. Jag ser först och ”Fejan” som ett medium där jag kan socialisera. Lägga upp roliga bilder och historier, som vi alla kan skratta åt, läsa intressanta artiklar som andra delat, lyssna på musik etcetera.

Två typiska Facebook-aktiviteter undviker jag dock: att posta inlägg om familj och barn och att delta i debatter. Det senare skulle jag egentligen hemskt gärna vilja, då jag egentligen är en mycket debattglad person. Längre nere i krönikan förklarar jag varför jag inte debatterar på Facebook.

Först vill jag dock konstatera att jag efter att ha tillträtt som vd för Charlottenlund Travbana för drygt ett år sedan har jag fått upp ögonen för Facebooks positiva kvaliteter. Att bedriva en FB-sida för ett företag som en travbana är har visat sig vara en mycket lågt hängande frukt.

Ett aktivt och kontinuerligt arbete mot den konsumentgruppen som förväntas använda Facebook som informationsportal är mycket resultatgivande. Travsporten har under de senaste 30 åren letat efter kanaler genom vilka den kan attrahera ny publik. Lösningen finns på Facebook och förmodligen också på andra sociala medier som jag har mindre insikt i.

Genom att lägga upp material som brukaren själv kan förhålla sig till i den mån det passar banar vi för en lätt och okomplicerad väg in i vår sport. ”Spela V75” eller ”Gå med i travskolan nu” kan icke-insatta inte förhålla sig till.

Det kan de däremot till (nästan) kommentarslösa stämningsbilder och erbjudanden som inte erfordrar någon som helst kompetens för att kunna njuta av. I Charlottenlund kör vi nästan dagligen med sådana inslag och att döma efter antalet visningar är vi på helt rätt väg.

Men Facebook har tyvärr också negativa ”kvaliteter”. På den senaste tiden har dessa varit påtagliga. Jag (och andra) kallar det för ”Facebooktribunalen”. Att delta i en diskussionstråd kan vara mycket givande när den är saklig och korrekt, men allt för ofta förstörs den positiva diskussionen nästan omedelbart av personer som känner sig manade att vräka ur sig vidrigheter och osakligheter av sällan skådat slag.

Oavsett om det förekommer inom andra branscher också så är det bara inte okej. Jag förstår inte vad som får folk till att agera på det sättet. Känner de inte till ”rule number one” om att internet aldrig glömmer?

Vad vill man uppnå? Mår man bra av att läsa sitt eget skit?

Vad är syftet med att bedriva en total urskillningslöshet som ofta förstör en annars bra debatt och sårar anständiga och positiva människor? Vad vill man uppnå? Mår man bra av att läsa sitt eget skit?

Utan minsta fog döms andra människor. Även när det finnas fog för kritik måste man väl ändå kunna använda sig av en anständig retorik. Många sätter sig i situationer som är direkt förolämpande och tyvärr sker det som oftast ostraffad.

Klaus Koch. Foto: Mia Törnberg

Frågan är hur stark Facebooktribunalen är? Kan den med sin urskillningslösa retorik ”skrämma” bestämmande instanser till att ta förhastade beslut? Jag tror inte det. Som tur är finns det alltid vettiga människor som förmår att lägga en sordin på de värsta vidrigheterna genom saklig och förnuftig argumentation.

Jag tillåter mig att sälla mig själv till den sortens människor, men jag deltar ändå inte i debatten beroende på att jag aldrig representerar enbart mig själv.

Anses man att representera ett företag eller en institution bör man enligt min uppfattning hålla sig från emotionellt laddade diskussioner och enbart kommunicera fakta på informationsvägar man kan kontrollera.

En Facebooktråd är tyvärr inte en sådan, vilket är synd då det i den bästa av världar är något av det mest ideella sättet att få ut sitt budskap på.

Fokustema
Debatt
Läs senare

Likhet inför lagen

Så kom då domarna snabbt. Mycket bra med hårda straff efter det vidriga vi fått se och uppleva. Tränaren säger att lärlingen varit hos honom i 14 dagar för att lära sig hans filosofi. Kanske var detta examensprovet? Att sedan Svensk Travsport inte haft någon rättssäker process när man kommit fram till domen är inget att förvånas över. Juridik har inte varit förbundets starka sida genom åren.
Av
Anders Lindblad
Upplåst för dig som är prenumerant

Men någon form av likhet inför lagen borde ändå gälla. Att samma straffskala borde gälla när man plågar hästar och utsätter travsporten för vanrykte. Och Gud förbjude att det ligger någon form av främlingsfientlighet bakom denna dom.

