Fokustema
Krönika
Läs senare

Koch: ”Definiera vad en travamatör är”

Klaus Koch tycker att vi ska göra som våra södra grannländer gjorde en gång i tiden. Återskapa de rena amatörerna och vårda dem.
Av
Klaus Koch
Antalet amatörer i travsporten har minskat drastiskt och det måste tas krafttag för att öka gruppen igen, anser krönikören, som vill att amatörer ska vara just amatörer med ”vanligt” jobb vid sidan.
Foto Jeannie Karlsson
Antalet amatörer i travsporten har minskat drastiskt och det måste tas krafttag för att öka gruppen igen, anser krönikören, som vill att amatörer ska vara just amatörer med ”vanligt” jobb vid sidan. Foto Jeannie Karlsson

Här kan ni läsa Klaus Kochs krönika som publicerades i Sulkysport nummer 4:

Svensk travsport är superprofessionell och på många punkter ledande. Men som alla andra sporter och underhållningsområden är den kraftigt avhängig av nyrekrytering och här spelar bland annat amatörerna en viktig roll. Utvecklingen i just denna grupp av sportutövare är mycket alarmerande och något måste göras nu.

När jag började som sportchef på Solvalla hösten 1991 var något av det första jag tog upp det relativt klena utbudet för amatörlicensinnehavarna. Där jag kom ifrån, Charlottenlund travbana i Köpenhamn, kördes minst ett amatörlopp per tävlingsdag. Även stordagar som Derbydagen och Copenhagen Cup. Det sista var jag inte speciellt förtjust i eftersom att jag var av uppfattningen att amatörlopp inte hör(de) hemma på internationella stordagar, men jag fick massivt politiskt mothugg, och som sportchef får man hålla sig till styrelsens direktiv.

Årgångsloppshästar lämnade de fullständigt åt sina tränare

Men jag har vuxit upp med ett fast lopp för amatörerna varje tävlingsdag och fann detta naturligt. I Tyskland var det ännu ”värre”. På den tiden var tysk travsport otroligt stark. Nästan alla banor körde två gånger per vecka och vanligtvis 12-14 lopp varje gång. Det var inte ovanligt att så många som fyra av loppen var rena amatörlopp. Deltagarna i dessa amatörlopp körde aldrig proffslopp men de var ofta hästägare som ständigt var på jakt efter nya hästar som de kunde köra amatörlopp med. Årgångsloppshästar lämnade de fullständigt åt sina tränare.

Fakta

Klaus Koch

Ålder: 62 år
Bor: Vid Solvalla
Gör: Driver bolaget On Track World- wide AB, konsult inom internationell travsport. Numera vd på Charlottenlund.
Första egna hästen: American Trick (1980). Den snällaste hästen som någonsin sprungit framför en sulky.
Bästa travminnet: Travsporten har givit mig så otroligt många fina minnen att det är omöjligt att välja bara ett.
Intressen förutom trav: Klassisk musik, 60-tals-musik och trafikflygplan.

Expandera

På Solvalla kördes det på 1990-talet 85 årliga tävlingsdagar ett 20-tal amatörlopp och det är fortfarande samma förhållande nu med 90 tävlingsdagar. Dock har breddloppsdagarna bättrat på den statistiken något.

1991 mötte mitt förslag om att förbättra amatörernas möjligheter att köra lopp kraftigt motstånd. Dels behövdes allt tänkbart utrymme för den mycket starka professionella sporten och dels fanns det en rädsla för omsättningsförluster i totalisatorn.

Resultatet av den inställningen ser vi nu. Antalet rena amatörer sjunker dramatiskt och gränserna mellan licenskategorierna suddas ut. Det måste göras något och jag har några förslag.

Det säger sig själv att man inte har tid med att träna mer än en-två hästar

För det första måste Svensk Travsport (ST) ta tag i att definiera vad en travamatör är, både vad angår löpkörning och träning. En travamatör är enligt min uppfattning en person som sysslar med travsporten som hobby. Amatören är en person som har ett heltidsyrke utanför travet. Travsporten ägnar man ledig tid till. Det säger sig själv att man inte har tid med att träna mer än en-två hästar under den tiden även med hjälp av släkt och vänner.

En amatör har heller inte tid till att starta över 200 gånger per år på ett stort antal olika banor i övervägande professionella lopp. Då är man själv proffs och bör inte få tävla på lika villkor med ”rena” amatörer.

Är man proffs ska man ta betalt för sina tjänster, alltså behöver man en F-skattsedel och att ha redovisningsansvar. Man ska ha genomgått en av ST sanktionerad utbildning och fakturera sina tjänster via Svensk Travsports TDS.

Alla amatörer, lärlingar och före detta proffstränare ska ta ut samma körprovision som proffsen. Eftersom de inte har F-skattsedel (för just denna verksamhet) bör ST fakturera provisionen och de medel som kommer in kan sedan användas till exempelvis ungdomsverksamhet eller nya prispengar.

När väl ST har tagit fram tydligare riktlinjer för licenskategorierna måste man ta tag i den renodlade amatörsporten. Gör som våra södra grannländer gjorde en gång i tiden. Återskapa de rena amatörerna och vårda dem sedan. Enda kravet på dessa körsvenner är att de ska ha fullföljt en av ST/travbanorna arrangerad utbildning. Erbjud dem sedan ett passande antal över hela landet fördelade lopp som bidrar till att hålla intresset uppe och till att locka nya licensinnehavare.

