Fokustema
Krönika
Läs senare

Fransson: ”Vi ska lägga fokus på förbättringar”

Fredrik "Frasse" Fransson var förra veckans krönikör och han anser att framtiden är ljus för kallbloden – med några små justeringar här och där i tävlingsprogrammet.
Av
Fredrik Fransson
Bäcklös Uriel vinner Kallblodskriteriet i år före Byske Philip, även det en lovande svensk uppfödning genom Leif Tommy Sandberg. Foto Girlpower HB
Bäcklös Uriel vinner Kallblodskriteriet i år före Byske Philip, även det en lovande svensk uppfödning genom Leif Tommy Sandberg. Foto Girlpower HB

Här kan ni läsa Fredrik ”Frasse” Franssons krönika som publicerades i Sulkysport nummer 35:

Både sto- och den öppna klassen i årets Kallblodskriterium gick till sven­ska ekipage – ni kommer väl ihåg att jag skrev i den senaste krönikan att de svenska treåringarna är bättre än någonsin?

Sett till bredden då det är riktigt bra tränat på många håll.

Framtiden är ljus för kallbloden – med ­några små justeringar här och där i tävlingsprogrammet, lite fler stolopp, lite mindre tilläggslopp, lite bättre möjligheter för häst­ägarna på travsport.se – då är vi riktigt ”rätt på det”.

Vår sommar har varit helt magisk – över 100 kallblodsston har blivit betäckta på vårt stuteri och det är för oss en rejäl ökning. Vi – min fru och jag – har som litet stuteri tagit ett ­rejält kliv i år, det kan till och med vara så att vi ­betäckt flest kallblodsston i landet – vi är i alla fall med där uppe. Det har såklart att göra med att Ingbest stått hos oss i sommar – en helt fantastisk kompis att jobba med och när han nu åkte hem till Norge efter att vårt  ­kontrakt gått ut var det verkligen med stolthet och enorm tacksamhet vi lämnade honom åter till ägaren Ragnar Lövseth.

Fakta

Fredrik Fransson

Ålder: 39 år.

Familj: Gift med Michaela. För övrigt består familjen av hund, katt och en massa hästar.

Bor: Järvsö.

Licens: A-tränare vid Bollnästravet.

Bästa travminnet: Vinst i V75-loppet Jon Olssons Minne på hemmaplan, Bollnästravet, med Monster Monsun.

Intressen förutom trav: Downhillcykling och att lära mig saker.

Expandera

Nu är siffran inte helt komplett ännu, men minst 73 dräktiga ston just nu (potentialen är 78). känns som en riktigt bra siffra av de 85 han betäckt, verkligen starkt då några bara fick chansen med ett enda skick.

Om allt går som vi hoppas kommer vi att träffa Ingbest fler gånger i framtiden – med den talangen, tekniken och lynnet tror jag det är en topphingst. Har ni sett ­avkommorna i Norge föresten? Herregud det kallar jag ­moderna kallblod!

Den vanligaste frågan jag får från både hingst- och stoägare de senaste veckorna är; ”Vilka hingstar ska du ha nästa år?” – jag ­tolkar det som att stoägarna ser ljust på ­f­ramtiden och hingstägarnas följdfråga är ”Vad tror du om min hingst?”…

Det känns väldigt inspirerande att vi kan locka båda dessa kundgrupper till Järvsö.

När vi stängde stuteributiken för några veckor sedan kunde vi konstatera att trots över 200 hästar i omlopp med avelshingstar, ston, fölungar och tävlingshästar har det ­flutit på över förväntan, inte en enda sjuk häst, inte en skada på varken folk eller djur, inte ens en ­fölunge har varit lös i magen – tacksamheten är enorm till alla härliga hästar och ägare vi träffat.

Avelshingstarna har varit en fröjd att arbeta med, från ­lille Nor­heim Faksen till enorme ­Pydin, från världens snällaste häst Bro Viking till gentlemannen I­ngbest, självsäkre Mjölner Herkules och nybörjaren Lome Diamant. Killarna har gått i trådhagar intill varandra, knappt ett ont gnägg har hörts och jag tror dom sporrat varandra under hela sommaren på ett otroligt positivt vis.

Idel glada miner!

Jag är helt säker på att vi kommer se Made in Järvsö i de stora loppen även i framtiden – inte för att det är en ny stämpel på kvalitets­kallblod, men det känns läckert att kunna ha ett finger med i spelet.

