Fokustema
Krönika
Läs senare

Haglund: ”Klart att man inte ska tjäna pengar på att skada djuret”

Förra veckans krönikör, veterinär Anne Haglund, anser att svensk travsport som organisation dåligt utnyttjar kunskap och erfarenhet som finns bland aktiva, intresserade och forskare i branschen.
Av
Anne Haglund
Upplåst för dig som är prenumerant

Här kan ni läsa Anne Haglunds krönika som publicerades i Sulkysport nummer 38:

Det var med glädje jag läste Maria Törnqvists och Roger Walmanns krönikor i Sulkysport nummer 36. De pratade om hästen i centrum, samma fokus som jag också har och som alla i travsporten borde ha. Tyvärr är det inte alltid så, jag håller med Roger om att respekten för hästen verkar bli sämre och inte bättre med tiden.

För travhästar gäller andra regler

Vi måste vända trenden. Alla beslut som fattas inom travet måste fattas med hästens bästa i fokus. Det är också intentionen, på Svensk Travsports hemsida har jag hämtat följande citat: ”Grunden i hela vår verksamhet är djurskyddet” och ”I travsportens värdegrund står hästen självklart i centrum. Inom den svenska travsporten har vi ett viktigt, gemensamt ansvar för att våra hästar behandlas med kärlek, kunskap och respekt”.

Fakta

Fakta Anne Haglund

Namn: Anne Haglund

Ålder: 50 år

Bor: Saxtorp i Skåne

Gör: Veterinär, äger och driver Saxtorps Hästklinik. Föder upp travhästar tillsammans med sambon Mats Rånlund. Jobbar med hästarna i stallet och kör när tiden finns.

Första egna häst: Fick ponnyn Pebbles vid nio års ålder. Första travaren Remi Ribb.

Bästa häst: Olle Rols

Bästa travminnet: Körde mitt första travlopp 2002 med vår egne Freeway (DK) och vann!

Intresse förutom trav: Hästar, läsa böcker (självbiografier, romaner), vara ute i skog och mark.

Expandera

Men hur ser det ut idag? Handlingen är inte som visionen. Svensk travsport låter folk som misshandlar djur med spö att fortsätta att vara aktiva. Christian Fiores fula spödrivning på Tingsryd den 18 augusti gav futtiga fyra veckors avstängning (inte ens med omedelbar verkan) och 6.000 kronor i böter. Uppför man sig så mot ett djur så ska man inte hantera djur överhuvudtaget. Kan man misshandla hästen inför publik, vad händer då hemma där det inte finns publik?

Prispengarna fick behållas. En skandal, kretsen kring hästen tjänade pengar på misshandeln av hästen. Rimmar illa med de vackra citaten ovan. Argumentet att hästägaren inte ska bestraffas för vad kusken gör håller inte alls. Hästägaren får se till att använda folk som respekterar djuren och håller sig till reglerna, så enkelt är det.

En grundförutsättning i reglementet måste vara att om du blir dömd för något som skadat hästen ska du eller hästägaren inte tjäna på det, resultatet och prispengarna ska strykas, alltså ge diskvalifikation. Det är väl helt och hållet klart att man inte ska tjäna pengar på att skada djuret!

Rädd att många tjänstemän inte bryr sig så mycket

Andra exempel som borde ge diskvalifikation är till exempel blödande hovar om de slitits ner av barfotakörning eller blödande munnar efter hårdhänt hantering av kusken. Inom ridsporten diskvalificeras du obönhörligen om hästen har minsta blod i munnen efter ritten, oavsett om det är orsakat av bettet eller om den bitit sig i tungan. Det sker aldrig i travet, för travhästar gäller andra regler, jag har aldrig hört att någon diskvalificerats för blödande mun.

Tyvärr ser man mer och mer ryck och sågande i munnen på hästarna. Ibland verkar det vara för att ”egga” hästen före start, ibland verkar det vara för att få den att springa fortare på upploppet. Denna hårdhänta hantering av hästens mun verkar tyvärr ha ökat med andelen utländska kuskar i landet, kanske en ”kulturskillnad” i ”körkonsten”?

