Fokustema
Gästkrönika
Läs senare

Nervsnittning – inte lika självklart som det låter

Är det förbjudet att tävla med en nervsnittad häst?
Veterinären Anders Darenius ställer både frågor och ger svar runt nervsnittning i en gästkrönika.
Av
Anders Darenius
Upplåst för dig som är prenumerant
Propulsion och Anders Darenius. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport &Hanold/ALN
Propulsion och Anders Darenius. Foto Jeannie Karlsson/Sulkysport &Hanold/ALN

Begreppet dopning är inte reserverat för kemi utan gäller även för andra åtgärder. Nervsnittning är inget tydligt definierat ingrepp, det kan utföras på flera olika sätt och effekten är inte alltid bestående. Svaret är därför inte så självklart som det låter.

Om vi tar svensk lag först så kan svaret möjligen bli olika beroende på när saken gäller. Fram till april 2019 gällde en statlig föreskrift, därefter en annan. Den förra nämnde ordet nervsnittning men i den senare finns inte begreppet nämnt.

I den förra uttrycks det så ”en häst som nervsnittats eller på annat sätt gjorts bestående smärtokänslig i ett ben får inte tränas för eller delta i tävling på tävlingsbana” I den gällande föreskriften förbjuds bara åtgärder som medför att ”Skada, smärta eller sjukdom döljs eller en sjukdomsprocess påverkas.”

Analogtvis borde samma tolkning gälla för båda versionerna varför jag bedömer att det är effekten som avsågs även före 28 mars 2019. Denna tolkning styrks av förarbetena.

Vad gäller och vem bestämmer? Vad gäller tävlingsreglementets effekter så är detta enbart en fråga för ST. Jag har inte tillgång till tävlingsreglementet före 28 april 2019 men om det följde lagstiftarens formuleringar så fanns begreppet nervsnittning angivet där som otillåten åtgärd.

I dagens dopingreglemente  för travet saknas det i alla fall och där anges bara ”särskilda åtgärder som vid tävlingen eller träningen kan medföra en positiv eller negativ förändring av hästs aktuella prestationsförmåga eller temperament.”

Första knäckfrågan: Brott mot djurskyddslagen föreligger först när en dopad häst tränas för tävling eller tävlar. När begreppet doping inte är reserverat för kemi utan även gäller andra åtgärder får begreppet dopingkontroll ett nytt innehåll. Hur skall dopingkontrollen då genomföras?

Andra knäckfrågan: Vilka andra åtgärder som påverkar prestationsförmåga eller temperament  kan det vara som lagstiftaren anser otillbörliga? Tungband? Gomtryckare? Svansgaffel? Entömsbett? Skall reglementet dopingkontrolleras?

Tredje knäckfrågan: Eftersom ST är en kontrollmyndighet och anser att ingreppet ”nervsnittning” är en djurskyddsbrist och att detta ingrepp är tillåtet i USA, varifrån ST importerar hästar borde man för många år sedan anmält detta till Jordbruksverket. Underlåtenheten innebär ett brott mot kontrollförordningen. Se faktaruta B!

Fjärde knäckfrågan: Har ST ätt att utfärda tävlingslicens för en häst som inte dopingtestats och avelsmässigt medräkna hans tävlingsmeriter som eventuellt dopad?

Knepiga frågor som också berör avelslagstiftningen. Lägger vi därtill att den senaste föreskriften som anger att smärtokänslighet är doping men inte nervsnittning så blir den juridiska sitsen än mer förvirrande. En nervsnittad häst som inte är smärtokänslig i benet är inte dopad.

Limbotillstånd: Det är mycket vi inte vet i Propulsion-fallet men det hittills inträffade ger bilden av en organisation som av lagstiftaren givits rätt att agera i statens ställe, utdelar ett ekonomiskt dråpslag mot en enskild som litat på att organisationen å sin sida gjort rätt gentemot staten genom att bevilja tävlings- och avelslicens.

Om ord och bokstäver i lag och föreskrift betyder lite vad som helst eller om deras avsikt inte följs eller överträdelser inte bestraffas så uppstår att slags limbo – ett otydlighetens gränsland där:

  • Lagstiftaren vet inte om hans vilja blir åtlydd,
  • den enskilde vet inte vad som gäller och
  • tjänstemän/organisationer ges makt utan att behöva ta ansvar

Redovisningen  visar att vi befinner oss i ett sådant limbo. Om inte en domstolsprövning av Propulsion-fallet kan rensa upp i detta så måste situationen lyftas upp på det politiska planet. Då måste också frågan om delegation av djurkontrollen tas upp.

