Fokustema
Gökens bravader
Läs senare

Hur man rundar ett riksdagsbeslut

Jag påstår att det finns en plan som syftar till att förstärka LRF:s politiska inflytande och via makten över hästsektorns anläggningar ta kontrollen över spelet på hästar den dag som det statliga spelmonopolet upphör.
Av
Anders Darenius
Upplåst för dig som är prenumerant
Sveriges riksdag.
Sveriges riksdag.

En plan där Flyinge Kungsgård ingår som bricka för att skapa förhandlingsstyrka om och när dess uppdrag förändras. Jag påstår att Flyingestiftelsens styrelse anpassat sig till denna plan, aktivt motarbetat sitt syfte och därmed betett sig bedrägligt.  Jag anser att denna plan bör stoppas och att det görs bäst genom att regeringen tillsätter en ny och bred hästutredning med uppdraget att organisera om hästsektorn.

Med verksamhet inkluderad är Flyinge Kungsgård är en klenod med betydande kulturhistoriskt värde. Utan verksamhet är den bara en samling gamla byggnader.  Den förvaltas sedan 1983 av en stiftelse under beskydd av ATG.

Det som hänt med Flyinge Kungsgård sedan 1993 indikerar att något gått fel.

Den stora bilden är att…

  • …LRF sedan 1990 befinner sig i ett läge där att antalet medlemmar sjunker, jordbruksregleringen ifrågasätts och bidragsfinansieringen via landsbygdsprogrammet minskar. LRF:s byråkrati måste då krympas alternativt måste ledningen hitta nya makt – och finansieringskällor.
  • …det finns en växande men desorganiserad folkrörelse – hästintressenterna
  • …genom att inkorporera denna folkrörelse kan LRF få många nya medlemmar, vidgad politisk kraft och nya finansieringskällor

Den lilla bilden är att…

  • …hästsektorn rymmer stora kollektiva anläggningstillgångar som byggts upp av ideella krafter, sund affärsverksamhet och skattebetalare. Tillgångar i form av spelbolag, trav-och galoppbanor samt riksanläggningarna Wången, Strömsholm och Flyinge Kungsgård
  • …fram till 1993 redovisade Flyingestiftelsen under Lennart Sandgren och Ingvar Fredricson så gott som varje år överskott i verksamheten.
  • …utan travbanor går det inte att bedriva travsport med vadhållning.

Jag påstår att med dessa bilder som grund formade LRF en strategi (se faktaruta)  som sattes i verket när LRF:s ordförande Bo Dockered 1993 tar hand om ordförandeklubban i ATG.

Fakta

LRF:s strategi

  1. Bilda en Task Force uppgift att ta fram resurser, påverka politiken, bilda opinion utåt och bereda marken för steg 2,3 och 4. Klart genom bildandet av HNS.
  2. Styra upp hästsektorns stora organisationer – i första hand ridsporten – genom att få in LRF-lojala personer i deras styrelser. Klart inom ridsporten och pågår inom travet.
  3. Ta kontroll över hästsektorns anläggningar och institutioner. Startat med Wången och Flyinge men staten kärvar. Startat i travet med Denninger-utredningen men travsällskapen är ovilliga.
  4. Samla hästorganisationerna under kontroll av LRF:s förbundsstyrelse. Klart.  LRF Häst samlar så gott som alla organisationer på hästområdet.  Med HNS som adjungerad medlem knyts LRF-säcken ihop och hästfronten är enad under LRF flagg. 

Ordförandeposten i ATG blev nyckeln till strategins genomförande. Det ordnade Bildtregeringen 1993 och gavs till LRF-ordföranden Bo Dockered, tillika centerpartist och travhästuppfödare. Den posten har hållits av LRF-folk tills helt nyligen.

Expandera

Scenariot som uppstod: Det är därför vi fick NS (1993) som blev HNS när LRF tyckte det passade syftet bättre att byta ut ordet hästhållning mot ordet hästnäring. Styra tankarna mot begreppet produktion istället för konsumtion.

Motståndet var så litet och opinionsbildningen så framgångsrik att riksdag och allmänhet inbillades att denna insynsskyddade stiftelse dominerad av böndernas producentintresse kunde representera hela hästsektorn med hästägandet, konsumentintresset och de 14-åriga ridskoletjejerna.

Därför har HNS kunnat förmå regeringen att via ATG skrapa fram pengar till HNS lobbyverksamhet som nu förmått alla ideella organisationer på hästområdet att ansluta sig till det 2014 bildade LRF Häst.

