Fokustema
Krönika
Läs senare

Haglund: ”Har vi rätt att avla på det sättet?”

Anne Haglund var förra veckans krönikör i Sulkysport och hon funderar över om vi ska tävla med unga hästar och hur det i så fall ska gå till för att göra tävlandet så riskfritt som möjligt.
Av
Anne Haglund
Upplåst för dig som är prenumerant
Svante Båth-tränade Global Welcome och Erik Adielsson vann Svensk Uppfödningslöpning förra året. Då som i år avgörs loppet över kort distans
– precis som det ska vara för tvååringarna, enligt krönikören Anne Haglund. Foto Micke Gustafsson/ALN.
Svante Båth-tränade Global Welcome och Erik Adielsson vann Svensk Uppfödningslöpning förra året. Då som i år avgörs loppet över kort distans – precis som det ska vara för tvååringarna, enligt krönikören Anne Haglund. Foto Micke Gustafsson/ALN.

Här kan ni läsa Anne Haglunds krönika som publicerades i Sulkysport nummer 48:

På lördag körs det viktigaste tvååringsloppet under året, Svensk Uppfödningslöpning. Ska vi tävla med så unga hästar och hur ska det gå till i så fall?

Vissa tränare startar aldrig en tvååring och vissa tränare satsar hårt på tvååringarna. För att klara av att tävla som tvååring måste hästen vara mycket tidigt utvecklad, så färdigväxt som möjligt, ha stor inneboende talang för att trava snabbt, vara lätthanterlig, skadefri och hunnit bli vältränad.

Man kan ifrågasätta om vi människor har rätt att avla på detta sätt

Aveln har under alla år strävat efter tidig talang, det är den egenskap som är ”mest” ärftlig. Detta innebär att den varmblodiga travhästen idag generellt sett är mycket lätt att hantera, köra in och träna. Ett problem finns dock, vilket jag talat om i tidigare krönikor, ju bättre avelsframsteg desto snabbare häst. Snabbheten gör att benen (skelett, leder, senor) blir hårt belastade.

Fakta

Fakta Anne Haglund

Namn: Anne Haglund

Ålder: 50 år

Bor: Saxtorp i Skåne

Gör: Veterinär, äger och driver Saxtorps Hästklinik. Föder upp travhästar tillsammans med sambon Mats Rånlund. Jobbar med hästarna i stallet och kör när tiden finns.

Första egna häst: Fick ponnyn Pebbles vid nio års ålder. Första travaren Remi Ribb.

Bästa häst: Olle Rols

Bästa travminnet: Körde mitt första travlopp 2002 med vår egne Freeway (DK) och vann!

Intresse förutom trav: Hästar, läsa böcker (självbiografier, romaner), vara ute i skog och mark.

Expandera

Vi avlar inte specifikt på hållbarhet, det är dessutom en egenskap som är mycket svår att mäta. Visst används det framförallt på hingstsidan mycket bra tävlingshästar som avelshingstar, de borde vara hållbara, eller? Dessa har i vissa fall själva en lysande men kort karriär. Korta karriärer kan, men behöver inte, bero på dålig hållbarhet.

Om en avelshingst blivit skadad av sitt tävlande talas det inte mycket om det och för stoägaren som ska betäcka, är denna information svårtillgänglig eller rentav omöjlig att få reda på.

På stosidan är det nog tyvärr i många fall så att ju sämre hållbarhet, desto fler avkommor (tidigare i avelsboxen) får stoet. Hållbarhet beror såklart på många saker men till en del är det ärftligt. Vi människor vill ha snabba resultatförbättringar, hästarna ska bli snabbare och snabbare för varje generation.

mycket tydlig åsikt om att alla tvååringslopp ska köras över kort distans

Man kan ifrågasätta om vi människor har rätt att avla på detta sätt när vi inte ser till att hållbarheten följer med? Tvååringarna idag springer mycket fortare än vad de gjorde för bara några år sedan.

För en ung häst som fortfarande växer (det gör alla tvååringar) är marginalerna mindre för att klara belastningen av tävlandet. Skelettet har inte hårdnat fullt ut. De snabba musklernas aeroba (syreanvändning) kapacitet, för att ”stå distans” är inte färdigutvecklad. Styrkan i muskulatur och senor som håller ledstabiliteten är inte färdigutvecklad.