Ett annat exempel från några år tillbaka i tiden men med samma ledning – dåvarande generalsekreteraren är nu vice vd och juristen på Svensk Travsport är densamme. Hästar skadas allvarligt och plågas ihjäl under en färjetransport från Estland till Sverige. Det visar sig att fordonet de transporterats i var undermåligt och att hästarna inte kunde andas och helt enkelt fick panik.

Någon tillsyn under överfarten har heller inte skett. När de kommer i land och upptäcker förödelsen körs döda och levande hästar inte till veterinär eller djursjukhus utan transporteras tiotalet mil till en gård ute i skogen där de göms undan.

Att de två överlevande hästarna efter några dagar kommer under veterinärvård (den ena av dessa måste omedelbart avlivas på grund av sina skador) beror inte på ansvariga personer utan helt andra människor. Zarina Bi överlevde och undersöktes direkt av veterinär efter misshandeln bara som en jämförelse.

Vad hände med ansvarig tränare (svensk) och ”lärlingen” som utförde transporten? Ingenting! Jo, förresten. Bara några veckor efter händelsen så föräras ”lärlingen” med en svensk proffstränarlicens.

Men något ansvarsutkrävande har inte skett vare sig av de direkt ansvariga eller de som underlät att bestraffa. Detta har allvarligt kritiserats i en utredning som överdomstolens nuvarande ordförande genomförde strax efter händelsen.

Några röster från föreningar för hästägare eller tränare höjdes inte heller. Jag vägrar tro på att det beror på att tränaren – enligt egen utsago till undertecknad – var kompis med tjänstemännen på Svensk Travsport och expert i tv-studion eller att juristen kört amatörlopp med tränarens hästar.

Fokustema
Debatt
Läs senare

Rädda svensk travsport nu – och våra travhästar!

Nu får det verkligen vara nog. När filmen från V75-tävlingarna i Örebro i lördags visade hur Zarina Bi utsattes för regelrätt djurplågeri fick jag som hästveterinär – med 35 års erfarenhet av tävlingshästar – en ångestattack.
Av
Anders Ekfalk
Upplåst för dig som är prenumerant
Anders Ekfalk. Foto: Adam Ström/stalltz.se
Anders Ekfalk. Foto: Adam Ström/stalltz.se

Söndag morgon visade de på TV4 samma film. Hur många tittare har kanalen?
Det är detta vidriga beteende mot ett oskyldigt djur som svenska folket får se och vad skall dom tro? Är detta något som vanligt förekommer inom svenskt trav? I så fall kommer svenskt trav att få många fiender och organisationer som kan komma att kräva ett förbud mot travsport.

Nu får det vara nog!

Alessandro Gocciadoro skulle aldrig ha släppts in i Sverige. Nu har han verkligen förbrukat alla chanser att fortsätta här som travtränare. Vi vet alla att han varit föremål för en snart ett år lång utredning gällande otillåten medicinering. (Vad blev resultatet förresten?)

Vi har sett film där han i något som likar raseri slår sin häst för att vinna ett travlopp i Italien. Sedan igår när hans lärling utövar djurplågeri. Här måste det strikta tränaransvaret gälla; lärling som misshandlar, men tränaren står ansvarig.

Nu en öppen fråga till högst ansvarig på ST, ATG och veterinäravdelningen på ST. Hur tänker ni nu agera och vilka bli konsekvenserna för Alessandro Gocciadoro?

Ni har otroligt kort tid på er att tänka ut detta och agera. Annars kan ni ödelägga svensk travsport. Visa att ni är kraftfulla ledare med råg i ryggen och kärlek till hästen.

Om ni inte agerar kraftfullt nu så kräver jag att ni ställer era platser till förfogande inom Svensk Travsport med omedelbar verkan.

Mina förslag är:

  1. Anmälningsförbud på alla Alessandro Gocciadoros hästar
  2. Ta tillbaka och makulera inbjudan till Elitloppet 2020
  3. Meddela att han inte längre är välkommen på svenska travbanor

Jag älskar hästarna och travsport men hatar djurplågare, fifflare och folk som ljuger.

Förväntar mig ett mycket snabbt styrkesvar.

Fotnot: Anders Ekfalk är Leg Veterinär, Veterinär Medicine Doktor med Specialistkompetens i hästens sjukdomar.

Sport