För övrigt – en favorit i repris… Om landets travtränare hade engagerat sig lika mycket i förbättringar av ­exempelvis TDS-systemet som man diskuterar starttiden av V75 skulle vi vara en bra bit på väg mot enklare och bättre häst­ägande. Vi ska lägga fokus på förbättringar av hästägandet.

Svensk Travsport – vi behöver er hjälp att bli bättre!

*** 

Fotnot: Denna veckas krönikör är Maria Törnqvist

Fokustema
Krönika
Läs senare

Fransson: ”Vi ska lägga fokus på förbättringar”

Fredrik "Frasse" Fransson var förra veckans krönikör och han anser att framtiden är ljus för kallbloden – med några små justeringar här och där i tävlingsprogrammet.
Av
Fredrik Fransson
Bäcklös Uriel vinner Kallblodskriteriet i år före Byske Philip, även det en lovande svensk uppfödning genom Leif Tommy Sandberg. Foto Girlpower HB
Bäcklös Uriel vinner Kallblodskriteriet i år före Byske Philip, även det en lovande svensk uppfödning genom Leif Tommy Sandberg. Foto Girlpower HB

Här kan ni läsa Fredrik ”Frasse” Franssons krönika som publicerades i Sulkysport nummer 35:

Både sto- och den öppna klassen i årets Kallblodskriterium gick till sven­ska ekipage – ni kommer väl ihåg att jag skrev i den senaste krönikan att de svenska treåringarna är bättre än någonsin?

Sett till bredden då det är riktigt bra tränat på många håll.

Framtiden är ljus för kallbloden – med ­några små justeringar här och där i tävlingsprogrammet, lite fler stolopp, lite mindre tilläggslopp, lite bättre möjligheter för häst­ägarna på travsport.se – då är vi riktigt ”rätt på det”.

Vår sommar har varit helt magisk – över 100 kallblodsston har blivit betäckta på vårt stuteri och det är för oss en rejäl ökning. Vi – min fru och jag – har som litet stuteri tagit ett ­rejält kliv i år, det kan till och med vara så att vi ­betäckt flest kallblodsston i landet – vi är i alla fall med där uppe. Det har såklart att göra med att Ingbest stått hos oss i sommar – en helt fantastisk kompis att jobba med och när han nu åkte hem till Norge efter att vårt  ­kontrakt gått ut var det verkligen med stolthet och enorm tacksamhet vi lämnade honom åter till ägaren Ragnar Lövseth.

Fakta

Fredrik Fransson

Ålder: 39 år.

Familj: Gift med Michaela. För övrigt består familjen av hund, katt och en massa hästar.

Bor: Järvsö.

Licens: A-tränare vid Bollnästravet.

Bästa travminnet: Vinst i V75-loppet Jon Olssons Minne på hemmaplan, Bollnästravet, med Monster Monsun.

Intressen förutom trav: Downhillcykling och att lära mig saker.

Expandera

Nu är siffran inte helt komplett ännu, men minst 73 dräktiga ston just nu (potentialen är 78). känns som en riktigt bra siffra av de 85 han betäckt, verkligen starkt då några bara fick chansen med ett enda skick.

Om allt går som vi hoppas kommer vi att träffa Ingbest fler gånger i framtiden – med den talangen, tekniken och lynnet tror jag det är en topphingst. Har ni sett ­avkommorna i Norge föresten? Herregud det kallar jag ­moderna kallblod!

Den vanligaste frågan jag får från både hingst- och stoägare de senaste veckorna är; ”Vilka hingstar ska du ha nästa år?” – jag ­tolkar det som att stoägarna ser ljust på ­f­ramtiden och hingstägarnas följdfråga är ”Vad tror du om min hingst?”…

Det känns väldigt inspirerande att vi kan locka båda dessa kundgrupper till Järvsö.

När vi stängde stuteributiken för några veckor sedan kunde vi konstatera att trots över 200 hästar i omlopp med avelshingstar, ston, fölungar och tävlingshästar har det ­flutit på över förväntan, inte en enda sjuk häst, inte en skada på varken folk eller djur, inte ens en ­fölunge har varit lös i magen – tacksamheten är enorm till alla härliga hästar och ägare vi träffat.

Avelshingstarna har varit en fröjd att arbeta med, från ­lille Nor­heim Faksen till enorme ­Pydin, från världens snällaste häst Bro Viking till gentlemannen I­ngbest, självsäkre Mjölner Herkules och nybörjaren Lome Diamant. Killarna har gått i trådhagar intill varandra, knappt ett ont gnägg har hörts och jag tror dom sporrat varandra under hela sommaren på ett otroligt positivt vis.