Vem hittar på en bra beteckning på svenska?

Missförstå mig inte. Jag vill inte åt B-tränarna, absolut inte. Men att träna hästar åt andra eller att träna ett större antal egna hästar måste uppfattas som varande yrkesverksamhet. En sådan kräver utbildning.

Enligt min uppfattning är en B-tränarlicens ämnad för att en person ska kunna träna sin(a) egna häst(ar) på ledig tid men gränserna mellan professionell verksamhet och hobbyverksamhet är enligt min uppfattning alldeles för suddiga i dagens läge.

Till slut ännu en käpphäst: Dela upp licensbeteckningen ”Lärling”, nu! En lärling är en person som förkovrar sig. Sven-Erik Landin, snart 79 bast, var proffstränare i många år och har sedan några år tillbaka kört lopp som lärling.

Jag frågar mig: Vad är det han håller på att utbilda sig till nu? I Tyskland har man en licenskategori som kallas för ”Berufsfahrer”, professionell kusk. En sådan är färdigutbildad och lever på att jobba med travhästar och köra lopp, men han driver inte egen tränarrörelse. Vem hittar på en bra beteckning på svenska?

***

Fotnot: Denna veckas krönikör är Håkan ”Lillis” Olsson som skriver om uttryck i travet.

Fokustema
Insändare
Läs senare

”Idiotiskt ur flera aspekter”

I 30 år har jag arbetat som hästskötare, men jag har aldrig upplevt en sådan röra som det är idag. Att fortsätta med den senare starttiden på V75 är idiotiskt ur flera olika aspekter.
Av
Fredrik Lindvall

Vintertid anser jag att tävlingarna borde börja strax efter lunch som ”förr i tiden”. Dels för att banan kanske kan vara i lite bättre kondition på eftermiddagen, men idag – med den sena starten – kan det bli så att V75-loppen avgöras på två olika banunderlag och det gynnar ingen.

Däremot kan jag tänka mig senare start under högsommartid om det är varmt ute och detta enbart ur hästens perspektiv. Det är hästarnas ve och väl som ska sättas i centrum och inte spelet. Något att tänka på för de högt uppsatta personerna som styr travsporten!

Tänka måste vi också göra på alla tjejer och killar som måste åka på trav med sina hästar och som i värsta fall kommer hem väldigt sent på natten.

Rent ut sagt är det för j-vligt dåligt att ingen lyssnar på de aktiva först och det är inte konstigt att det är svårt att hitta personal med nuvarande förutsättningar. Det vore bra om någon av travsportens höjdare fick uppleva hur det är ute på fältet, men det är väl för mycket begärt?

Fokustema
Insändare
Läs senare

Stort misstroende och risk för negativa följder

Styrelsen i Svensk Travsport tappar i förtroende hos de aktiva. Den skapar ett ”vi och dom”.
Av
Roland Nordström

Överkörning av de aktiva skapar ett stort misstroende. De aktiva stöder inte er, de tror inte på er förmåga att skapa rätt förutsättningar för deras verksamhet. De tror inte på ert sätt att redovisa faktaunderlag för beslut.

Nu har ni bara en väg att gå för att få tillbaka de aktivas förtroende, redovisa de fakta som tydligt bevisar det speltapp som skulle komma av en återgång till de ”gamla starttiden”.  Redovisa det öppet, transparant och för sedan en dialog med de aktiva snarast. De aktiva får betala med ökade kostnader och sliten personal, personalbrist tack vare den obekväma tiden. Rekryteringsbrist till hästskötaryrket är följden.

De aktiva anser att ni i styrelsen inte förstår deras situation, de anser att ni bör få prya en V75- lördag på avstånd från stallet. Åk till tävling på fredag och kom hem på söndag. I stallet på hemmaplan får detta sedan även återverkningar under kommande arbetsvecka.

De aktiva vill sända en faktura till er för obekväm arbetstid och extra helgarbete samt en faktura för extra personal i stallet hemma. Betala dessa fakturor så förstår ni en del av problemet. Den andra delen av problemet är att hästskötare vill sluta sitt jobb för att det inte får ihop detta med frånvaron från familjen och minskad fritid och avsaknad av återhämtning.  Det blir ett rekryteringsproblem att ta hand om för hela branschen.

Nu har vi ju nått dit att det spelas hemifrån, det spelar ingen roll för spelaren om han trycker på dataknappen klockan 13:30 eller 15:20. Spelaren åker inte på trav och förstör helgen med en sen lördag. Tidpunkten har enligt de aktiva stor betydelse för dem och har liten eller ingen betydelse för spelaren.

Tidpunkten har enligt de aktiva stor betydelse för dem och har liten eller ingen betydelse för spelaren

Kanske ni kan komma runt lite av de aktivas problem genom att betala en rejäl ersättning som kompensation för helgarbetet och ersätta extrapersonalen för helgarbetet. Den pengen får ni ju in med ökad ersättning från det ökande spelet enligt er syn på det hela.

Agera nu innan ni skapat ett stort avgrundsdjup mellan styrelsen och de aktiva.

 

Starttid för V75 orubbad