Svenska forskare är, och har varit, framstående inom träningsfysiologin. Arne Lindholm var en forskare som även intresserade sig för att dela med sig av sin kunskap för hästarnas bästa. Han hade en mycket tydlig åsikt om att alla tvååringslopp ska köras över kort distans. Detta med anledning av att risken för skador ökar när hästen är trött och tempot högt. Såklart ökar denna risk om hästen ska springa 500 meter längre. Dessutom blir det en sväng ytterligare i högt tempo vid medeldistanslopp, vilket också ökar skaderisken.

Tävlandet måste göras så riskfritt som möjligt, det är vi skyldiga hästarna.

Som motargument till kort distans hörs ofta att man kör fortare på kort distans än på medeldistans. Denna skillnad i tid är mycket mindre för tvååringar än för äldre hästar och vägs absolut inte upp av övriga argument. Dessutom borde alla tvååringslopp startas med voltstart. Detta för att starten ska bli lugn och inte redan där trigga mjölksyra, vilket händer vid autostart. Det är inte lätt för en tvååring att först få en mjölksyradusch i starten och sedan springa som fortast på upploppet.

Hur ser det då ut i propositionerna? Jag tittade på tvååringsloppen som finns kvar (december 2018) och hittar elva, varav sju över full distans (2.140 meter) och fyra över kort distans (1.640 meter). Dessutom startas sex av dessa elva tvååringslopp med autostart! Fyra av dessa elva lopp är över medeldistans med autostart.

Av de fyra Breeders Crown-loppen i landet för tvååringar är ett över full distans med autostart (Solvalla). De övriga tre är över kort distans, men alla med autostart. Jag kan inte förstå varför vi medvetet ska utsätta hästarna för större risker än nödvändigt. Tävlandet måste göras så riskfritt som möjligt, det är vi skyldiga hästarna.

Vad beror det på att så många av loppen är över medeldistans och med autostart?

Är det slentrian i propositionsskrivandet eller är det kunskapsresistens som råder inom sporten?

***

Fotnot: Dennas veckas krönikör är Klaus Koch.

Fokustema
Insändare
Läs senare

Det räcker nu ATG!

Prispengarna är grundfundamentet till allas finansiering och överlevnad inom travsporten. ATG bestämmer över intäkter och finansiering och så länge som ATG vägrar låta prispengarna följa med i kostnadsutvecklingen så finns heller inga bra lösningar.
Av
Ulf Carlsson
Upplåst för dig som är prenumerant
ATG vägrar låta prispengarna följa med i kostnadsutvecklingen, skriver Ulf Carlsson i en insändare.
ATG vägrar låta prispengarna följa med i kostnadsutvecklingen, skriver Ulf Carlsson i en insändare.

Grundfundamentet prispengar gäller hästägare, tränare, skötare, uppfödare, catchdrivers, veterinärer med flera. Cirka 200.000 kronor om året kostar det att äga en travhäst från i princip 1,5 års ålder och vi ska väl inte i sammanhanget glömma hur mycket spelarna satsar på den här verksamheten.

Jag tror alla håller med om att hästskötarnas arbetsvillkor och löner är för dåliga. Tror också alla tycker det är rimligt att kuskarna får en skälig ersättning för sina kostnader. Men höjer vi ersättningen till skötare och kuskar så blir det ju hästägarna som får betala det och där finns inget utrymme. Det tror jag också de allra flesta är överens om. Konsekvensen vi nu ser är att de olika intressenterna som nämnts ovan börjar strida om sin del av kakan. En kaka som är för liten.

Man kan ju fråga sig om alla har det så dåligt varför är vi kvar? Jo, svaret är enkelt. För att vi älskar vår sport. Och just det faktumet utnyttjar ATG och vill förstås hellre ha kvar överskottet i sin verksamhet än att dela ut det till de aktiva inom travsporten. För vi är ju kvar ändå.

