Fokustema
Organisationsfrågan
Läs senare

Hur tar vi oss framåt?

Jag avslutade min senaste insändare med att jag både tror och hoppas att vi gemensamt och utifrån rätt premisser kan skapa en process runt organisationsförändringen. Inför de rådslag som nu ska följa lämnade förtroenderådet spelplanen öppen för nya förslag från hela landet. Det är positivt, i synnerhet för oss som ser stora brister med den ekonomiska föreningsmodell ST:s styrelse fortsätter att driva även efter de tydliga beskeden gällande fastigheterna.
Av
Anders Holmgren
Anders Holmgren, ordförande Stockholms Travsällskap.
Anders Holmgren, ordförande Stockholms Travsällskap.

Stockholms Travsällskap har diskuterat frågan på såväl stämmor som medlemsmöten, och vi har ett antal tankar och förslag kring den fortsatta processen. Till att börja med måste syftet med omorganisationen tydliggöras. Avsaknaden av en vision är påtaglig. De främsta målen bör vara:

  • Att utveckla sporten och leda utvecklingen mot ett ökat antal hästar och aktiva i alla led. Bredden i svensk travsport är en av våra absoluta styrkor och ska betonas.
  • Att skapa en effektivare organisation för kärnverksamheten inom ST, det vill säga service- och myndighetsfunktionen.
  • Att skapa och bygga nya affärsmöjligheter för långsiktig ekonomisk styrka.
  • Att driva en målsatt verksamhet, på såväl kort som lång sikt.
  • Att skapa en organisation som är kapabel att ta över ägarstyrningen av ATG.

Det råder enighet om att det behövs en förändring av såväl den generella styrningen av svensk travsport som av de kommersiella områden travsporten nu själv har att ta ansvar över. De viktigaste punkterna för de rådslag som nu kommer att följa anser vi därmed är följande, utan inbördes rangordning:

  • Vilken bolagsform man väljer för den framtida organisationen bör inte stå i fokus i den initiala diskussionen. Fokus måste ligga på visionen; exakt vad är det vi vill uppnå med förändringen, hur skall travsporten se ut i framtiden? Först när detta är besvarat kan man ta diskussionen om hur detta skall uppnås och med vilka medel.
  • ST:s grundsyfte är att vara en myndighets- och servicefunktion för travsporten. Detta bör renodlas genom en uppdelning av ST i befintlig form och en ny organisation för de kommersiella frågorna. Det kommersiella ansvaret kräver en helt ny organisation med annan kompetens, separerad ända upp på styrelsenivå. Inom detta område skall rymmas hantering av rättigheter, styrning och kontroll av ATG samt samarbeten med andra reglerade spelbolag.
  • Statens inställning är tydlig; regleringen av spelmarknaden syftar till att öppna upp för flera bolag. Även om den statliga utredningen ännu inte är presenterad ligger det i tangentens riktning att någon marknadsavgift inte kommer att införas. Detta tydliggör kravet på en kommersiellt inriktad organisation, klart avdelad från myndighetsdelen.
  • ST:s styrelse bör inte vara styrelserepresentanter i ATG. Alldeles bortsett från att dessa två roller leder till en oundviklig konfliktsituation i förhandling med andra spelbolag, så bör ATG:s styrelse bemannas på andra urvalskriterier än ST:s styrelse.
  • Istället för att dra paralleller med andra ekonomiska föreningar av typen Lantmännen, anser vi att man bör snegla mot mer jämförbara organisationer, primärt andra idrottsförbund. Där torde mer relevanta liknelser och lärdomar stå att finna.
  • Den ursprungliga ”Denninger-rapporten” pekar på ett antal stora problem inom den nuvarande organisationen, inte minst avseende långa beslutsvägar och bristande kompetens inom relevanta områden. Dessa utmaningar bör adresseras på ett mycket tydligare sätt.
  • Hästägarna är travets viktigaste uppdragsgivare, denna insikt bör genomsyra hela processen.

Stockholms Travsällskap anser att processen bör drivas på ägarnivå, där sällskapen och intresseorganisationerna gemensamt driver frågan. Det är inte rimligt att ST:s styrelse skall vara drivande i att förändra sin egen organisation, utan detta bör vara en fråga för Travsällskapen och intresseorganisationerna att reda ut. Det är positivt att även ST:s styrelse nu ger uttryck för samma önskan.

