Fokustema
Krönika
Läs senare

Stoppa tränarna från barfotakörning

Så ska fler fuskare stoppas och bestraffa tränare som inte klarar av att bedöma barfotakörning. Det är två av punkterna veterinären Anne Haglund resonerar kring i sin krönika.
Av
Anne Haglund
Upplåst för dig som är prenumerant
Skor på! Det ska gälla för de tränare som inte kan hantera barfotakörning, utan vars hästar kommer till stallet med blödande hovar. Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Skor på! Det ska gälla för de tränare som inte kan hantera barfotakörning, utan vars hästar kommer till stallet med blödande hovar. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Under tre år har veterinären Anne Haglund skrivit om hästens hälsa och veterinära frågor i Sulkysport. Nu fortsätter hon ge sin syn på hur de fyrbenta har det i Sverige och ge viktiga tips när det gäller att sköta och skydda hästar i Sulkysports digitala satsning.

***

Samhällsutvecklingen går mot utökat hållbarhets- och långsiktighetstänk. Vi ska vara rädda om det vi har och vårda det. En annan viktig och framträdande fråga i samhället är djurvälfärd och djurskydd. Inte mycket engagerar gemene man mer än om djur far illa eller inte tas om hand på rätt sätt. Hänger travsporten med?

Jag tycker att vi har en del att reflektera över och jobba med. Hästvälfärdsavdelningen på Svensk Travsport är den klart minsta avdelningen med tre anställda, det kan man fundera över när hästvälfärden är den högst prioriterade om man läser hemsidan.

Jämförelsevis så finns det elva anställda på avel, sju på ekonomi och elva på IT-avdelningen. Hästvälfärdsavdelningen jobbar på bra med stort ansvarsområde och ett helt avlångt land att täcka och flera nya projekt. Dopingprover och oanmälda besök ute på gårdarna i kombination med behandlingsjournaler verkar vara vägen att gå för att lyckas stoppa problemet med doping och användandet av otillåtna substanser.

Det måste också bli lättare att fälla för dopingbrott inom travsporten

Det måste också bli lättare att fälla för dopingbrott inom travsporten, idag måste misstankegraden vara ”utom allt rimligt tvivel”. Inom humanidrotten räcker det med en lägre misstankegrad. Om något så borde det vara omvänt mellan djursport och människosport. Det finns större anledning att skydda djuren, då de är helt utlämnade till människan. ”Utom allt rimligt tvivel” är det nästan omöjligt att uppnå.

Har man utrustning och preparat som man inte ska inneha så ska man dömas. Ingen tar väl hem mediciner och preparat för att titta på dem? Innehav måste dömas mycket hårdare än idag.

Upprepat blödande hovar efter barfotakörning är också något som det är alldeles för låg bestraffning för. Vid första förseelsen är bestraffningen 5.000 kronor, andra gången 15.000 kronor, därefter får ST bestämma. Vad händer då? Inget verksamt hittills i alla fall.

Om man är så dålig på att bedöma om en häst kan gå barfota och är så dålig på att lära sig eller gud förbjude är så ignorant, så att man efter två blödande hovar, inte fattar att det inte går, då ska man såklart dömas rejält.

Minst sex månaders förbud mot barfotakörning borde vara rätt nivå på bestraffning

Minst sex månaders förbud mot barfotakörning borde vara rätt nivå på bestraffning. Allt tjafs om att hästägarna drabbas för tränarens okunskap är oväsentligt.

Hästägaren får välja en tränare som har omdöme att köra barfota om hans häst ska gå barfota, så enkelt är det. Hästarna ska inte lida för ägarnas ekonomiska intressen.

I enlighet med långsiktighetstänket så borde vi tänka över travsportens hårda satsning på unghästtävlande. Premiechansningen med dubbla prispengar i vissa lopp, högre prispengar i treåringslopp, många högt doterade lopp för unghästar, allt detta stimulerar hård träning av unga hästar.

Till en svenskfödd treåring 2018 utbetalades det i genomsnitt 55.500 kronor, en fyraåring 63.000 kronor och en äldre häst 16.500 kronor. Tänk då på att de allra bästa äldre hästarna tar en stor del av prispengarna i och med att det körs V75 varje vecka med relativt hög prissumma. Det blir inte mycket kvar för ”den vanliga” äldre hästen.

Hästar växer och utvecklas kroppsligt till sexårsåldern, under den tiden utvecklas hästen bäst av anpassad träning

Hästar växer och utvecklas kroppsligt till sexårsåldern, under den tiden utvecklas hästen bäst av anpassad träning, det behövs ofta längre viloperioder eller perioder av alternativ låggradig träning. Det är små marginaler tills att skador inträffar när hästen både ska växa och träna maximalt. Hård träning och tävling med unga djur innebär alltså stor skaderisk och måste göras med försiktighet om hästens bästa ska beaktas.

Foto Lotta Brundin Gyllensten

De höga förtjänstmöjligheterna för unghästar ökar ägarnas och tränarnas benägenhet att utmana gränserna. Det blir stor utslagning om det satsas mot unghästmiljonerna. Vill vi ha det så?

Den hårda unghästsatsningen har även en annan nackdel. Det är att det motverkar amatörsporten. Högre förtjänstmöjligheter för den äldre hästen stimulerar amatörsporten, antalet B-tränade hästar har på den senaste tioårsperioden sjunkit med 34 procent och antalet B-tränare har gått ner med 38 procent under samma period.

Det är inte bra! Vi behöver travhästar ute på gårdarna på landsbygden för att öka intresset för hästar och travsport. Kontaktytan mot allmänheten för varje amatörtränad häst är betydligt större än för de proffstränade hästarna.

