Fokustema
Organisationsfrågan
Läs senare

Hur tar vi oss framåt?

Jag avslutade min senaste insändare med att jag både tror och hoppas att vi gemensamt och utifrån rätt premisser kan skapa en process runt organisationsförändringen. Inför de rådslag som nu ska följa lämnade förtroenderådet spelplanen öppen för nya förslag från hela landet. Det är positivt, i synnerhet för oss som ser stora brister med den ekonomiska föreningsmodell ST:s styrelse fortsätter att driva även efter de tydliga beskeden gällande fastigheterna.
Av
Anders Holmgren
Upplåst för dig som är prenumerant
Anders Holmgren, vice ordförande Stockholms Travsällskap.
Anders Holmgren, vice ordförande Stockholms Travsällskap.

Stockholms Travsällskap har diskuterat frågan på såväl stämmor som medlemsmöten, och vi har ett antal tankar och förslag kring den fortsatta processen. Till att börja med måste syftet med omorganisationen tydliggöras. Avsaknaden av en vision är påtaglig. De främsta målen bör vara:

  • Att utveckla sporten och leda utvecklingen mot ett ökat antal hästar och aktiva i alla led. Bredden i svensk travsport är en av våra absoluta styrkor och ska betonas.
  • Att skapa en effektivare organisation för kärnverksamheten inom ST, det vill säga service- och myndighetsfunktionen.
  • Att skapa och bygga nya affärsmöjligheter för långsiktig ekonomisk styrka.
  • Att driva en målsatt verksamhet, på såväl kort som lång sikt.
  • Att skapa en organisation som är kapabel att ta över ägarstyrningen av ATG.

Det råder enighet om att det behövs en förändring av såväl den generella styrningen av svensk travsport som av de kommersiella områden travsporten nu själv har att ta ansvar över. De viktigaste punkterna för de rådslag som nu kommer att följa anser vi därmed är följande, utan inbördes rangordning:

  • Vilken bolagsform man väljer för den framtida organisationen bör inte stå i fokus i den initiala diskussionen. Fokus måste ligga på visionen; exakt vad är det vi vill uppnå med förändringen, hur skall travsporten se ut i framtiden? Först när detta är besvarat kan man ta diskussionen om hur detta skall uppnås och med vilka medel.
  • ST:s grundsyfte är att vara en myndighets- och servicefunktion för travsporten. Detta bör renodlas genom en uppdelning av ST i befintlig form och en ny organisation för de kommersiella frågorna. Det kommersiella ansvaret kräver en helt ny organisation med annan kompetens, separerad ända upp på styrelsenivå. Inom detta område skall rymmas hantering av rättigheter, styrning och kontroll av ATG samt samarbeten med andra reglerade spelbolag.
  • Statens inställning är tydlig; regleringen av spelmarknaden syftar till att öppna upp för flera bolag. Även om den statliga utredningen ännu inte är presenterad ligger det i tangentens riktning att någon marknadsavgift inte kommer att införas. Detta tydliggör kravet på en kommersiellt inriktad organisation, klart avdelad från myndighetsdelen.
  • ST:s styrelse bör inte vara styrelserepresentanter i ATG. Alldeles bortsett från att dessa två roller leder till en oundviklig konfliktsituation i förhandling med andra spelbolag, så bör ATG:s styrelse bemannas på andra urvalskriterier än ST:s styrelse.
  • Istället för att dra paralleller med andra ekonomiska föreningar av typen Lantmännen, anser vi att man bör snegla mot mer jämförbara organisationer, primärt andra idrottsförbund. Där torde mer relevanta liknelser och lärdomar stå att finna.
  • Den ursprungliga ”Denninger-rapporten” pekar på ett antal stora problem inom den nuvarande organisationen, inte minst avseende långa beslutsvägar och bristande kompetens inom relevanta områden. Dessa utmaningar bör adresseras på ett mycket tydligare sätt.
  • Hästägarna är travets viktigaste uppdragsgivare, denna insikt bör genomsyra hela processen.

