Bakgrunden till skrivelsen var att ÅHF genom nyttjande av sin fria yttrande- och föreningsrätt, anslöt sig till Nationell samverkan för Ägare av Travhästar (NÄT) under 2019. ÅHS:s anslutning till NÄT utmynnade i krav på ÅHF uteslutning ur Travhästägarnas organisation.
Åby Hästägarförenings skrivelse kan läsas här!
Nedan svarar ST:s styrelse på det öppna brevet:
Åby Hästägarförening (ÅHF) har skickat ett öppet brev till Svensk Travsports styrelse med en förväntan om ett kvalitativt svar. Till att börja med beklagar vi att en frågeställning som denna inte kan hanteras inom och/eller mellan berörda hästägarföreningar. Det råder ju ingen tvekan om hur viktiga och väsentliga alla hästägare är, detta oavsett om man väljer att vara medlem i en hästägarförening eller ej.
Bakgrunden till det öppna brevet är att det har skickats in en motion till Travhästägarnas årsmöte där det föreslås att utesluta ÅHF på grund av att man anslutit sig till en annan hästägarförening (NÄT). Det finns en övergripande frågeställning avseende svenskens lagstadgade fria föreningsrätt och om skälet för motionen kan anses berättigad.
Svensk Travsports återkoppling på detta är enligt följande:
Enligt en av våra grundlagar, Regeringsformen 2 kap. 1 § 5., gäller föreningsfrihet i Sverige – frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften. Således finns inte något formellt hinder för ÅHF att ansluta sig till NÄT.
”Föreningsfrihet” innebär emellertid inte att var och en har rätt att bli/vara medlem i vilken förening som helst. Man kan bli antagen till medlem om man uppfyller villkoren för medlemskap och man kan bli utesluten om någon av grunderna för uteslutning enligt stadgarna föreligger.
Således är medlemskap i en ideell förening, till exempel Travhästägarna, ingen rättighet i sig, utan en medlem kan uteslutas när som helst om årsmötet röstar för en uteslutning.
I Travhästägarnas stadgar anges i § 6:
Frågan om uteslutning avgörs av fullmäktige. Uteslutning må ej ske med mindre än att den förening det avser beretts tillfälle att avgiva skriftligt yttrande i ärendet, och ej heller utan att frågan delgivits samtliga föreningar i samband med kallelse till fullmäktigemötet. Såsom skäl för uteslutning må anföras: Att förening handlat i strid med Travhästägarnas stadgar. Att förening underlåtit att erlägga i stadgeenlig ordning fastställda avgifter. Att förening bedrivit sådan verksamhet att Travhästägarnas anseende skadats eller syftet med dess verksamhet äventyras.
Således, om Travhästägarna på sitt årsmöte genom majoritetsbeslut röstar för uteslutning av ÅHF blir det gällande.
ÅHF har också ställt fem direkta frågor till Svensk Travsports styrelse. Nedan kommer såväl frågeställningarna som styrelsens svar:
- Hur ska travsporten hantera Travhästägarnas bristande legitimitet att företräda alla hästägare om banor som Åby, Solvalla, Eskilstuna och Mantorp står utanför?
Svar: Enligt Svensk Travsports stadgar gäller följande avseende basorganisationers anslutning till Svensk Travsport:
Organisationen ska verka inom ett för travsporten väsentligt intresseområde som ej tidigare finns representerat samt främja svensk travsport.
Organisationen skall vara rikstäckande och därmed representerad med lokalförening eller motsvarande i anslutning till flertalet av landets travbanor.
– Organisationen skall ha verkat under minst tre år.
Med detta utdrag ur Svensk Travsports stadgar kan man konstatera att dels kan det bara finns en hästägarförening som är ansluten som basorganisation till Svensk Travsport, dels att Travhästägarna uppfyller villkoren om anslutning till flertalet av landets travbanor.
- Hur bestäms Travhästägarnas röstantal i Svensk Travsports fullmäktige, om ovanstående banor står utanför?
Svar: Det har ingen påverkan på röstantalet, Travhästägarna och de andra basorganisationerna har ett fast röstetal/ mandat om 50 röster vardera.
- Hur ska Svensk Travsports fullmäktige befrias ur sin ”moment 22-situation” där centralt bidragsberoende intresseorganisationer genom en snedvriden mandatfördelning kan förhindra viktiga beslut, inte minst av travsportens behov av strukturförändringar?
Svar: Vi har inte för avsikt att värdera eller kommentera olika medlemsorganisationer, däremot kan konstateras att det behövs stadgeändringar om vi ska ändra medlemsorganisationernas mandat.
- På vilket sätt kan ett centralt förfogande över sällskapens tillgångar gynna travsportens utveckling?
Svar: Vi förmodar att frågan har att göra med den pågående organisationsöversynen. En modell som diskuteras är ekonomisk förening och den skulle innebära att vi får en samlad balansräkning vilket skulle ge hela travsporten en gemensam och starkare finansiell struktur. Idag har helheten men även många delar (d v s sällskapen) otillräckliga ekonomiska förutsättningar för att driva en utveckling av det svenska travet. En samlad balansräkning skapar förutsättningar att finansiera viktiga prioriterade satsningar och investeringar inom travet.
- Hur är det tänkt att det centrala övertagandet/ förfogandet ska kunna ske när det står i konflikt med många av sällskapens stadgar?
Svar: Den pågående organisationsöversynen handlar inte om centrala övertaganden/förfoganden. Syftet med arbetet är att försöka skapa en gemensam organisation med beslutskraft som kan möta framtidens utmaningar och som skapar förutsättningar att vända den sportsliga utvecklingen där många nyckeltal har gått ned under många år. När och om vi väl kommit överens om hur en sådan organisation ska se ut kommer det att krävas förändringar av stadgar och formella beslut såväl hos Svensk Travsport som hos medlemsorganisationerna. Beslut behöver i så fall fattas såväl på nationell som på lokal nivå. Travsällskapen har självständiga beslutsmandat att avgöra huruvida man vill medverka i en eventuell framtida omformering av det svenska travet.
