Fokustema
Gökens bravader
Läs senare

Kan regeringen snurras upp också?

Med uttrycket ”uppsnurrad på läktaren” menas att någon (ett lag/en person) blivit bortdribblad från möjligheten att påverka läget. Blivit passiv åskådare till matchen. Jag har i ett par krönikor i Sulkysport skrivit om hur detta drabbat hästägare och uppfödare.
Av
Anders Darenius
Upplåst för dig som är prenumerant
Gruppbild på regeringen 8 okober 2020. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
Gruppbild på regeringen 8 okober 2020. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Med Anders Källström har Hästsverige fått en mästerlig dirigent som sitter på och har suttit på en mängd stolar och är del i ett stort nätverk (se faktaruta) – ett nätverk som så sakteliga byggt upp en styrkeposition i hästsektorn. Han är just nu ledamot av ST:s och ATG:s styrelser och bekläder också ordförandeposten i HNS.

Fakta

Nätverken/personkretsen kring HNS:

Det handlar om ett nätverk av personer och styrningen av Strömsholms företagsimperium, det gäller Wången och det gäller Flyinge. Här figurerade från början LRF:s Bo Dockered, Olof Karlander och Mats Denninger samt och mer i kulisserna Centerns Leif Zetterberg, f.d vd för LRF och  känd för affärerna med  Spira och Inlandsinnovation, LRF:s f.d HR-chef och RF:s ordförande Karin Matsson Weijber samt  SvRF:s ordf. och AGRIA:s VD Anders Mellberg.

Idag gäller det inte minst Anders Källström, vd för LRF 2014, nu ordförande i HNS och styrelseledamot i ST och ATG. När han 2019 avgick som vd för LRF yttrade han – ”Jag har levt med LRF i hela mitt liv. Nu vill jag jobba in i mål och räknar med en välplanerad succession på VD-posten”.

VD för LRF blev då Anna-Karin Hatt som  liksom Anders Källström tillhör centerpolitiska släktnätverk.  Anders med  sonen och riksdagsledamoten Emil och Anna Karin  f.d. C-minister med dottern Ida Alterå i äktenskapet med den förre förbundsordföranden i CUF Ola Alterå.   Ida är idag förbundsordförande för CUF. LRF Häst lyder direkt under LRF:s förbundsstyrelse. 

Anders Mellberg, vd för AGRIA, var i många år ordf. i Ridsportförbundet och satt i HNS styrelse. Hans v. ordf. Ulf Brömster var väl insatt HNS arbete och målsättning så det uppstod en viss panik när valberedningen i Ridsportförbundet föreslog en helt annan person att avlösa Anders Mellberg.  Genom en intensiv kampanj bland fullmäktigedelegaterna lyckades ledningen dock få Brömster vald.

Expandera

Han kom till LRF från en misstänkt jävsposition som samtidig vd för Mittmedia och ordförande i MoDo Hockey men den krånglade han sig ur. Han var mångsysslande VD för LRF 2013 när Sveriges landsbygdsprogram fick svidande kritik av EU:s revisionsmyndighet och ESO-rapporten Bonde söker bidrag publicerades. När regeringen reagerade på detta såg han till att 2014 bilda LRF Häst.

2015 greppade han ordförandeklubban i SHL, det vill säga Sweden Hockey League och skrev sponsoravtal med ATG. När lantbrukspressen kritiserade hans mångsyssleri svarade han att allt han gjorde gynnade LRF.

2018 yttrade han sig så här:

”LRF är med 140.000 medlemmar Sveriges största småföretagarorganisation. Men det finns fortfarande omkring 240.000 ägare av jord eller skog i Sverige som inte är medlemmar i organisationen.”

”Att förstå det sammanhanget och hur vi hittar vägar för att bli ännu kraftfullare är en av vår tids stora frågor.”

Svaret blev LRF Häst.