Stockholms Travsällskap anser att processen bör drivas på ägarnivå, där sällskapen och intresseorganisationerna gemensamt driver frågan. Det är inte rimligt att ST:s styrelse skall vara drivande i att förändra sin egen organisation, utan detta bör vara en fråga för Travsällskapen och intresseorganisationerna att reda ut. Det är positivt att även ST:s styrelse nu ger uttryck för samma önskan.

Anders Holmgren
V. Ordförande Stockholms Travsällskap

Var vi på samma möte?

Fokustema
Insändare
Läs senare

Ta makten över problemformuleringen!

Hästägare – ryck tussarna, dra norsken, använd långpisken – gör något! Det är dags att vi hästägare tar makten över problemformuleringen. Och det är akut!
Av
Christina Johnstone
Upplåst för dig som är prenumerant
Så vad är problemet undrar Christina Johnstone i en insändare. Foto: Alan de la Cruz
Så vad är problemet undrar Christina Johnstone i en insändare. Foto: Alan de la Cruz

Om bara några dagar sätter ST sig ner – tillsammans med våra representanter från sällskap och basorganisationer – och avgör för lång tid framöver hur vår travsport kommer att gestalta sig i framtiden. Frågan är dock vilken framtid vill vi ha? Och vem är det som egentligen ska ha rätt att formulera den?

Det är en välkänd sanning att den som tar makten över problemformuleringen också har nyckeln till lösningen. Så vad är då problemet? Jo, det beror på vem man frågar.

Alla har sitt perspektiv och ser vi specifikt på travsporten kommer svaren att bli totalt olika beroende på om man selar på hästen, mockar, sitter bakom långvagnen, betalar tränaren, står vid totokassan eller ser loppen på TV. Det skiljer sig också beroende på om man står i söder, norr, öster eller väster. Givetvis ser också de som sitter i Hästsportens Hus travsporten ur sitt egna lite speciella perspektiv.

Opartiske (?) Mats Denninger skulle utreda problemställningarna inför framtiden och frågade framför allt tjänstemän, konsulter och tio representanter från Sleipner. Okej, han frågade ett par aktiva också. De han frågade verkar dock ha blivit utvalda utifrån principen om tillgänglighet och närhet. Det är ju både effektivt och bra.

  • Så vad är problemet?

Denninger frågade inte oss verkliga hästägare, vi finansiärer av travsporten – vi som befinner oss i stallarna, bak sulkyn eller som betalar stora summor i månaden för att hästen ska vara i topptrim. Vi hästägare som är grund och ensam finansiär till hela sporten – utan oss finns inga banor, tränare, skötare, veterinärer, tjänstemän på ST, LRF konsulter etcetera.

ST har som vision att uppnå världens bästa travsport som är attraktiv för alla. Alla punkter som räknas upp, handlar antingen om att hästen ska må bra eller att öka intresset för travsporten. Travsportens profiler och varumärken ska också vara kända och omtyckta. Det låter ju fantastiskt.

  • Så vad är problemet?

Vi hästägare finns inte nämnda i en enda mening – inte ens inom parentes. Det var dock vi Hästägare som utifrån ett gemensamt intresse bildade Travsällskapen som utifrån samma gemensamma intresse bildade Svensk Travsport. Inte med ett enda ord finns det någon vision om att det ska finns goda förutsättningar för oss travhästägare att fortsatt kunna göra det möjligt för allmänheten att uppleva högklassiga travlopp.

Spelmarknaden omreglerades 2019. För Svensk Travsport innebar det att man bildade bolaget STAB, för att därigenom ansvara för marknaden. Det vill säga teckna avtal kring ljud, bild och sponsring. I aktiebolaget stoppade man in samma personer som redan satt i ST:s styrelse. Fyra av dem placerades också in i ATG:s styrelse. De var ju genialt, dessa var ju redan insatta i travsporten.

  • Så vad är problemet?