Om det skulle bli domstolsak av Propulsion-fallet kommer alla stenar att vändas såväl på det veterinärmedicinska underlaget för att bedöma smärtokänslighet som ST:s sätt att som kontrollmyndighet hantera sitt uppdrag. Det kan bli spännande eftersom det också kan återverka på ST:s ensamrätt till tävlingar med vadhållning enligt spellagen.

Bocken som trädgårdsmästare: För egen del anser jag att det är en dålig idé att delegera ansvaret för tävlingsdjurskyddet till en tävlingsorganisation som finansieras via sitt helägda spelbolag (låt vara att bolaget än så länge kontrolleras av staten). Intressekonflikten är uppenbar.

Det limbotillstånd som vi för närvarande befinner oss i kan upphävas med hjälp av klok lagstiftning och utnyttjande av det faktum att Sverige på djurskyddsområdet och folkhälsoområdet har förbehållit sig rätten att ha strängare skyddsregler än EU:s minimikrav.

Detta  förhållande både kan och bör utnyttjas för att styra tävlingsverksamheten och spelet på hästar.

En ny och bred statlig hästutredning måste tillsättas!

Fokustema
Insändare
Läs senare

Århundradets domartabbe

En av de största domarskandalerna i Svensk Travsports historia inträffade igår på Romme och det borde innebära konsekvenser för domarna, såväl riksdomaren som måldomarnämnden, enligt insändarskribenten.
Av
Anders Ekberg
Upplåst för dig som är prenumerant

Om man inte begriper som riksdomare att en häst som varit utanför bangränsen i 400 meter under ett lopp skall diskas för att den vunnit fördel mot konkurrenterna bör man ta konsekvenserna av sitt handlande och ställa sin plats till förfogande för någon som har ett hum om hur svenska travsportreglementet skall tolkas.

Oavsett slutplacering i loppet skall hästen naturligtvis diskvalificeras.  När sedan hästen är först i mål några centimeter före tvåan i mål blir det ännu mer obegripligt för spelarna hur en måldomarnämnd kan undgå att diskvalificera ekipaget, som under en väsentlig del av loppet dessutom varit utanför bangränsen med halva sulkyn och t.o.m mer därtill samt halva hästen, vilket betyder att den regelvidrigt tjänat åtskilliga meter.

En kusk måste bemöda sig om att hålla en häst innanför bangränsen. Gör man inte det utan låter hästen bryta inåt, som i det här fallet i sista kurvan, förutom på upploppet, så tjänar den hästen för det första mark i förhållande till konkurrenterna som inte kört regelvidrigt.

I klartext – hästen har i det här fallet inte tillryggalagt den stipulerade sträckan 2.140 meter. Därmed har den ju definitivt vunnit fördel av regelbrottet.

Alltså ställer man sig helt oförstående till att riksdomaren kan påstå att man inte med säkerhet kan veta om hästen vunnit fördel av att köras utanför bangränsen.

För det andra – om kusken måste korrigera sin häst när den bryter inåt tappar den också farten. Detta är ett ovedersägligt faktum, och det vet alla som har någon kännedom om hur hästar fungerar.

Rommes måldomarnämnd och framför allt riksdomaren, som lämnade den skrattretande förklaringen till friandet av den häst som var först i mål, borde alltså avgå, eftersom spelarna i fortsättningen kan vänta sig vilket domslut som helst från nämndens sida.

Många spelare blev blåsta på pengar och andra drog fördel i lördags av denna dundertabbe, och man kan bara föreställa sig hur konsekvenserna av  måldomarnämndens fullständiga och ödesdigra felbedömning  hade handlat om miljonutdelning för några spelare.

För att risken att spelarna i fortsättningen skall utsättas för liknande missbedömningar skall minska borde alltså även måldomarnämnden på Romme avgå, eftersom minst två av delegaterna i måldomarnämnden röstade med riksdomaren som har utslagsrösten av fem.