Kunskap och forskningsresultat kring hästar måste implementeras i beslut och hantering, det borde vara naturligt och står också i de vackra citaten ovan.

Arbetsfysiologiforskningen pekar tydligt på att medeldistans med autostart är mer slitsamt än kort distans och voltstart för de unga hästarna. Jag tänker då på de första starterna hästarna gör som unghästar, två- och treåringar.

Redan veterinärprofessorn Arne Lindholm kom fram till detta på 1970-talet. Det känns bara för tråkigt att Breeders Crown-loppen för tvååringar fortfarande år 2019 körs över 2.140 meter autostart. Det måste väl vara upp till människor i beslutande funktioner att ta reda på så mycket kunskap som möjligt innan så viktiga beslut fattas.

Tyvärr är jag rädd att många tjänstemän inte bryr sig så mycket. De har sin lön och sitt jobb kvar ändå. Jag anser att svensk travsport som organisation dåligt utnyttjar kunskap och erfarenhet som finns bland aktiva, intresserade och forskare i branschen.

Det finns inga naturliga mötesplatser. Kanske skulle vi ha återkommande konferenser där fakta och erfarenheter i viktiga ämnen diskuteras?

***

Fotnot: Denna veckas krönikör är Klaus Koch.

Fokustema
Insändare
Läs senare

”Bör harmoniera med avtalet med staten”

Debatten runt svenskfött fortsätter och uppfödaren och hästägaren Ruth Riekola skriver i ett svar på insändaren ”förbättra – inte förbjuda” att det handlar om att följa ingångna avtal och EU:s förordningar och direktiv:
– Det är inte att förbjuda, det är inte protektionism.
Av
Ruth Riekola
Upplåst för dig som är prenumerant

ATG bildades år 1974 på initiativ av staten på grund av sportens dåliga ekonomi. Överskottet skulle gå till sporten. Inför omregleringen år 2019 skrevs ett avtal med staten daterat den 29 november 2018. Avtalet är signerat av Marjaana Alaviuhkola för Svensk Travsport.

Följande står i paragraf 3: ”Förbunden har att verka för att trav- och galoppsporten inom landet ska kunna bedrivas på ett sådant sätt att de långsiktiga förutsättningarna för sportens utveckling och geografiska spridning tryggas.”

Inför den extra stämman i ASVT den 13 november erhölls en enkät, som inte gick att svara på och material på mer än 200 sidor. På sidan 7 om juridisk granskning står:

”Krav på att hästarna föds i Sverige utgör ett hinder för den fria rörligheten av varor”, vilket är felaktigt.

I materialet saknas ST:s skrivelser till Jordbruksdepartementet, Claes Werdenius, EU-rättslig granskare, Carl Fredrik Bergström, professor i Europarätt vid Uppsala universitet och LRF:s jurist Helena Andreasson. De två sistnämndas uttalande rörande Second Opinions.

EU:s fördrag, förordningar och direktiv härstammar från Romfördraget år 1957. Vad som gäller är AHL, Lagen om djurhälsa. Travhästar är inte exkluderade. Chip ska innehålla födelselandets landskod. Det vill säga: föl födda i Danmark (DK), Frankrike (FR) och Sverige (SE).

Artiklarna 34 – 36 i EU-fördraget handlar om vad som övrigt gäller – exempelvis fri rörlighet av varor, godtycklig diskriminering mot import till fördel för inhemska produkter, förtäckt begränsning av handeln mellan medlemsstaterna och jämlika konkurrensförhållanden.

Ett föl fött i Frankrike får FR som landskod, ett unikt ID (Universal Equine Life Number) och ett unikt Lifetime identification document = hästpass. Fölet eller unghästen kan när som helst exporteras till vilket land som helst i världen.

Det hindrar inte den fria rörligheten av varor eller något annat som nämnts ovan.