Ja, förstår man inte det – har vi verkligen ett problem inom travsporten.

Om samma personer sitter i samtliga styrelser överallt, var kommer nytänkandet och var kommer helhetssynen in? Hur öppen är man för den verklighet som förändras utanför huset? Finns det verkligen tid över till att sätta sig in i ett hästägareperspektiv – eller blir man helt förblindad av spelföreteelsen inom travsporten?

Nya siffror visar att antalet hästar numera är fler än mjölkkorna. Jordbruksverket redovisar att det i Sverige finns drygt 355.000 hästar. LRF-häst jublar och pratar om lönsamhet, attityd och förenklat hästföretagande. De för fram att Sverige behöver fler professionella hästföretag med ökad lönsamhet och konkurrenskraft. Sådan tur att LRF är så väl representerat i ST/STAB/ATG och inte minst i HNS (Hästnäringens Nationella stiftelse).

  • Så vad är problemet?

Problemet är att antal travhästar minskar. Idag finns det bara 15.900 travhästar registrerade. Drygt 9.000 travhästar mindre än för tio år sedan. Antal B-tränade hästar har halverats under samma period. Rent krasst har således antalet travhästägare också minskat. Med enkel logik kan man ju räkna ut att om vi inte gör något kommer inte travsporten att finnas kvar om ett par år. Det är dags – och det är akut – att fokusera på förutsättningarna för att vara travhästägare. Så hur ser då ST/STAB/ATG på dessa dystra siffror och vem driver hästägarens perspektiv? Tyvärr hittar vi ingen med uttalat hästägarperspektiv i dessa styrelser. Detta måste vi också göra något åt!

I god demokratisk anda genomförs inom ST både förtroende råd och fullmäktigemöte. För att alla ska komma till tals har hästägarna delats upp utifrån sina särintressen. B-tränare för sig. A-tränare för sig. Kallblod för sig. Uppfödare för sig osv… Alla har tilldelats ett antal röster. Det verkar ju bra.

  • Så vad är problemet?

Men herregud! Vi är ju hästägare allihop! Denna uppdelning är helt förödande för travsporten som helhet. Den kan liknas vid att vi ställts upp i olika spiltor bredvid varann. Med rumpan mot verkligheten frustar vi lite grand – med huvudet nerkört i bingen – när skötaren slänger till oss några skulor. Nej! Nu får det vara slut på denna uppstallning och vi måste ta tillbaka initiativet och formulera hur vi vill ha det i framtiden.

Så alla Hästägare! Ryck tussarna, dra norsken, släng skyddslapparna eller använd långpisken – gör något! Det är hög tid att vi hästägare själva tar makten över problemformuleringen.

Tillse nu att era sällskap och BAS-föreningar ansluter sig till det ”Alternativa Banförslaget”!

Med önskan om ett Gott Nytt År till er alla.

Christina Johnstone
Åby Travhästägareförening
Inklusive en enig styrelse

Fokustema
Insändare
Läs senare

Hästägaren – travets finansiär

Det talas mycket om spel och ATG och hur bra det går. Men hästägarna, som är basen för hela ruljangsen, nämnas nästan aldrig.
Av
Lars Nordlander
Upplåst för dig som är prenumerant
Lars Nordlander efterlyser bättre vård av hästägarna. Foto: Stephen Ellis
Lars Nordlander efterlyser bättre vård av hästägarna. Foto: Stephen Ellis

Och det kan man förstå, för har man ett antal dumskallar (vi hästägare) som tiger still, så ska man inte väcka den björn som sover.

Vår kalkyl säger att när hästen går ur sin sexåringssäsong, så ska det finnas åtminstone en miljon kronor på kontot för att ge hästägaren ett nollresultat. Är din häst nio år så ska det finnas två miljoner på kontot för ett nollresultat.

Sedan kan man tycka att hästägaren kanske också skulle få ett litet överskott. För tränaren får ju mellan 10-15 procent av intjänade vinstmedel i provision. Av ovan redovisade siffror så ser man ju vem som sitter med Svarte Petter.