Vi spelar som aldrig förr på hästar. I en fungerande marknad skulle det här inte varit något problem, men alla vet att det här är inte en fungerande marknad. Det är ATG som bestämmer över intäkter och finansiering och så länge som ATG vägrar låta prispengarna följa med i kostnadsutvecklingen så finns heller inga bra lösningar.

Diskussionerna om skötarnas arbetsvillkor och kuskarnas kostnadstäckning är bara ett symtom och en början. Det finns en gräns där de ekonomiska förutsättningarna till slut blir så dåliga att rekrytering av hästägare, uppfödare med mera blir svårare och svårare. Den lite mer långsiktiga konsekvensen behöver inte ATG:s nuvarande ledning bry sig så mycket om för då har man gått i pension eller gått vidare i sin karriär.

Ulf Carlsson
Hästägare och f.d uppfödare

Fokustema
Insändare
Läs senare

Har travsällskapen förstått innebörden…?

Debatten mellan B-tränaren Hans Walker och ST:s vice ordförande Anders Källström fortsätter och idag är det slutreplik.
Av
Hans Walker, B-tränare
Upplåst för dig som är prenumerant

Tack för dina svar, det var mycket ny information för mig. Jag kan bara konstatera genom informationen du gett mig att:

1. Avtalet med staten angående finansiering av HNS är alltså endast taget i ST:s styrelse. Enligt protokoll 12 december 2018 från förtroenderådet (som är ett rådgivande organ till styrelsen) ges information från Ulf Hörnberg om de avtal som är klara inför 2019:

”Under statens utredning av marknadsavgift har vi förbundit oss att ta över finansieringen av HNS och hästforskning, som tidigare legat hos ATG. Åtagandena löper under flera år, men innehåller en årlig möjlighet att säga upp avtalet.”

Ägarna travsällskapen har ej fått delta i fullmäktige angående detta för travsporten stora och avgörande beslut.

Jag ställer mig frågande till om man som medlem och ägare kan ge denna styrelse ansvarsfrihet. Man borde ställa återbetalningskrav till ledamöterna i denna styrelse från ägarna av travsporten.

2. Genom kohandel med staten angående marknadsavgifter för spelbolag mot finansiering av hela hästnäringen kommer travsporten att finansiera HNS och ridsporten under oöverskådlig framtid. Detta krav från staten är helt obegripligt på en avreglerad spelmarknad och travsällskapen har inte förstått innebörden om man varit med att ta dessa beslut.

3. LRF, LRF-Häst, Ludvig & Co (före detta LRF Konsult som nu ägs av riskkapitalbolaget Altor till 75 procent och LRF 25 procent) under ledning av Anders Källström styr travsportens framtid.

Det finns ett spelbolag värderat till många, många tiotals miljarder i potten.
Det är dags för ägarna – travsällskapen – att ta över sitt gamla centralförbund STC genom ett TSAB som tar kontrollen över ägandet av ST och ATG.
Finns inte kompetensen kan man ju köpa in konsulter (ej Ludvig & Co) för de pengar som idag går till HNS.

Tack för debatten

Hans Walker,
B-tränare Axevalla

Anders Källström svarar:

1. Travsällskapen är tillsammans med basorganisationerna såväl nu som imorgon medlemmar i, och därmed de som styr, Svensk Travsport.

2. Som sällskapsmedlem kan du likväl som jag påverka Svensk Travsport via sällskapens styrelse och det fullmäktige som är Svensk Travsports högsta beslutande organ. Det är precis det som är medlemsdemokrati och grunden för allt som är gemensamt inom travsporten

3. Avtalet med staten som reglerar ATG-modellen var en viktig del i inför omregleringen av spelmarknaden från 2019. Här ingick bland annat HNS. Inför ATG:s licensansökan var det nödvändigt att flytta finansieringen av HNS. Det är samma pengar som tidigare hanterades av ATG. Frågan om HNS och ett kortsiktigt övertagande av finansieringen kopplade ST och SG till en kommande marknadsavgift. Vi avvaktar vad regeringen avser göra med anledningen av utredningen och alla remissvar. Därav dialogen med berörda departement för att finna former för en långsiktig lösning på frågan. Nuvarande modell måste ersättas av en annan för att säkra HNS viktiga roll och för finansieringen av riksanläggningarna och för att säkra framtidens utbildning inom hästnäringen.