Polletten som trillade ner: Kontrollen över anläggningarna är nu den återstående delen av LRF:s strategi och där spelar Flyinge en nyckelroll. Flyinge Kungsgård har en kulturpolitisk tyngd som speglas av riksdagsbeslutet och byggnadsminnesförklaringen och är därför ett bra bytesobjekt med staten i spelet om spelet. Se faktaruta till höger!

Fakta

Motiv för byggnadsminnesförklaringen

Från länsstyrelsens hemsida Byggnads Minne 1993.

Flyinge kungsgård har synnerligen höga kulturhistoriska värden kopplade till:

  • att den välbevarade anläggningen med sina många tidsskeden berättar om hästavel
  • och hästuppfödning med månghundraårig kontinuitet.
  • att anläggningen genom sina ålderdomliga byggnader, sin gårdsstruktur, sin park, sina trädgårdar och alléer speglar en sällsynt institutionsmiljö med få paralleller i landet.
Expandera

HNS började med att infiltrera Flyinges styrelse och fick den att fatta ett antal beslut (se bilaga) som väcker frågor vars rimliga svar är att de syftade till att underlätta en förändring av stiftelsens ändamål (s.k. permutation). Utan den förändringen går det inte att använda Kungsgården som bytesobjekt. Ett antal frågor hopar sig, vilket kan läsas om längre fram.

2004 var den ekonomiska ställningen tillräckligt dålig för att man skulle våga sig på att ansöka om permutation. Kammarkollegiet vägrade dock bevilja ansökan.

Wångenstiftelsen hade gjort samma slags ansökan som också avvisades. Båda stiftelserna överklagade beslutet till regeringen med en ekonomisk motivering som talade om samordningsvinster via en gemensam förvaltning av riksanläggningarna.

Regeringen avslog båda ärendena med motiveringen att sådan samordning kan göras utan förändring av stiftelsernas ändamål.

Med dessa överklagande visade stiftelserna (d.v.s. HNS) emellertid sina kort. Syftet var alltså inte att förbättra stiftelsernas ekonomi utan att få bort ett hinder i förfoganderätten.  Man tog helt enkelt en rövare som regeringen inte gick på. Nu pågår därför operation Utsvältning och när stiftelsekapitalet är förbrukat så lär man återkomma med ny permutationsansökan.

Strömsholm. När Agria:s vd Anders Mellberg 2011 blev ordförande i Ridsportförbundet var kontrollen över Strömsholm ordnad och sedan dess har HNS förberett planen genom att sätta Flyinge och Strömholm under gemensam styrelse och vd.

Med Denningers utredning trillade polletten ner.  ST:s omorganisation syftar till att samla travbanorna under gemensam förvaltning för att – som man kommer att påstå – rationalisera och minska kostnader. HNS aktiviteter visar att LRF har resurser och kontakter för att kunna driva igenom sin vilja. Kanske man kan förmå de trilskande travsällskapen för storbanorna att krypa till korset. Då faller övriga banor och riksdagen till föga och med hjälp av spelförordningens 6Kap §5 har LRF då skaffat sig kontrollen över och ensamrätten till spel på hästar.

Frågor som hänger i luften i Flyinge-fallet:

  1. Vem utsågs till statens revisor och var är revisionsrapporterna?
  2. Varför satte stiftelsen verksamheten på bolag?
  3. Varför förvärvades fastigheten där verksamheten bedrevs? Därmed drog man ju helt i onödan på sig ansvar och kostnader för underhåll av byggnadsminnet.
  4. Varför sparkades den vd som skötte sig bra och var på väg att redovisa överskott?
  5. Varför informerades inte Kammarkollegiet om de statliga garantierna?
  6. Kammarkollegiets beslut i permutationsärendet togs 2004. Varför dröjde det till 2016 innan styrelsen sammanträdde och fattade beslut om den tillåtna stadgeändringen?
  7. Varför konstituerade sig styrelsen 2016 med två ledamöter från ATG och ingen från ASVT?

En redan likviderad stiftelse utgör inte ett hot. Ur HNS/LRF:s synvinkel får därför inte ärendet gå så långt och en ny ansökan om permutation göras innan dess. Om den beviljas av Kammarkollegiet är målet uppnått och det är fritt fram för stiftelsen att göra vad man vill med fastigheten inom ramen Byggnadsminnesförklaringen.