Fokustema
Insändare
Läs senare

Saknade klargörande svar

Så stod hela garnityret där på podiet i torsdags. Jag har ju tidigare spekulerat i om Propulsionhärvan är ett absurt drama eller en fars? Fortsatt svårt att avgöra efter torsdagens föreställning. Men ett spektakel är det men ingen publiksuccé skulle jag tro.
Av
Anders Lindblad
Upplåst för dig som är prenumerant
Utredaren Pehr Jern, vice vd Ulf Hörnberg, förbundsjuristen Göran Wahlman, ST:s ordförande Marjaana Alaviuhkola och vd Maria Croon vid torsdagens presskonferens om Propulsion. Foto: stalltz.se
Utredaren Pehr Jern, vice vd Ulf Hörnberg, förbundsjuristen Göran Wahlman, ST:s ordförande Marjaana Alaviuhkola och vd Maria Croon vid torsdagens presskonferens om Propulsion. Foto: stalltz.se

Recensionerna har inte varit de bästa inte ens i husorganet. Ett manus som författaren fått gott om tid att skriva men som trots det verkar undermåligt och långtifrån värt något Nobelpris. Har man haft någon regissör? Och skådespelarprestationerna lämnar en hel del övrigt att önska.

Det är lite ironiskt att man kallar de externa utredarna för ”oberoende”. Här har de haft sin födkrok i snart ett halvår och är ett praktexempel på att ”man biter inte den hand som föder en”.

De har gjort precis som de blivit tillsagda men vad har de fördrivit tiden med i fem månader? Förutom diverse dataintrång?

Inget nytt har framkommit

Inget nytt har i vart fall framkommit. De fakta som framkommit var kända första veckan efter Elitloppet: att Propulsion nervsnittades i USA, att uppgiften fanns hos Svensk Travsport, att man trots detta godkänt tävlings- och avelskarriär och att Daniel Redén varit helt ovetande.

Skuldfrågan avgjorde ju vd Maria Croon bara fyra dagar efter Elitloppet när hon pekar ut Daniel Redén i direktsänd TV med hänvisning till det strikta tränaransvaret.

Klart att de ”oberoende” utredarna inte vågar komma fram till något annat. Då kanske inte ST betalar slutfakturan.

Och nu säger man – mycket motsägelsefullt – att ansvarsfrågan hänskjuts till Ansvarsnämnden och i samma andetag att Redén ska betala tillbaka prispengarna? Trots att inte ansvarsfrågan inte är avgjord. Ska bli intressant att se om någon rakryggad kommer att framträda i denna sak.

Utmärkt och avslöjande journalistik

I lördags sände V75-direkt ett kort inslag om Propulsionhärvan. En snabb sammanfattning och en intervju av Åsa Elmroth med Maria Croon och Pehr Jern. Okritiskt och mjäkigt som vanligt tänkte jag. När Åsa gav sina intervjuoffer öppna frågor och lät dem prata på.

Men det var egentligen utmärkt och avslöjande journalistik. Både Jern och Croon stakade sig, snubblade på ord, sa emot sig själva, flackade med blicken och hade inga klargörande svar. Det var som om de var satta i en lögndetektor. Bra Åsa!

Det skulle vara hedersamt om ST tog på sig skulden helt och hållet. ”Vi har gjort fel, vi tar vårt ansvar, Redén är utan skuld och kan fortsätta sin verksamhet. Vi ersätter övriga hästägare även vid de starter Propulsion gjort utomlands – det var ju vi som utfärdade exportcertifikaten – och kommer inte att kräva Redén på några pengar.

Vi går vidare med internutredningen och kommer att utkräva ansvar och de – som enligt vd Croon – saknar kompetens ska inte jobba kvar hos oss.” Då skulle vi alla kunna sätta punkt för detta sorgliga drama.

Fokustema
Öppet brev
Läs senare

Svensk Travsports framtid

Hästägaren och uppfödaren Ruth Riekola skriver ett öppet brev till styrelsen för Svensk Travsport och landets travsällskap.
Här är Riekolas farhågor och förslag till koncernstruktur för travsporten i framtiden.
Av
Ruth Riekola
Upplåst för dig som är prenumerant
Hästägaren och uppfödaren Ruth Riekola har tagit fram ett förslag hur Svensk Travsport kan formas i framtiden. Foto Mia Törnberg/sulkysport
Hästägaren och uppfödaren Ruth Riekola har tagit fram ett förslag hur Svensk Travsport kan formas i framtiden. Foto Mia Törnberg/sulkysport

Min sammanfattning av Rådslaget är att Travsällskap som inte vill medverka i en ur skattesynpunkt ofördelaktig organisation kan uteslutas.

Det är inte acceptabelt att ”workshops”, där de aktiva inte i förväg får ta del av för- och nackdelar med olika organisationsformer, ska ligga till grund för de beslutsalternativ som ST ska bedöma.

Varför inte oberoende? Kan ST utesluta ägare? ST efterlyser transparens och inga dolda agendor. Gäller detta även ST?

Om mina slutsatser är felaktiga tala om varför så att vi alla aktiva förstår!