”Hästnäringen betyder mer för Sverige och svenskarna än vad många inser”, säger han nu i en intervju i Travronden. Den politiska murbräckan visar upp sig.

Anders Källström syftar alltså på den samhällssektor som enligt statens utredare bara till 20 procent hör hemma under begreppet näring men som bonderörelsen ända sedan Bo Dockereds tid ändå försökt knåda ihop till en boll att studsa omkring med i riksdagskorridorerna.

En samhällssektor vars gränssnitt mot politik och allmänhet utgörs av en insynsskyddad stiftelse styrd av producentintresset och som finansieras av travhästägarna med hjälp av ett löntagarfondsliknande upplägg. En samhällssektor vars hästägare LRF envist vägrat släppa in till betesbidragen och vars folkrörelsedel LRF tagit som gisslan i sitt politiska lobbyarbete.

Att Anders Källström är en duktig karl är ställt utan allt tvivel och när han nu satt sig på ordförandestolen i HNS och styrelserna i ST och ATG övertar han ledartröjan i den struktur som framgångsrikt lyckats utarma svensk hästhållning.

Frågan är nu om han vill göra tvärtom – agera självständigt, frigöra sig från LRF och nätverken och representera travsporten? Stärka demokratin och konsumentskyddet inom hästsektorn? Främja hästhållningen – eller vill han fortsatt använda den som gisslan för att pressa politiken till eftergifter som gynnar bonderörelsen.

Svaret får vi den 30 april när remissvaren på Spelmarknadsutredningens delbetänkande om hästnäringens finansiering skall vara inne. Vem skriver hästsektorns remissvar? Finns det några självständiga organisationer eller kan vi räkna med att det är LRF som styr genom att samordna remissvaren som det brukar vara.

Vem styr i Hästriket – egentligen?

Enligt regeringsformen styr regeringen riket. Gäller detta även Hästriket? Den 30 april får vi också reda på hur självständigt ATG är i förhållande till LRF och hur relationen är mellan ATG:s ordförande Bo Netz som sitter på statens mandat och ledamoten Anders Källström som sitter på ST:s mandat.

Vi vet att LRF:s förbundsstyrelse sitter i toppen på maktpyramiden LRF Häst, där samtliga hästorganisationer utom Svensk Galopp ingår. Vi vet att HNS är adjungerad till LRF Häst och vi vet att Anders Källström sitter i HNS styrelse på ATG:s mandat

Om det kommer ett remissvar från en ”samlad ” hästnäring som torpederar utredarens förslag och resonemang så uppstår frågan – vem styr egentligen Hästriket?

Regeringen eller LRF?  

Regeringens reaktion på remissvaren ger svaret.

 

Fokustema
Insändare
Läs senare

Totoluckorna saknas…

Sedan flytten ner till Stockholm för snart 13 år sedan har jag fått med mig folk från arbetsplatsen, gamla vänner som flyttat ner och några vänners grannar etcetera till Solvallas V75-omgångar. Vi brukar vara mellan fyra till åtta personer och det varierar lite vilka som kan haka på vid varje tillfälle.
Av
Tobias
Upplåst för dig som är prenumerant
Totoluckorna är borta och insändaren anser att mycket av det sociala försvinner utan luckor och bongar. Foto: Jeannie Karlsson/Sulkysport
Totoluckorna är borta och insändaren anser att mycket av det sociala försvinner utan luckor och bongar. Foto: Jeannie Karlsson/Sulkysport

Efter att travet varit stängt för besökare i nästan 1,5 år så kunde vi återigen besöka Valla under Kriterielördagen. Vi blev sju personer denna gång, alla lika laddade och hoppfulla.

Vi brukar traska från Rissne och skåla och småfesta lite med några öl. Sen är vi varma i kläderna och kan fokusera på travet och att fortsätta umgås tillsammans på en av restaurangerna. Alltid lika skoj. En riktig happening. Många ser fram emot dessa dagar.