Beträffande den nuvarande definitionen av svenskfödd häst skriver Claes Werdenius på sidan 14:

”Övervägande – i det följande anförda – skäl talar för att kravet på att hästarna kommer till Sverige för identifiering, märkning eller kontroll av märkning, signalementsbeskrivning och provtagning för DNA – eller blodtypning under födelseåret strider mot den fria rörligheten av varor och utgör ett handelshinder för export av svenskfödda hästar. Förlusten av rätten till uppfödarpremier om villkoren i definitionerna inte uppfylls är en ekonomisk förlust.”

ST:s nuvarande definition bör därför ändras så att den harmonierar med avtalet med staten daterat den 29 november 2018.

Exempelvis till: ”Det svenskregistrerade stoet sänds inför betäckningssäsongen utomlands för betäckning av utländsk hingst, godkänd i Sverige för avel. Det dräktiga stoet återinförs till Sverige efter 45 dagars konstaterad dräktighet.”

På begäran av ST har Jordbruksverket förmedlat ansökan om utökning av verksamheten till ett flertal länder, NO, DK, FI, FR, IT, DE och NL utan att ta hänsyn till existerande avtal med staten.

Enligt min övertygelse har ST:s styrelse endast gjort detta för att främja kapitalstarka ägare att kunna tillgodogöra sig attraktiva uppfödarpremier och/eller att få högre ersättning vid avyttring av föl/unghästar berättigade att starta i vissa svenska unghästlopp.

För svenska hingsthållare kan det vara fördelaktigt att sända sperma till utländska ston som är registrerade i svensk stambok, men aldrig satt sin fot i Sverige.

Det finns/kommer att finnas fina gårdar till salu i Sverige bland annat på grund av att Arla använt mjölkproducenternas pengar för utökning av de geografiska områdena. Jag tror att det rör sig om nio länder.

Claes Fredrik Bergström skriver i sitt yttrande: ”Kanske är det även relevant att reda ut varifrån pengarna kommer (prispengar och uppfödarmedel).”

Svaret finns i Remissyttrandet SOU 2020:64 om Spelmarknadsutredningen signerat av Marjaana Alaviuhkola för Svensk Travsport. Där står:

”Det är framförallt hästägarna som finansierar sporterna.” Så även uppfödarna på grund av att ATG har gratis tillgång till hästarna och föredrar att betala 342 miljoner i bolagsskatt år 2019 och 493 miljoner år 2020. Årsredovisningarna går att ändra.

Svensk Travsports styrelse, ordförande och vd föredrar att inte skatteoptimera som andra koncerner utan vill komma ur koncernmodellen för att kunna avyttra aktier.

Om ST avyttrar en enda aktie i ATG gäller inte den koncernmodell som ST:s styrelse borde ha infört redan innan omregleringen år 2019. Vad säger ni som har kunnig skatteexpertis till ert förfogande?

Ruth Riekola,

medlem i ASVT, Hallands Travsällskap, Halmstad Hästägarförening, STHF Jägersro.

”Förbättra – inte förbjuda”

Fokustema
Insändare
Läs senare

”Uppropet” har missat poängen

Ett antal uppfödare gjorde nyligen ett upprop under parollen ”Förbättra – inte förbjuda” och jag vill gärna lämna några synpunkter.
Av
Per Rodert, uppfödare & hästägare
Upplåst för dig som är prenumerant
Debatten om svenskfött fortsätter. Idag skriver uppfödaren och hästägaren Per Rodert sin syn på saken. Foto: Ylva Welén
Debatten om svenskfött fortsätter. Idag skriver uppfödaren och hästägaren Per Rodert sin syn på saken. Foto: Ylva Welén

Undertecknad är ingen stor uppfödare, men har sex fölston i Sverige och fyra i USA och tycker att uppropet nog missat poängen med varför begreppet svenskfödd kom till.

Alla stora travsportnationer som Frankrike, USA, Kanada och Sverige försöker på olika sätt stimulera uppfödning i det egna landet.