Travsporten sysselsätter många aktiva och dessutom ett antal välbetalda administratörer, så det borde vara hög tid för båda dessa grupper att se till så att man inte sågar av den gren man sitter på.

Fokustema
Öppet brev till styrelsen för Svensk Travsport
Läs senare

Gör om, gör rätt!

Uppfödarna, hästägarna och travtränarna – levererar det underlag som gör att ATG kan skapa sina attraktiva spel på hästar. Utan att vi förser ATG med det underlaget skulle vi varken ha sport eller spel inom travet idag.
Det skriver Mikael Melefors (Travhästägarna), Jan Halberg (TR) och Ingemar Alin (ASVT) i ett öppet brev till styrelsen för Svensk Travsport.
Av
Melefors, Halberg, Alin
Upplåst för dig som är prenumerant
Ingemar Alin, Jan Halberg och Mikael Melefors skriver ett öppet brev till styrelsen i Svensk Travsport. Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Ingemar Alin, Jan Halberg och Mikael Melefors skriver ett öppet brev till styrelsen i Svensk Travsport. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Hur många accepterar att bli utan lönehöjning för det arbete som utförs eller den insats som görs? Under flera år! Bara för att arbetsgivaren väljer att lägga pengarna på annat?

  • Hur länge hade ni som läser detta fortsatt jobba för en sådan arbetsgivare?
  • Hur lång uthållighet hade ni haft?
  • Hur länge hade ni klarat av att se er ekonomi urholkas?

Kostnaderna för de aktiva ökar årligen med minst inflationen, men intäkterna följer inte med och till och med minskar.

Vi har stor förståelse för den bakomliggande ekonomiska verkligheten. Vi vet också att avsikten var att betala av underskottet i planerad form på fyra-fem år. Att nu ta det på ett bräde är enbart ett resultat av det fantastiska år ATG gör på grund av covid-19 och där beslutsfattarna ser sin chans att vända minus till plus utan minsta tanke på de aktiva som drabbats många år när ekonomin var sämre. De aktiva har snarast behandlats som en ekonomisk regulator.

Vi anser att det fortfarande är möjligt att ta hand om underskottet successivt. Genom det stora överskott som genererats under 2020 på grund av den pågående pandemin finns möjlighet att både ta hand om en stor del av skulderna och samtidigt få medel till att åstadkomma en anständig återställning och höjning av prismedlen.

Vi pratar om en sanering av skulder på 400-500 miljoner kronor samtidigt som vi begär en ökning av prismedlen med 50 miljoner.

Under en lång rad år har sporten tvingats gå i speloptimeringens band. Det räcker med att nämna lunchtrav, tävlingar på lördagskvällar, sena starttider på V75, raden kan göras längre. Det har fått ske på bekostnad av sportens utövare; hästägarna, tränarna, uppfödarna och hästskötarna med sämre villkor.

Alla aktiva har fått sämre arbetsförhållanden utan ekonomisk kompensation. Resultatet har blivit färre hästägare, färre tränare och sämre marknad för uppfödarna. Hela travsporten utarmas samtidigt som administratörerna bara tänker på balansräkningen och inte de aktiva de har som uppgift att tjäna!

I år har de aktiva som gör de ekonomiska insatserna inte ens fått vara med och komma med förslag på hur prismedlen skall fördelas. De ändringar som gjorts har utformats av personer, tjänstemän främst, som inte riskerar en enda krona på de beslut som tas. Hur är det möjligt i en organisation år 2020? Det är idag tyvärr möjligt i Svensk Travsport och det skall vi aktiva göra allt vi kan för att ändra på!

Gör om! Gör rätt! Sätt sporten främst och se till att minst kompensera för besparingarna 2020 och inflationen åren 2019-2021.

Mikael Melefors, Travhästägarna
Jan Halberg, Travtränarnas Riksförbund
Ingemar Alin, ASVT