Idel glada miner!

Jag är helt säker på att vi kommer se Made in Järvsö i de stora loppen även i framtiden – inte för att det är en ny stämpel på kvalitets­kallblod, men det känns läckert att kunna ha ett finger med i spelet.

För övrigt – en favorit i repris… Om landets travtränare hade engagerat sig lika mycket i förbättringar av ­exempelvis TDS-systemet som man diskuterar starttiden av V75 skulle vi vara en bra bit på väg mot enklare och bättre häst­ägande. Vi ska lägga fokus på förbättringar av hästägandet.

Svensk Travsport – vi behöver er hjälp att bli bättre!

*** 

Fotnot: Denna veckas krönikör är Maria Törnqvist

Fokustema
Krönika
Läs senare

Ström: ”Bäddar för bra sportsliga beslut”

Anders Ström var förra veckans krönikör och han tycker inte att man skall vara sämre än att man kan ändra sig och att det borde fler fundera över.
Av
Cecilia Kristoffersson
Kör inga unghästlopp under de vädermässigt svåra vintermånaderna. Det anser Anders Ström.
Kör inga unghästlopp under de vädermässigt svåra vintermånaderna. Det anser Anders Ström.

Här kan ni läsa Anders Ströms krönika som publicerades i Sulkysport nummer 33:

Vi som älskar trav och våra hästar har en spännande tid just nu, både sportsligt och travpolitiskt. En stor förändring för trav-Sverige blir införandet av det nya ägardirektivet mellan ST och ATG. Här finns en möjlighet att rätta till saker som fungerade bra i den gamla ordningen med monopolspel, men som med den nya spelregleringen kastat om förutsättningarna.

Att travprogrammet styrts av spelbolaget ATG i jakten på omsättningsoptimering, i princip utan hänsyn till sporten och de aktiva är en sådan sak. Jag skall inte uppehålla mig vid frågan om V75:s starttid, som jag tidigare redogjort för varför den borde vara 15:00 i den här spalten.

Fakta

Anders Ström

Ålder: 48

Bor: London, tidigare Bryssel, Karlstad och Sala.

Gör: Digital entreprenör och investerare genom bolaget Veralda. Grundare av spelbolagen Kindred (tidigare Unibet), Kambi och kwiff. Driver även Stall Courant och Am Bloodstock.

Första egna häst: Silent Slander född 1986 e. Nevele Pride-Eastern Deb.

Bästa hästar: Greenshoe är den klart mest kapabla häst jag ägt. Cruzado dela Noche och Disco Volante av de äldre, samt treåringarna Green Manalishi och Gimpanzee är andra toppar just nu. Av de pensionerade, Tamla Celeber (numera fölsto) och Fourth Dimension (avelshingst på Menhammar).

Bästa travminnet: Ensam V75:a på Solvalla Elitloppshelgen 2004 som gav 32 miljoner kronor. Max Flukt var spiken.

Intresse förutom trav: Fotboll (Nottingham Forest och Chelsea), politik och ny teknik.

Expandera

Detta är såklart en strategisk fråga – ämnad för att bädda för fler bra sportsliga beslut.

Steg två efter att detta blir genomfört – för ingen kan väl tro något annat (?) – blir några andra åtgärder som behövs med tanke på det nya läget. Att ATG nu kan erbjuda andra spel än på hästar gör att behovet av att sprida ut tävlingsprogrammet så att det blir mer anpassat till de aktiva, inklusive hästägarna – som ju är en av de två viktigaste grupperna i travsportens ekosystem. För det är ju spelarna och hästägarna som i huvudsak står för fiolerna som får hjulen att snurra. Nästan alla ”die-hards” ingår i en – eller båda av dessa grupper. Det gemensamma namnet för dem är ”publik”. Nästan 12.000 av dem var på Axevalla Stochampionatshelgen. Bättre propaganda går inte att få för att bygga travsporten på lång sikt.

Lunchtävlingar på måndagar och fredagar uppfattas av många som väldigt störande för ett travstalls löpande verksamhet. Där borde man kunna använda sig av internationella samarbetspartners för att skapa innehåll. Vincennes tävlar nästan alltid måndagar och man borde kunna kalla på våra nordiska grannländer att hjälpa till med bra tävlingar på dessa tider eftersom man får vara med och skörda på svensk travsports rika V75-program.