Det som dock Solvalla gjort om på grund av ATG, vilket alla mina vänner höll som klart negativt, är att de tagit bort totoluckorna.

Jag förstår att det är kostnader som ATG vill slippa, men det tar bort den charm med just ett travbesök. Att få lämna in sina spel och få en bong i näven är alltför underskattat. Att få ta ut fysiska pengar. Kontanter.

Det är mycket av vad det handlar om för de som inte är alltför intresserade, men som gärna går på Valla ibland. Det blir mer socialt med bongar och luckor. Vissa kan man säga att det är det förgångna, men vissa saker kan man inte bara påskynda och att gå från hundra till noll är absolut inte rätt melodi.

Visst kunde alla ladda ner ATG-appen och spela, men detta är en digitalisering som inte skapar något mervärde för själva besöket på plats. En vän till mig sa: ”Utan bongen känns det nästan som att man skulle kunna sitta hemma och kolla på tv:n”. Och det är verkligen inte den känslan som borde infinna sig när travbanorna åter öppnar upp. Det sociala som bongen och luckorna tillför försvinner helt med digitaliseringen.

Lyssnar inte ATG på oss publik och vad vi saknar eller behöver så kommer de ganska snart få se travet som helt digitalt där publiken inte längre befinner sig på travbanorna utan enbart framför tv:n.

All digitalisering är inte bra. Jag är inte emot utveckling men detta är inte genomtänkt ur besökarnas perspektiv.

Fokustema
Insändare
Läs senare

Fungerar ST:s visselblåsarsystem?

Nu testar vi ägarförhållande, koncernförhållande och spelobjekt, skriver Ruth Riekola i en insändare och kallar sig själv för ”visselblåsare”.
Och hon frågar sig också om svensk lagstiftning gäller även för fullmäktige och ST:s styrelse?
Av
Ruth Riekola
Upplåst för dig som är prenumerant

Efter mer än två års arbete har styrelseordförande och vd i Svensk Travsport och undertecknad fortfarande olika syn på vad som rättsligt gäller i sakfrågor.

Jag poängterar att jag inte har något emot Marjaana Alaviuhkola eller Maria Croon som personer. Detta är båda fullt medvetna om. Båda behövs i organisationen under förutsättning att alla inblandade arbetar med helheten, transparens, utan särintressen och dolda agendor.

Vi är oense om mycket. Exempelvis har jag aldrig fått svar på varför jag har fel då det gäller ägarförhållande och att en stor del av sportens pengar går till ”onödig” bolagsskatt, 835 miljoner för 2019/2020.

Vi är ense om det som står i remissvar till staten den 30 april 2021 om spelmarknadsutredningen. Där skriver ordföranden i ST och SG ”att det är hästägarna som framförallt finansierar sporterna”.

Vi är många som kräver att följande i första hand måste utredas:

Ägarförhållande:

ATG bildades år 1974 på initiativ av staten med anledning av trav- och galoppsportens dåvarande ekonomiska problem. Lösningen blev ett gemensamt bolag för spel på hästar som skulle fördela överskottet till sporterna. Nu skattas ”sportens överskott” bort!

I Travronden den 26 juni skriver Marjaana Alaviuhkola att Travsällskapen går från att vara medlemmar till att bli delägare i moderbolaget, ST AB.

  • Krav 1: offentliggör avtal/köpekontrakt/gåvobrev som utvisar att ST AB är moderbolag.

Svensk skattelagstiftning:

  • Krav 2: offentliggör Professional Managements redogörelse för förtroenderådet den 12 december 2018.
  • Krav 3: utredning krävs om skatteläckage minimeras då helheten, Koncernen består av travsällskapen – ST – ATG.
  • Krav 4: utredning krävs om skatteläckage minimeras för all framtid om aktier liksom idag inte kan avyttras. Detta styrs idag via ATG:s bolagsordning. Rätt för sportens överlevnad!
  • Krav 5: utredning krävs om skatteläckage minimeras då ATG redovisar kostnader för allt som krävs för att ATG ska kunna bedriva spel på hästar. I detta fall kan ATG ändra årsredovisningarna för år 2019 och 2020.