4. Upp emot tusen personer från travsällskap och basorganisationer har deltagit i de rådslag vi genomfört 2019–2020 kring Svensk Travsports framtid. Den modell som förtroenderåd och fullmäktige ställt sig bakom har kunnat ske i största enighet. Det är ett styrkebesked från det som bildar grunden och fundamentet i vår organisation – medlemmarna och därmed ägarna.

ATG är en framgångssaga och en helt avgörande ekonomisk motor för den svenska travsporten. Åk till vilket land som helst så växer insikten att vi i Sverige har en modell som är unik och värd att varsamt vårda och förädla.

Jag tillskriver inte dig några epitet och intressekopplingar utan tar fasta på din egen inledande ambition att verka för svensk travsports positiva framtid i en föränderlig värld. Det gör vi bäst tillsammans.

Med hälsningar

Anders Källström

Fokustema
Insändare
Läs senare

Alla behöver tjäna mer!

Branschen är i behov av ett kraftigt lyft till dom aktiva. Jag har i 14 år suttit i Travtränarnas Riksförbunds styrelse och kämpat för att få bättre förhållanden för alla aktiva, men fick till slut ge upp på grund av att BAS-organisationerna inte kunde enas om att ST skulle lägga ett avkastningskrav på ATG.
Av
Jörgen Westholm
Upplåst för dig som är prenumerant
Jörgen Westholm tycker inte att bara yrkeskuskarna ska ha bättre förhållanden i travsporten. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport
Jörgen Westholm tycker inte att bara yrkeskuskarna ska ha bättre förhållanden i travsporten. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport

Mitt förslag är att vi enas utanför BAS om 25 procent mer till de aktiva från den 1 januari 2023, vilket motsvarar cirka 250 miljoner. Det skulle bli:

  • Cirka 200 miljoner till hästägare (mycket välbehövligt, det är de som ser till att vi kuskar och tränare har möjligheten att jobba med det vi älskar).
  • Cirka 25 miljoner i uppfödarpremier (välbehövligt).
  • Cirka 25 miljoner i provisioner till kuskar och tränare. Det motsvarar ungefär den ökningen yrkeskuskarna önskar för deras del.

En del av detta bör givetvis också läggas på förbättrade villkor för hästskötarna, den grupp som travsporten verkligen måste värna om just nu för att vi ens ska kunna träna våra hästar och åka på tävlingar.

Givetvis blir det mer medel till de som är bra, men ökade medel ger ändå större chanser till kostnadstäckning för alla som satsar, vilket är nödvändigt sett till hur prisutvecklingen sett ut de senaste åren (el, diesel, gödning, löner m.m.). Många tränare skulle också behöva anställa fler hästskötare för att skapa bättre arbetsvillkor kopplat till det intensiva tävlandet, vilket givetvis också kostar pengar.

På alla möten som jag varit på under åren har det varit ytterst få yrkeskuskar som hjälpt till med att kämpa för bättre förhållanden och försöka driva sporten framåt. Eftersom de är de som har mest utrymme i media önskar jag att de hjälper till i den här frågan och pausar förslaget om uppsittningsavgift.

Om kuskarnas nuvarande förslag går till verket är däremot min förhoppning att:

  1.  De erbjuder sig att värma sina uppsittningar.
  2. Ger feedback efter loppet till tränaren.
  3. Gärna utväxlar några ord med ägaren om denna är på plats.
  4. Gärna säger något uppmuntrande till skötaren som selar ut deras styrning.

Hos Team Westholm gäller: om ägarna önskar yrkeskusk står ägarna för kostnaden, om J.W. sätter upp yrkeskusk står han för kostnaden.

Med vänliga hälsningar,

Jörgen Westholm,
(som vet att 250 miljoner finns att skaka fram efter ATG:s fina år på slutet)

P.S. Om någon har ett bra förslag på ett ombud/förhandlare för oss aktiva som kan företräda detta hör av dig på info@teamwestholm.com. D.S.