Fakta

Detta gäller om Flyingestiftelsen

Enligt urkundens §9 skall stiftelsen träda i likvidation om stiftelsekapitalet är förbrukat.  Det handlar alltså om hur bokföring sker och bokslut upprättas. Enligt riksdagsbeslutet skulle stiftelsens räkenskaper granskas av en revisor utsedd av Lantbruksstyrelsen och detta krav var infört i ursprungsstadgarna. Stiftelsen ville av någon anledning ha bort det kravet och lyckades 2004 få med Kammarkollegiet med sig. 

Expandera

Då går det att upphöra med avelsaktiviteter och sälja av mark, men förr eller senare kommer underhållet av byggnadsminnet att belasta stiftelsen till den grad att den måste träda i likvidation. Ett sådant beslut skall enligt stiftelsens stadgar anmälas till regeringen och det är då hotkortet kan spelas ut.

Ett möjligt slutscenario. LRF har nu ställt upp spelplanen med dominobrickor. Där finns i ordning Flyinge, Strömsholm, Wången, hippologutbildningen och hästforskningsstiftelsen.  Utan ändring av spelplanen påverkas alla om Flyinge kräver mer pengar. Eftersom Flyinge och Strömsholm har gemensam styrelse kan denna aktivt försämra för Flyinge och raskt lägga över problemet i ST:s och ATG:s knä.

Om Någon efter idogt letande till exempel upptäcker stora akuta underhållsbehov på Flyinges byggnadsminnesförklarade byggnader behöver stiftelsen mer pengar. Den ställs då inför tre beslutsalternativ:

Alternativ 1:

Mer pengar från HNS. HNS måste då…

  • A…omfördela sina medel, det vill säga ta från de andra riksanläggningarna, från hippologutbildningen eller från forskningsstiftelsen. Då räddas den första dominobrickan, men istället faller de andra och det blir ett oherrans väsen
  • B…begära mera pengar från ATG via avtalet mellan staten och travsporten. Då blir travfolket högst irriterat.

Alternativ 2:

Höja hyrorna…

  • …då riskerar man att förlora avelshyresgästen och får som konsekvens att man bryter mot stiftelseändamålet.

Alternativ 3:

Ta av kapitalet så att det förbrukas…

  • ….då måste Flyingestiftelsen likvideras.

Som min spaning anger pekar allt mot att alternativ 3 är det av LRF önskvärda. Scenariot kan då bli följande:

LRF Häst erbjuder sig att ta hand om Flyinge men bara om ändamålet ändras och staten ger upp kontrollen över ATG samt överlåter den till LRF Häst. Säger staten nej till detta och vill ge Flyinge mer pengar via nytt avtal med ST så hamnar frågan i ST:s styrelse. Den styrelseledamot i ST som får styrelsemajoriteten med sig på att säga nej till ett avtal med mer pengar till HNS blir hjälte i travkretsar. Heter den hjälten Anders Källström?

Bollen hamnar i så fall åter i Flyinge med ett likvidationsbeslut som följd varvid stiftelsen upplöses och Flyinge Kungsgård blir till salu. Ajöss med aveln, vilket var avsikten. Hjälten heter då Ulf Brömster. Riksdagsbeslutet om Flyinge är då rundat.

Regering och riksdag måste nu informera sig! LRF har nu manövrerat sig fram till ett läge där ovan angivna slutscenario är fullt möjligt. Innan det gått så långt kan HNS med beklagande krokodiltårar konstatera:

– Vi tvingas avsäga oss ansvaret för Flyinge. Vi kan helt enkelt inte fullfölja stiftelsens ändamål! 

Det är precis den situation som Flyinge redan 2004 i sitt överklagande till regeringen förutsåg (med lite hjälp på traven?) skulle komma. Riksantikvarien tvingas då ta fram slantar för att underhålla ridsportens andra riksanläggning. I det läget träder Hästnäringen, det vill säg LRF Häst,  fram som räddare och ger staten ett flott erbjudande: – Vi fixar det  om vi  får ta över spelet på hästar!

Ett sätt för regeringen att rensa i denna rabatt är att förskjuta frågan om HNS finansiering till en ny hästutredning  med uppdraget att organisera om hästsektorn.

Slutord: man kan fundera över om det finns andra bakomliggande orsaker till dessa turer än de ovan angivna. I så fall ligger korruption genom markspekulation nära tillhands. Det handlar trots allt om 155 hektar mark varav 100 är av intresse för Lunds expansion liksom 19 bostadsbyggnader med 39 lägenheter.

Kick-backsmöjligheterna av Bodentrav- och Sigtunatyp är rätt stora. Det finns förmodligen mer att gräva i avseende bostadsbeståndets avyttring för att inte tala om de schaktmassor som med medverkan av Flyinges och Strömsholms gemensamma vd har deponerats i omgivningarna.

Imorgon:

Femte och pågående bravaden – att snurra upp regeringen?

Gökens bravader

”Främjandet” som sänkte hästhållningen

Låt Centern och LRF betala!

Försäkringssnurran som ökade veterinärkostnaderna

Fokustema
Insändare
Läs senare

Totoluckorna saknas…

Sedan flytten ner till Stockholm för snart 13 år sedan har jag fått med mig folk från arbetsplatsen, gamla vänner som flyttat ner och några vänners grannar etcetera till Solvallas V75-omgångar. Vi brukar vara mellan fyra till åtta personer och det varierar lite vilka som kan haka på vid varje tillfälle.
Av
Tobias
Upplåst för dig som är prenumerant
Totoluckorna är borta och insändaren anser att mycket av det sociala försvinner utan luckor och bongar. Foto: Jeannie Karlsson/Sulkysport
Totoluckorna är borta och insändaren anser att mycket av det sociala försvinner utan luckor och bongar. Foto: Jeannie Karlsson/Sulkysport

Efter att travet varit stängt för besökare i nästan 1,5 år så kunde vi återigen besöka Valla under Kriterielördagen. Vi blev sju personer denna gång, alla lika laddade och hoppfulla.

Vi brukar traska från Rissne och skåla och småfesta lite med några öl. Sen är vi varma i kläderna och kan fokusera på travet och att fortsätta umgås tillsammans på en av restaurangerna. Alltid lika skoj. En riktig happening. Många ser fram emot dessa dagar.

Det som dock Solvalla gjort om på grund av ATG, vilket alla mina vänner höll som klart negativt, är att de tagit bort totoluckorna.

Jag förstår att det är kostnader som ATG vill slippa, men det tar bort den charm med just ett travbesök. Att få lämna in sina spel och få en bong i näven är alltför underskattat. Att få ta ut fysiska pengar. Kontanter.

Det är mycket av vad det handlar om för de som inte är alltför intresserade, men som gärna går på Valla ibland. Det blir mer socialt med bongar och luckor. Vissa kan man säga att det är det förgångna, men vissa saker kan man inte bara påskynda och att gå från hundra till noll är absolut inte rätt melodi.

Visst kunde alla ladda ner ATG-appen och spela, men detta är en digitalisering som inte skapar något mervärde för själva besöket på plats. En vän till mig sa: ”Utan bongen känns det nästan som att man skulle kunna sitta hemma och kolla på tv:n”. Och det är verkligen inte den känslan som borde infinna sig när travbanorna åter öppnar upp. Det sociala som bongen och luckorna tillför försvinner helt med digitaliseringen.

Lyssnar inte ATG på oss publik och vad vi saknar eller behöver så kommer de ganska snart få se travet som helt digitalt där publiken inte längre befinner sig på travbanorna utan enbart framför tv:n.

All digitalisering är inte bra. Jag är inte emot utveckling men detta är inte genomtänkt ur besökarnas perspektiv.

Fokustema
Insändare
Läs senare

Fungerar ST:s visselblåsarsystem?

Nu testar vi ägarförhållande, koncernförhållande och spelobjekt, skriver Ruth Riekola i en insändare och kallar sig själv för ”visselblåsare”.
Och hon frågar sig också om svensk lagstiftning gäller även för fullmäktige och ST:s styrelse?
Av
Ruth Riekola
Upplåst för dig som är prenumerant

Efter mer än två års arbete har styrelseordförande och vd i Svensk Travsport och undertecknad fortfarande olika syn på vad som rättsligt gäller i sakfrågor.

Jag poängterar att jag inte har något emot Marjaana Alaviuhkola eller Maria Croon som personer. Detta är båda fullt medvetna om. Båda behövs i organisationen under förutsättning att alla inblandade arbetar med helheten, transparens, utan särintressen och dolda agendor.

Vi är oense om mycket. Exempelvis har jag aldrig fått svar på varför jag har fel då det gäller ägarförhållande och att en stor del av sportens pengar går till ”onödig” bolagsskatt, 835 miljoner för 2019/2020.

Vi är ense om det som står i remissvar till staten den 30 april 2021 om spelmarknadsutredningen. Där skriver ordföranden i ST och SG ”att det är hästägarna som framförallt finansierar sporterna”.

Vi är många som kräver att följande i första hand måste utredas:

Ägarförhållande:

ATG bildades år 1974 på initiativ av staten med anledning av trav- och galoppsportens dåvarande ekonomiska problem. Lösningen blev ett gemensamt bolag för spel på hästar som skulle fördela överskottet till sporterna. Nu skattas ”sportens överskott” bort!

I Travronden den 26 juni skriver Marjaana Alaviuhkola att Travsällskapen går från att vara medlemmar till att bli delägare i moderbolaget, ST AB.

  • Krav 1: offentliggör avtal/köpekontrakt/gåvobrev som utvisar att ST AB är moderbolag.

Svensk skattelagstiftning:

  • Krav 2: offentliggör Professional Managements redogörelse för förtroenderådet den 12 december 2018.
  • Krav 3: utredning krävs om skatteläckage minimeras då helheten, Koncernen består av travsällskapen – ST – ATG.
  • Krav 4: utredning krävs om skatteläckage minimeras för all framtid om aktier liksom idag inte kan avyttras. Detta styrs idag via ATG:s bolagsordning. Rätt för sportens överlevnad!
  • Krav 5: utredning krävs om skatteläckage minimeras då ATG redovisar kostnader för allt som krävs för att ATG ska kunna bedriva spel på hästar. I detta fall kan ATG ändra årsredovisningarna för år 2019 och 2020.

ATG HAR ÅR 2019/2020 TOTALT BETALAT 835 MILJONER I BOLAGSSKATT!

  • Drygt 90 procent av hästägarna går med förlust. Förlusten ökar för vart år!
  • Drygt 70 procent av kostnaderna är administrativa kostnader. Ökar för vart år?

Anlitade experter fick endast i uppdrag att utveckla en federativ modell (ekonomisk förening). 1524? röster i fullmäktige, med vitt skilda kunskaper, kan inte driva ett företag av denna storlek, speciellt inte då de som har kompetensen undanhåller viktiga fakta för fullmäktige. Det finns många viktiga frågor att lösa framöver om travsporten ska överleva.

ST:s styrelse borde i god tid innan år 2019 skaffat sig kunskap om svensk skattelagstiftning. Den 12 december år 2018 lämnar Professional Management en redogörelse till förtroenderådet. Inget framgår om detta i protokoll från mötet. Hade skatteproblematiken kunnat lösas redan då?

Koncern:

Inför omregleringen år 2019 överlät SG en aktie till ST, travsportens serviceorganisation. Detta möjliggjorde att en koncern kunde bildas av helheten: travsällskapen – ST – ATG.

Travsporten blev ägare till 360.001 av ATG:s 400.000 aktier. Enligt Denningers rapport, som ligger till grund för Svensk Travsports framtid (rådslag), uteslöt ST medvetet eller omedvetet travsällskapen ur koncernen. Helheten enligt ST:s styrelse är ATG, ST/SG. Detta medför att koncernbidrag inte kan lämnas utan begränsning mellan helheten travsällskapen – ST – ATG.

ST kom senare på andra tankar och vill nu komma ur koncernmodellen för att avyttra aktier i ATG. ATG styrs via bolagsordningen så att aktier inte kan avyttras. Om avyttring sker förorsakar detta skatteläckage för all framtid, oansvarigt! Sportens pengar!

Spelobjekt:

Jag citerar ett mejl från Maria Croon17 februari 2021: ”Jag vill verkligen ”Vi tillsammans” inte för min skull utan för travsportens överlevnad”. Räkna inte med att vi ska kunna ersättas från ATG med annat än vad som krävs för att ATG ska kunna bedriva spel på hästar”.

Jag är helt överens med Maria om detta. Vi är dock oense om vad som krävs för att ATG ska kunna bedriva spel på hästar.

ATG ersatte ST med 578 miljoner under 2019 gällande hästsportinformation, ljud- och bildrättigheter. För att kunna bedriva spel på hästar krävs exempelvis även (uppfödare, hästägare) det vill säga hästar, olika kategorier av tränare med personal, stallar, banor att tävla på, underhåll av banor och stallar med mera.

Dessa spelobjekt torde vara avdragsgilla kostnader för ATG innan beskattning. Det borde även gälla ST:s kostnader för tillämpningen av avtalet med staten gällande djurskydd, regionalpolitiska hänsyn med mera och mycket annat.

Genom dessa avdrag skulle ATG:s årliga vinster på drygt två miljarder minska väsentligt.