ATG HAR ÅR 2019/2020 TOTALT BETALAT 835 MILJONER I BOLAGSSKATT!

  • Drygt 90 procent av hästägarna går med förlust. Förlusten ökar för vart år!
  • Drygt 70 procent av kostnaderna är administrativa kostnader. Ökar för vart år?

Anlitade experter fick endast i uppdrag att utveckla en federativ modell (ekonomisk förening). 1524? röster i fullmäktige, med vitt skilda kunskaper, kan inte driva ett företag av denna storlek, speciellt inte då de som har kompetensen undanhåller viktiga fakta för fullmäktige. Det finns många viktiga frågor att lösa framöver om travsporten ska överleva.

ST:s styrelse borde i god tid innan år 2019 skaffat sig kunskap om svensk skattelagstiftning. Den 12 december år 2018 lämnar Professional Management en redogörelse till förtroenderådet. Inget framgår om detta i protokoll från mötet. Hade skatteproblematiken kunnat lösas redan då?

Koncern:

Inför omregleringen år 2019 överlät SG en aktie till ST, travsportens serviceorganisation. Detta möjliggjorde att en koncern kunde bildas av helheten: travsällskapen – ST – ATG.

Travsporten blev ägare till 360.001 av ATG:s 400.000 aktier. Enligt Denningers rapport, som ligger till grund för Svensk Travsports framtid (rådslag), uteslöt ST medvetet eller omedvetet travsällskapen ur koncernen. Helheten enligt ST:s styrelse är ATG, ST/SG. Detta medför att koncernbidrag inte kan lämnas utan begränsning mellan helheten travsällskapen – ST – ATG.

ST kom senare på andra tankar och vill nu komma ur koncernmodellen för att avyttra aktier i ATG. ATG styrs via bolagsordningen så att aktier inte kan avyttras. Om avyttring sker förorsakar detta skatteläckage för all framtid, oansvarigt! Sportens pengar!

Spelobjekt:

Jag citerar ett mejl från Maria Croon17 februari 2021: ”Jag vill verkligen ”Vi tillsammans” inte för min skull utan för travsportens överlevnad”. Räkna inte med att vi ska kunna ersättas från ATG med annat än vad som krävs för att ATG ska kunna bedriva spel på hästar”.

Jag är helt överens med Maria om detta. Vi är dock oense om vad som krävs för att ATG ska kunna bedriva spel på hästar.

ATG ersatte ST med 578 miljoner under 2019 gällande hästsportinformation, ljud- och bildrättigheter. För att kunna bedriva spel på hästar krävs exempelvis även (uppfödare, hästägare) det vill säga hästar, olika kategorier av tränare med personal, stallar, banor att tävla på, underhåll av banor och stallar med mera.

Dessa spelobjekt torde vara avdragsgilla kostnader för ATG innan beskattning. Det borde även gälla ST:s kostnader för tillämpningen av avtalet med staten gällande djurskydd, regionalpolitiska hänsyn med mera och mycket annat.

Genom dessa avdrag skulle ATG:s årliga vinster på drygt två miljarder minska väsentligt.

Givetvis ska de ökade medlen till sporten inte slösas bort. Sporten måste ha en buffert. Om travsporten ska överleva måste en rättvis och förutsägbar fördelning av sportens överskott ske.

Norra Häljaröd den 6 oktober 2021

Ruth Riekola

medlem i ASVT, Hallands Travsällskap, Halmstadtravets Hästägarförening, STHF

Fokustema
Insändare
Läs senare

ST:s Danmarks-haveri!