När man ändå håller på bör för övrigt allt dagtrav på vardagar börja som på Vincennes, klockan 14:00.

Lördagskvällar uppfattas också som väldigt malplacerat av många jag frågat. Dessa meeting bör man kunna lägga på soptippen eftersom ATG borde kunna rulla in en hel del kulor via sport och kasino från de som absolut är spelsugna denna afton i veckan.

Söndagar är en annan fråga som kräver funderingar. En bra GS75:a ger fint spel och även här finns internationellt innehåll att använda för sax-tävlande, så man kanske inte behöver schemalägga extremt många ordinarie travdagar på söndagar? Här är frågan om man inte skall öka fokus på breddtravsdagar? Det skulle ge lite mindre börda till proffsstallen och jag antar att just söndagar borde vara en lämplig dag för trav i de lägre divisionerna?

Andra beslut som ST nu noga bör överväga är åtgärder för att förbättra hästarnas förutsättningar till hållbara långa karriärer. Sveriges travbanors underlag är en viktig del i detta. Man måste en gång för alla försöka sätta en högre standard. Generellt – för hästarnas skull.

Propositioner och tävlingsprogram för hästar i början av sina karriärer är en annan viktig del, där man kommit en bit på vägen, men där det fortfarande finns en del att göra. Personligen skulle jag vilja se en tydlig paus för de unga hästarna under tidsperioden då banunderlagen riskerar att vara som sämst, till exempel mellan 15 december och 15 mars. Under den tiden finns det äldre, mer rutinerade och färdigutvecklade hästar att tävla med. För spelets skull är även Vincennes i full gång denna period, där det också tävlas frekvent med de bästa skandinaviska hästarna.

När det gäller unghästarnas utveckling tror jag även att någon form av regel för skotvång bör diskuteras. Jag har tidigare varit tveksam till detta men möjligheterna att ”maxa” ser mer och mer ut att leda till ett chicken-race bland våra unga talanger och det är inte bra för någon. På samma sätt bör användandet av jänkarvagn utredas ytterligare.

Vissa kommer nu protestera och säga att de här åsikterna har du inte haft förut, Anders! Det stämmer. Men jag tycker inte man skall vara sämre än att man kan ändra sig. Det borde fler fundera över.

Grundbulten är givetvis avelsframtiden. Skall vi avla på 1) startsnabba hästar på för små banor är en fråga? Skall vi avla på 2) maxade unghästar där alla växlar dras som två-treåringar är en annan? Personligen tror jag inte att dessa två attribut kommer skapa morgondagens topptravare.

På tal om detta, avslutningsvis: Green Manalishi – svenskfödd, med en av de bästa möjliga stamtavlorna. Rekord 1.08,7* – sju miljoner kronor intjänat på 16 starter i karriären (till och med Hambletonian i augusti). Fyra järnskor och öppet huvudlag i samtliga starter. Fem segrar och fem andraplatser som tvååring i svåraste konkurrensen i Nordamerika.

Ja, ni läser rätt. Detta är ”reklam” för en framtida topp-avelshingst!

***

Fotnot: Denna veckas krönikör är Kristian Borell.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Haglund: ”Vi kan helt enkelt inte träna och tävla med halta hästar”

Anne Haglund lyfter ortopediska problem och tycker att det hade varit väldigt intressant med en vetenskaplig kartläggning av travhästens ortopediska skador, behandlingar och orsak till tävlingsfrånvaro i sin krönika.
Av
Anne Haglund
Krönikören ger sin syn på hur aveln skapar snabbare hästar men tänks det på hälsan? Foto Mia Törnberg
Krönikören ger sin syn på hur aveln skapar snabbare hästar men tänks det på hälsan? Foto Mia Törnberg

Anne Haglund var krönikör i Sulkysport 31:

Tävlingshästens fullständigt dominerande orsak till tränings- och tävlingsstopp är ortopediska problem. Detta gäller ”presterande” hästar inom alla ridsport- och kapplöpningsgrenar. Vi vill, eller kan helt enkelt inte träna och tävla med halta hästar.

Även hästar som inte är tydligt halta har ofta ett ortopediskt problem som orsak till att de presterar sämre än förväntat. Alltså hälta är även den dominerande orsaken till nedsatt prestation. De ortopediska problemens omfattning ökar naturligtvis med kraven på prestation.