I USA finns ett omfattande Sire Stakes-program där olika stater på olika sätt försöker stimulera uppfödning och hingsthållning finansierat med delstatliga medel/intäkter från spel. Om du uppfyller villkoren är hästen berättigad att starta i de mycket penningstinna serierna. I vissa stater ges pengar direkt till uppfödarna.

Vid varje auktion av ettåringar framgår tydligt till vilka program hästen är startberättigad. Motsvarande system hittar vi i Kanada. Detta har medfört att uppfödarna får bättre betalt för sina hästar.

I Frankrike är enbart franskfödda hästar berättigade till årgångslopp och till att starta i ett stort antal av loppen i det franska tävlingsprogrammet.

Vi behöver en inhemsk uppfödning i Sverige. För att kunna upprätthålla en bred travsport i Sverige behöver vi ha både små och stora uppfödare samt hingsthållare. Det ger både en bredd och en topp.

”Svenskfödd” med rätt till uppfödarpremier och rätt att starta i vissa klassiska lopp är det sätt att stimulera inhemsk svensk uppfödning och hålla liv i fundament för den svenska travsporten som vi valt.

Om förslaget att göra ett svenskt ”Sire Stake” måste då motsvarande medel (finansierat via ST) komma uppfödarna till del och att det i programmets lopp är de klassiska loppen som ingår. Frågan är om det blir bättre för redan luttrade svenska uppfödare än det system vi har idag.

Till skillnad från bland annat Frankrike har vi i Sverige mycket få begränsningar i registrering och import av såväl fölston, avelshingstar som tävlingshästar. Det är genom denna frihet som vi också skapar möjligheter för en hög kvalitet på den svenska uppfödningen och hög kvalitet på svenska travtävlingar. Attraktionskraften ligger i vilka prismedel vi lyckas få fram till vårt tävlingsprogram.

För mig känns det också väldigt konstigt om mitt svenskregistrerade sto i USA skall få ”svenska” föl när de föds i Kentucky utan självklart blir fölet del av det amerikanska systemet. Allt annat känns som att man försöker hitta kryphål och kringgå systemet.

Det är inte förbjudet för någon att ha uppfödning i Sverige eller att ha en hingst i svensk avel.

”Förbättra – inte förbjuda”

Fokustema
Insändare
Läs senare

Attityden mot kunderna ska följa ST:s värdegrunder

Travsällskapen har genom ST tagit fram två dokument som alla verksamma inom travsporten har att följa; ”Policy mot trakasserier” , samt ”Uppförandekod” (finns att läsa på ST:s hemsida.)
Av
Hans Walker, B-tränare
Upplåst för dig som är prenumerant

”Kunderna” utgörs av de som äger sporten, det vill säga hästägare.

I mitt yrkesliv har jag tyvärr sett denna utveckling även inom näringslivet då det bildats en organisation som skall ta hand om det administrativa men denna växer och glömmer sedan vilka det är som föder dem.

Vad jag vill belysa är att alla funktionärer, anställda inom ST samt travsällskap tar sig tid att läsa igenom dessa dokument och ha med sig dess innebörd före man går ut i sin arbetsroll.

Detta är mycket viktigt för att behålla de aktiva som finns kvar. Tyvärr har jag flera kamrater som slutat då droppen som fått bägaren att rinna över har varit det uppförande de mött i sina kontakter med ovanstående.

När jag själv för många år sedan körde mitt första lopp blev jag kallad till måldomartelefonen och utan presentation blev jag utskälld av en person i andra ändan och vet fortfarande inte vad jag gjorde för fel, fick heller inga böter men jag tänkte, vad är detta för uppförande.

Så vad jag önskar är att alla skall behandlas lika och med respekt för varandra oavsett man är en liten A/B-tränare eller stortränare.

Mitt råd till Travsällskap/ST är att vid alla sammankomster, utbildningar med mera ta med värdegrunderna på programmet så att vi inte tappar aktiva på grund av att de inte följs.