Fokustema
Krönika
Läs senare

Så drabbas hästar av coronaviruset

Hästar smittade med coronaviruset – och så människor smitta hästar.
Sulkysports krönikör, veterinären Anne Haglund, skriver om ett brännhett ämne och ger tips och råd om coronaviruset.
Av
Anne Haglund
Upplåst för dig som är prenumerant
Anne Haglund skriver om coronaviruset och hästar. Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Anne Haglund skriver om coronaviruset och hästar. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Under tre år har veterinären Anne Haglund skrivit om hästens hälsa och veterinära frågor i Sulkysport. Nu fortsätter hon ge sin syn på hur de fyrbenta har det i Sverige och ge viktiga tips när det gäller att sköta och skydda hästar i Sulkysports digitala satsning.

***

Coronavirus är en grupp virus som finns i många olika varianter. De olika arterna av viruset infekterar olika arter av djur. Viruset smittar alltså normalt inte mellan djurslagen eller mellan människa och djur. Detta verkar dock ha skett i Kina i det aktuella utbrottet.

Man misstänker att fladdermus spridit viruset till myrkott som sedan ätits av människa. Väldigt aggressiva virus kan föröka sig just i fladdermöss eftersom de har ett extremt starkt immunförsvar och inte själva blir sjuka och dör så lätt. Det finns inga bevis för att coronaviruset överförts direkt från fladdermus till människa.

Det senaste året har man sett utbrott på i övrigt friska hästar

Coronavirus har förmodligen under lång tid orsakat sjukdom hos hästar, men det är först på senare tid laboratorierna har haft möjlighet att analysera och hitta viruset. Sjukdomen drabbar hästar oftast på vintern.

Man har tidigare trott att corona bara drabbar unga hästar med nedsatt immunförsvar, men under det senaste året har man sett utbrott på i övrigt friska hästar.

Symtomen är ospecifika, hästen blir trött, äter dåligt och kan få hög feber (upp till 41 grader), dock inte alltid. Det är tunntarmen som blir infekterad och därför yttrar sig sjukdomen oftast som diarré, men kan även ge förstoppning.  Blodvärdena blir förändrade, de vita blodkropparnas antal sjunker och proteinhalten sjunker.

Eftersom det smittar blir ofta flera hästar i samma stall sjuka, dock kan sjukdomen förlöpa utan att hästen visar symtom men den kan sprida sjukdomen vidare. Inkubationstiden är kort, två-tre dagar. De flesta hästar blir friska igen inom en vecka, men det förekommer allvarligare fall där tarmen skadas så mycket att bakterier från tarmfloran läcker ut i blodomloppet.

Detta orsakar blodförgiftning och uttorkning. Det kan också ge symtom från nervsystemet som vinglighet och kramper.

En smittad häst kan sprida smitta i en hel månad

Hästar smittar varandra genom att få i sig viruset från avföringen genom munnen. En smittad häst kan sprida smitta i en hel månad.

För att få redan på om det är coronainfektion kan veterinären skicka in ett prov på antingen en liten mängd träck eller så använder man en speciell provtagningspinne (E-swab) och tar prov från ändtarmen.

Eftersom smittan är ett virus finns det inget egentligt botemedel, men drabbade hästar som inte vill äta kan man ge understödjande behandling för att de lättare själva ska klara att bekämpa smittan. Man ger då dropp och antiinflammatorisk medicinering.

Infektionen är mycket smittsam och stallet bör isoleras minst fyra veckor efter att alla hästar tillfrisknat, detta för att viruset fortsätter att utsöndras i avföringen. Man kan döda virus i miljön med rengöring och vanliga desinfektionsmedel. Man vet inte hur längre hästens coronavirus lever i miljön, men tester som är gjorda på människans coronavirus har visat att det kan överleva 17 dagar i urin vid rumstemperatur och ännu längre vid kyligare temperatur.

Människor kan föra viruset med sig och smitta ner andra hästar

Människor kan föra viruset med sig och smitta ner andra hästar. Man ska alltså byta skor och kläder samt tvätta händerna noga när man hanterat hästar med infektionen. Man vet inte hur lång immunitet hästen får efter en infektion. Människor kan inte smittas av hästens coronavirus.

Coronavirus verkar vara mycket smittsamt hos alla djurslag. Hos hundar ger smittan diarré och kräkningar. Kalvar och ungdjur drabbas av antingen luftvägsinfektion eller diarré. Hos katter blir det en tarminfektion som kan yttra sig som diarré, men i vissa fall muterar coronaviruset hos katten och orsakar en sjukdom som kallas FIP (felin infektiös peritonit). Denna sjukdom leder alltid till döden antingen i ett långsamt förlopp som kan ta flera månader eller ett snabbare förlopp som går på några dagar till veckor. När denna diagnos är ställd bör katten avlivas av djurskyddsskäl.

Foto Lotta Brundin Gyllensten

Anledningen till att den nuvarande coronasmittan hos människan har utvecklat sig till en smitta över hela jorden, en så kallad pandemi, är att människorna inte tidigare varit utsatta för smittan och därför inte har någon immunitet.

Vår globala livsstil med mycket resande är också ett effektivt sätt att sprida smitta. Nu gäller det att människorna i världen uppnår immunitet genom smitta eller att ett vaccin kan tas fram för att spridningen ska upphöra.

Hos djuren har coronasmittorna funnits länge och det är anledningen den inte utvecklas till en pandemi, djurpopulationen har resan en viss immunitet.

Ha det skönt i vårsolen och glöm inte att tvätta händerna ofta!