Anders Holmgren
V. Ordförande Stockholms Travsällskap

Var vi på samma möte?

Fokustema
Insändare
Läs senare

Satsas det på ”rätt ” häst?

Hur budgeterar och bestämmer Svensk Travsport (ST) vart pengarna ska gå som travförbundet får från ATG?
Hur skulle man kunna höja travhästens status efter travlivet? Frågan om pengar kan jag inte svara på, men om att höja travhästens status har jag en idé.
Av
Tamara Skutnabb
Tamara Skutnabb. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport
Tamara Skutnabb. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport

Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) finansieras via spelet och är en viktig instans som utvecklar och driver hästnäringen framåt på många olika plan och discipliner, bland annat genom forskning och utbildning.

Efter ett gemensamt beslut mellan regeringen, Svensk Travsport och Svensk Galopp så betalas 55 miljoner kronor ut årligen till HNS. Av de 55 miljonerna går 34 miljoner till utbildning.

Utbildningar som HNS står bakom är bland annat hippologprogrammet, vilket till hälften finansieras av HNS. Hippologprogrammet är en lägre universitetsutbildning under Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Inriktningar som hippologprogrammet erbjuder är ridhäst, islandshäst och travhäst. Dock går det inte från och med denna vår att söka till travhäst.

Här kommer min fråga: vad kommer trav (-och galoppsporten) få tillbaka av alla investerade pengar?

Tidigare fick travsporten tillbaka universitetsutbildade travhippologer som kunde bidra i branschen på fler olika sätt och på fler olika positioner och nivåer.
Vad vill jag komma till? Jo, att ST betalar ut stora summor till utbildningar som inte gagnar travsporten på något vis längre. Det är upp till de personer som leder utbildningarna att ta fram lösningar som till exempel en modul för omskolning av travhästar, vilket skulle kunna höja statusen på travhästen bland andra grenar inom hästnäringen.

På sikt skulle det innebära att fler travhästar skulle få ett nytt liv efter avslutad tävlingskarriär och förhoppningsvis bli eftertraktade. Med ett ökat samarbete mellan branscherna så skapas det chans till fler arbetsplatser. Det är upp till oss att ställa krav.

Tamara Skutnabb
examinerad travhippolog och A- tränare

Fokustema
Debatt: Sju proffs tycker till
Läs senare

Framtidens travsport – inte en rasfråga

Det här är en krönika vi helst sluppit att skriva – för oss travälskare handlar inte travets överlevnad och framtid om ras.
Detta är inget försvarstal för i kallblodens tecken – det här är en önskan om att vi ska se på framtidens travsport tillsammans.
Av
Jan-Olov Persson Mats Gällerstedt , Fredrik Fransson , Oskar Kylin Blom , Joakim Reiser , Jerker Bjurman , Wiktor Kylin Blom
Två av Sveriges toppkallblod: Månlykke A.M. och Bäcklös Uriel. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport
Två av Sveriges toppkallblod: Månlykke A.M. och Bäcklös Uriel. Foto Mathias Hedlund/Sulkysport

Vi förstår Adrian Kolgjini och Sabine Kagebrants frustration bakom inlägget i debatten om prispengarnas utveckling de senaste sju åren – men anledningen håller vi inte med om: Vi har för låga prispengar helt enkelt, både för varmblod och kallblod.

Att kalla de senaste årens utveckling för den ”urskillningslösa satsningen på kallblod” är direkt felaktigt när vi tittar på vad som döljer sig bakom siffrorna.

Att göra uttalanden på detta sätt tycker vi är förkastligt. Det skapar dessutom oreda i hästägarleden, bland tränare och aktiva – det skapar större klyftor i en tid då vi ska stå tillsammans för att utveckla travsporten.

Kallblodssporten har klarat av att stå stark när det blåst negativa vindar – det är tack vare otroligt hårt arbete av uppfödare, hästägare, tränare och Travklubben Sleipner. Precis lika hårt arbete som att ta fram ett varmblod till start – skillnaden ligger dock i att belöningen inte kan bli i närheten så stor.

Det blir ett skott i foten för Kolgjini som påstår att två tränare tar hand om 25 procent av prispengarna för kallbloden. Dels är siffran saltad då det handlar om 22 procent (senaste sju åren 19,7 procent) och dels är det i sig inget som skulle vara negativt för sporten.