Nu har ST:s styrelse med tjänstemän givit sina ägares förtroendevalda en hel vecka på sig att läsa ett nytt framtaget underlag för ett nytt Danmarks-avtal.
Som vanligt på Kalle Anka-nivå!
Av
Tony Löfqvist
Upplåst för dig som är prenumerant
Insändarskribenten Tony Löfqvist skriver bland annat om ST:s haveri i Danmark. Foto: Rafa G. Bonilla
Insändarskribenten Tony Löfqvist skriver bland annat om ST:s haveri i Danmark. Foto: Rafa G. Bonilla

I materialet skriver ST att tidigare avtal ”kan konstateras att process, avtalsframtagandet och förankring har flera brister framför allt på svenska sidan.”

  • ”Frågor som särskilt varit viktiga att hantera under omförhandlingen har varit exitklausul, hostingbolag, utarbetande av gemensam målbild samt principer för utvecklat samarbete och gemensam verksamhetsutveckling”.
  • ”Särskild vikt har också lagts vid legala strukturer och finansiella modeller”.

Ja, vi finansiärer av detta tidigare tecknade vansinne, alltså Sveriges hästägare, ber er gärna förklara för oss hur ni i nomenklaturan tänkt denna gång?

Opartiskhet och jävssituation

Det är ju förutom tidigare ST-ordförande Hans Ljungkvist samma styrelsepersoner som styrt denna förhandling med tillägget att nuvarande ST-ordförandens son suttit i danska travets styrelse under tiden!

Här får gärna alla travälskare åter läsa samt analysera eventuell funnen opartiskhet samt jävssituation i Travrondens intervju den 8 april 2021 mellan ST:s ordförande och hennes son, vice ordförande på Jägersro!

2018 års Danmarks-avtal som EJ var förankrat i ST:s fullmäktige utan tecknades genom ministerstyre av sittande styrelse samt tjänstemän försöker nu förankras genom ett beslut i ST:s fullmäktige för att frånta tidigare inkompetenser sitt ansvar!

Ignorerades av ST:s styrelse

Fullmäktige består av exakt samma förtroendevalda människor som satt helt eniga i vårens förtroenderåd om budgetförändringskrav på 150 miljoner till banor och prismedel. Vilket fullständigt ignorerades under årets fullmäktigemöte den 21 april 2021 av sittande ST-styrelse.

Att ordföranden den 28 juni 2021 uttalar sig om travsportens omorganisation i Travronden såsom ”oerhört glädjande” att förtroenderådet arbetar vidare med ett av tre förslag, torde kanske få någon att förstå allvaret för svenskt travsports framtid. När det passar nomenklaturan då stöder den sig mot det rådgivande organet förtroenderådet – annars gör den som den vill.

Kostnaden göms i ATG

Styrelse samt dess få handgångna tjänstemän får gärna förklara hur detta nya Sida-inspirerade Danmarksavtal skall ändra på cirka 7 miljarder i kostnader för oss kvarvarande hästägare (enligt finansdepartementet) kontra en knapp miljard i prispengar?

Ni får även gärna förklara varför av, ST-ägda spelbolag, ATG:s dotterbolag Sys 25 egna kapital minus på 150 miljoner danska kronor EJ nämns som en post i det Kalle Anka-baserade beslutsunderlag ni tillställt våra förtroendevalda på helgens fullmäktigemöte? Kostnaden göms i ATG som därav får minskad pott för utdelning till Svensk Travsport.

Varför inte avkrävas ansvar?

Har ni någon moral så får någon av er vänligen förklara varför de människor som satte svenskt trav i Danmarks skuld EJ skall avkrävas ansvar?

Beroende på beräkningssätt kan konstateras att dansk travsport, bestående av cirka 400 hästar per kull, kostat oss cirka 1 miljard med exit-klausul. Skall vi värdera aktier i ATG så blir det mer.

Det torde vara hög tid att ni ansvariga ställer era platser till förfogande så att svensk travsport kan erhålla värdiga företrädare med kompetens!