Fakta

Fakta Anne Haglund

Namn: Anne Haglund

Ålder: 50 år

Bor: Saxtorp i Skåne

Gör: Veterinär, äger och driver Saxtorps Hästklinik. Föder upp travhästar tillsammans med sambon Mats Rånlund. Jobbar med hästarna i stallet och kör när tiden finns.

Första egna häst: Fick ponnyn Pebbles vid nio års ålder. Första travaren Remi Ribb.

Bästa häst: Olle Rols

Bästa travminnet: Körde mitt första travlopp 2002 med vår egne Freeway (DK) och vann!

Intresse förutom trav: Hästar, läsa böcker (självbiografier, romaner), vara ute i skog och mark.

Expandera

Inom travet har världsrekordet på tusenmetersbana förbättrats med fem sekunder på en femtioårsperiod. Om jag inte minns fel så fick alla hästar som på 1980-talet klarade av att springa 1.18,0 på Jägersro en speciell minnesplakett. Nuförtiden är det inte ens lönt att anmäla ut en sådan häst.

Utvecklingen för att skapa en snabbare häst har gått sanslöst fort. Vi människor har, vår vana trogen skyndat på, korsat den snabbaste med den snabbaste för att nå snabba avelsframsteg. Men vem tänkte på hälsoaspekten? Hur står det egentligen till med den ortopediska hälsan hos våra travhästar? Sanningen är att ingen vet.

Det finns mig veterligen ingen statistik eller forskning på detta så viktiga område. Det hade varit väldigt intressant med en vetenskaplig kartläggning av travhästens ortopediska skador, behandlingar och orsak till tävlingsfrånvaro. Man kan tycka att travhästarna moraliskt sett borde vara värda det med tanke på alla pengar de genom spel på hästar inbringar till statskassan och Hästnäringens Nationella Stiftelse.

När jag går igenom de svenska forskningsprojekten slås jag av den stora andelen projekt med sociologisk och kulturell prägel och det stora antalet ridhästrelaterade projekt. Det verkar vara mer intressant att forska på ridhästar och sociala fenomen än travhästar. Man kan undra varför? Mer politiskt korrekt, kanske?

Inom travet avlas det strikt på prestation; snabbhet, tidiga starter, prispengar, men inte på hållbarhet. Man kan invända mot det och säga att en bra häst borde vara relativt frisk för att kunna prestera.

Det stämmer till en del, men i vissa länder, till exempel i USA där vi huvudsakligen hämtar vårt avelsmaterial ifrån, har man helt andra medicineringsregler och kan alltså tävla med hästar utan att krämporna syns. Dessutom har hästens inställning till arbetet stor betydelse.

I vår svenska avelsvärdering som avelshingstarna måste genomgå beskrivs resultatet av röntgen för lösa benbitar. Osteochondros, som är sjukdomen bakom lösa benbitar, är förvisso ärftlig men har ingen klar inverkan på prestation.

Avelsvärderingsnämnden beskriver också exteriören subjektivt, men det finns mycket få och vaga vetenskapliga belägg för att exteriöra detaljer har betydelse för hållbarheten. Men det finns ingen beskrivning av hingstens egna hälsoproblem.

Man kan kanske läsa mellan raderna att om han till exempel bara gjort tio starter så berodde det kanske på att han blivit halt, men det redovisas inte om det inte är en uppenbar olyckshändelse som stoppat karriären.

Vi kan jämföra aveln för mjölkproduktion. Mjölkkor är liksom travhästar satta under extrema produktionskrav. Sjukligheten hos korna beror liksom hos hästarna på produktions/prestationskravet. Inom mjölkkoaveln har man förstått att man inte enbart kan avla för produktion utan att hälsan måste följa med. Där har man sedan 1980-talet lagt in mätbara hälsoaspekter i avelsarbetet och nått fantastiska framgångar med djurhälsan och samtidigt ökat mjölkproduktionen. Djuren har betydligt lägre sjuklighet och produktionen är i världstopp.

Jag förstår att det inom hästaveln finns ekonomiska intressen bakom att dölja individens svagheter inför avelskarriären men det är inte långsiktigt hållbart för utvecklingen av travaveln.

Jag tycker att det är en etisk skyldighet att avla långsiktigt inte bara för förbättrad prestation utan för förbättrad hälsa. En bra början skulle vara en vetenskaplig kartläggning av sjukdomar och skador hos våra travhästar med genetiskt perspektiv.

***

Fotnot: Denna veckas krönikör är Claes Freidenvall.

Sport