Det är fullt rimligt att räkna fem varmblodstränare mot en kallblodstränare sett till population och vilka pengar det körs om. Vi är till och med snälla när vi endast räknar ration fem till ett då det bara finns ett fåtal tränare av kallblod som har många hästar. 

De tio varmblodstränare som körde in mest pengar i Sverige 2023 stod för 25,32 procent av prispengarna – det vill säga 216 miljoner. Över dubbelt mot hela kallblodsbudgeten. 

10,84% av prispengarna tilldelades kallbloden 2023, samtidigt var 16,88% av hästarna i träning av den kalla sorten.

2017 delades det ut 50.225 kr/varmblod i träning.
Samma år fick kallbloden 26.741 kr/häst i träning.
Det gav en skillnad på 23.484 kr till varmblodens fördel.

År 2023 var skillnaden mellan varm och kallblod större 27.879 kr/häst.
Skillnaden har alltså växt mellan varm- och kallblod. 2023 fick varmbloden 69.489 kr/häst och kallbloden tävlar om 41.610 kr/häst i träning.

Kallbloden har gått från en låg nivå – till en ännu högre skillnad i plånboken. Den så kallade ”urskillningslösa satsningen” stämmer inte överens med vår verklighet. 

Istället för att peka finger mot varandra – bör fokus istället riktas mot hur vi tillsammans kan utveckla travsporten.

Jan-Olov Persson
Mats Gällerstedt
Fredrik Fransson
Oskar Kylin-Blom
Joakim Reiser
Jerker Bjurman
Wiktor Kylin-Blom

Fokustema
Insändare
Läs senare

Vi vill inte vara hemmablinda

Wångens verkställande direktör Håkan Karlsson svarar på insändaren som var införd i Sulkysport 13 januari 2024.
Av
Håkan Karlsson

På Wången arbetar vi för att utbilda de som vill arbeta professionellt inom hästnäringen. På gymnasieutbildningen (som insändaren handlar om) bor eleverna på Wången under tre år. Insändaren säger att skolverksamheten var bra, men riktar kritik mot arbetet i stallarna och hur det var på fritiden när de gick i skolan.

Vi arbetar kontinuerligt med justeringar av vår verksamhet med fokus på att våra elever ska få en bra skolgång och vara förberedda inför arbetsliv eller fortsatta studier. Det här är några exempel på förändringar som vi gjort under förra året:

  • ökat bemanningen på elevboendet
  • upprättat nya rutiner för samverkan mellan de två organisatoriskt skilda delarna skolverksamhet och elevboende
  • uppdaterat planen mot diskriminering och kränkande behandling
  • Uppdateringarna utgår från studiesociala enkäter där eleverna anonymt får svara på frågor om sin studiemiljö
  • inrättat en visselblåsarfunktion
  • utökat lärarnärvaron under stalljourerna
  • utvecklat ett arbetsmiljöforum där arbetsplatsombud, skyddsombud, chefer och studerande regelbundet möts för att arbeta med så väl den fysiska som den psykosociala arbetsmiljön.

För att möta några av de svårigheter som beskrivs i insändaren har vi ett kompetent elevhälsoteam bestående av specialpedagog, kurator och skolsköterska som finns till för att stötta eleverna.

Angående kritiken om helgjourer så ingår stalljourerna i kursen arbetsplatsförlagt lärande och är en viktig färdighetsträning inför arbetet som hästskötare. Tiden som eleverna har stalljour är skoltid som kompenseras med ledigheter under året. Under skollov och storhelger anställer vi personal som arbetar i stallarna.

Att ungdomarna som läser på gymnasiet ofta bor långtifrån sina föräldrar gör att vi behöver ha ett gott samarbete med elevernas vårdnadshavare. Det samarbetet har vi utvecklat de senaste åren med tätare kontakter och fler föräldramöten.

Jag vet inte när ni som skrev insändaren gick på Wången, men oavsett om det var under min tid som vd eller mycket tidigare så är det ledsamt att läsa vad ni upplevt.

Vi vet att vi haft utmaningar och vi arbetar aktivt för att hela tiden bli bättre. Wången ska bidra till att utveckla travsporten i en positiv riktning. Men vi tar självklart gärna emot feedback för att inte bli hemmablinda.

Välkommen hit och hälsa på!  

Håkan Karlsson, vd Wången AB