Givetvis ska de ökade medlen till sporten inte slösas bort. Sporten måste ha en buffert. Om travsporten ska överleva måste en rättvis och förutsägbar fördelning av sportens överskott ske.

Norra Häljaröd den 6 oktober 2021

Ruth Riekola

medlem i ASVT, Hallands Travsällskap, Halmstadtravets Hästägarförening, STHF

Fokustema
Insändare
Läs senare

ST:s Danmarks-haveri!

Nu har ST:s styrelse med tjänstemän givit sina ägares förtroendevalda en hel vecka på sig att läsa ett nytt framtaget underlag för ett nytt Danmarks-avtal.
Som vanligt på Kalle Anka-nivå!
Av
Tony Löfqvist
Upplåst för dig som är prenumerant
Insändarskribenten Tony Löfqvist skriver bland annat om ST:s haveri i Danmark. Foto: Rafa G. Bonilla
Insändarskribenten Tony Löfqvist skriver bland annat om ST:s haveri i Danmark. Foto: Rafa G. Bonilla

I materialet skriver ST att tidigare avtal ”kan konstateras att process, avtalsframtagandet och förankring har flera brister framför allt på svenska sidan.”

  • ”Frågor som särskilt varit viktiga att hantera under omförhandlingen har varit exitklausul, hostingbolag, utarbetande av gemensam målbild samt principer för utvecklat samarbete och gemensam verksamhetsutveckling”.
  • ”Särskild vikt har också lagts vid legala strukturer och finansiella modeller”.

Ja, vi finansiärer av detta tidigare tecknade vansinne, alltså Sveriges hästägare, ber er gärna förklara för oss hur ni i nomenklaturan tänkt denna gång?

Opartiskhet och jävssituation

Det är ju förutom tidigare ST-ordförande Hans Ljungkvist samma styrelsepersoner som styrt denna förhandling med tillägget att nuvarande ST-ordförandens son suttit i danska travets styrelse under tiden!

Här får gärna alla travälskare åter läsa samt analysera eventuell funnen opartiskhet samt jävssituation i Travrondens intervju den 8 april 2021 mellan ST:s ordförande och hennes son, vice ordförande på Jägersro!

2018 års Danmarks-avtal som EJ var förankrat i ST:s fullmäktige utan tecknades genom ministerstyre av sittande styrelse samt tjänstemän försöker nu förankras genom ett beslut i ST:s fullmäktige för att frånta tidigare inkompetenser sitt ansvar!

Ignorerades av ST:s styrelse

Fullmäktige består av exakt samma förtroendevalda människor som satt helt eniga i vårens förtroenderåd om budgetförändringskrav på 150 miljoner till banor och prismedel. Vilket fullständigt ignorerades under årets fullmäktigemöte den 21 april 2021 av sittande ST-styrelse.

Att ordföranden den 28 juni 2021 uttalar sig om travsportens omorganisation i Travronden såsom ”oerhört glädjande” att förtroenderådet arbetar vidare med ett av tre förslag, torde kanske få någon att förstå allvaret för svenskt travsports framtid. När det passar nomenklaturan då stöder den sig mot det rådgivande organet förtroenderådet – annars gör den som den vill.

Kostnaden göms i ATG

Styrelse samt dess få handgångna tjänstemän får gärna förklara hur detta nya Sida-inspirerade Danmarksavtal skall ändra på cirka 7 miljarder i kostnader för oss kvarvarande hästägare (enligt finansdepartementet) kontra en knapp miljard i prispengar?

Ni får även gärna förklara varför av, ST-ägda spelbolag, ATG:s dotterbolag Sys 25 egna kapital minus på 150 miljoner danska kronor EJ nämns som en post i det Kalle Anka-baserade beslutsunderlag ni tillställt våra förtroendevalda på helgens fullmäktigemöte? Kostnaden göms i ATG som därav får minskad pott för utdelning till Svensk Travsport.

Varför inte avkrävas ansvar?

Har ni någon moral så får någon av er vänligen förklara varför de människor som satte svenskt trav i Danmarks skuld EJ skall avkrävas ansvar?

Beroende på beräkningssätt kan konstateras att dansk travsport, bestående av cirka 400 hästar per kull, kostat oss cirka 1 miljard med exit-klausul. Skall vi värdera aktier i ATG så blir det mer.

Det torde vara hög tid att ni ansvariga ställer era platser till förfogande så att svensk travsport kan erhålla värdiga företrädare med kompetens!