Ekonomiska föreningar:

På sidan 41 i Rådslaget nämns Arla ekonomisk förening som en betydande del av företagandet.

Att vara en betydande del av företagandet säger inget om hur lönsamt det är och har varit för de svenska mjölkproducenterna. Under åren 1974-1999 hade jag god insyn i jordbrukskooperationen och då som nu är producenterna de stora förlorarna eftersom erhållet pris för insatsvarorna inte följer kostnadsutvecklingen. Hur många lantbrukare har inte levt och lever på ”husrötan”. Anledningen är bland annat att ägarna/medlemmarna inte har någon stark styrelse som ser till deras bästa. Administrationskostnader och andra onödiga kostnader ökar oproportionellt.

Detsamma gäller exempelvis för hästägare idag. Kostnaderna ökar årligen medan prispengar i vardagstravet inte följer kostnadsutvecklingen.

ATG-modellen:

Grunderna för ATG-modellen från år 1974 tog bland annat utgångspunkt i ett avtal med staten och sporten (djurskydd, regionalpolitiska hänsyn m.m.). Lotterilagen upphörde den 31 december 2018 och då tillförsäkrade sig staten majoriteten i ATG:s styrelse. ATG:s punktskatt på nettoomsättningen ändrades från 35 procent till 18 procent. Den tidigare skatten inkluderade en icke definierad punktskatt på spel och icke definierad bolagsskatt. Från och med den 1 januari 2019 tillämpas ordinarie svensk skattelagstiftning. För att delvis kunna tillämpa svensk skattelagstiftning, koncernbeskattning, äger ST sedan den 1 januari 2019 90,1 procent av aktierna i ATG.

Har ST fakturerat ATG för utförda tjänster under år 2019?

Skatter:

För att ATG ska kunna bedriva spel på hästar fordras uppfödare, hästar att tävla med, tränare inklusive personal, banor att tävla på, stallar, underhåll av banor och stallar, administration med mera. Om ST, serviceorgan till Travsällskapen, i god tid före år 2019 sett till att svensk skattelagstiftning kunde tilllämpas även för dessa tjänster hade ATG inte behövt avsätta 342 miljoner kronor i bolagsskatt för verksamhetsåret 2019.

Vad har ST hittills gjort för att minska skatten för travsporten under år 2020?
Travsporten i sin helhet måste skatteoptimera i framtiden såsom alla andra företagskoncerner!

I direktiven till Denningers Rapport ingår endast olika former av ekonomiska föreningar – inte aktiebolag. På sidan 7 punkt 4.3 Ekonomi och juridik står: ”Travsporten måste ur koncernbidragsberoendet för framtiden. Om flera ägare ska komma in i ATG kommer inte koncernbidragsmodellen att fungera längre.” På sidan 1 i Rådslaget: ”Överskott från ATG behöver delas ut i form av utdelning till Svensk Travsport”.

Varför ska nya ägare tillkomma? Är inte vinstutdelning skattepliktig?

Förslag till bolagisering av Svensk Travsport:

För att undvika att betala 100-tals miljoner i skatt framöver är mitt förslag till Travsällskapen att snabbt bilda ett AB med fördelning av aktier på 32 Travsällskap enligt fördelning på sidan 37 i Rådslaget. Antalet aktier ska vara delbart med 1030. En tillfällig bolagsordning görs där hembudsklausul ska ingå.

Bilda en tillfällig, liten styrelse som enbart ser till de aktivas bästa. Alla som möjliggör att ATG ska kunna bedriva spel på hästar inkluderas. ST klagar över att man inte har någon egen ”balansräkning”.

Enligt förslaget nedan har alla egna balansräkningar och en fullständig koncern där fakturering kan ske månadsvis i förskott eller efterskott för utförda tjänster. Svensk skattelagstiftning ska följas med skatteoptimering i alla led. Vinster/förluster behandlas vid årsstämmor. ”Efterskottsekonomi”, som ST arbetar efter idag, med 15 månaders förskjutning som kräver lån från ATG behövs inte i framtiden. En tydlig transparent bolagsform och hänsynstagande till Statens krav gör det lättare att komma ur Statens majoritet i ATG:s styrelse (om detta är önskvärt). I Travsällskapen ingår allt som möjliggör att bedriva spel på hästar. Se under SKATTER ovan.

Varför vill inte ST att Travsällskapen, det vill säga de aktiva, ska äga 100 procent i Svensk Travsport på ett enkelt bolagiserat sätt?

Förslag till koncernstruktur, se nedan: