Fokustema
Krönika
Läs senare

Stoppa tränarna från barfotakörning

Så ska fler fuskare stoppas och bestraffa tränare som inte klarar av att bedöma barfotakörning. Det är två av punkterna veterinären Anne Haglund resonerar kring i sin krönika.
Av
Anne Haglund
Upplåst för dig som är prenumerant
Skor på! Det ska gälla för de tränare som inte kan hantera barfotakörning, utan vars hästar kommer till stallet med blödande hovar. Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Skor på! Det ska gälla för de tränare som inte kan hantera barfotakörning, utan vars hästar kommer till stallet med blödande hovar. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Under tre år har veterinären Anne Haglund skrivit om hästens hälsa och veterinära frågor i Sulkysport. Nu fortsätter hon ge sin syn på hur de fyrbenta har det i Sverige och ge viktiga tips när det gäller att sköta och skydda hästar i Sulkysports digitala satsning.

***

Samhällsutvecklingen går mot utökat hållbarhets- och långsiktighetstänk. Vi ska vara rädda om det vi har och vårda det. En annan viktig och framträdande fråga i samhället är djurvälfärd och djurskydd. Inte mycket engagerar gemene man mer än om djur far illa eller inte tas om hand på rätt sätt. Hänger travsporten med?

Jag tycker att vi har en del att reflektera över och jobba med. Hästvälfärdsavdelningen på Svensk Travsport är den klart minsta avdelningen med tre anställda, det kan man fundera över när hästvälfärden är den högst prioriterade om man läser hemsidan.

Jämförelsevis så finns det elva anställda på avel, sju på ekonomi och elva på IT-avdelningen. Hästvälfärdsavdelningen jobbar på bra med stort ansvarsområde och ett helt avlångt land att täcka och flera nya projekt. Dopingprover och oanmälda besök ute på gårdarna i kombination med behandlingsjournaler verkar vara vägen att gå för att lyckas stoppa problemet med doping och användandet av otillåtna substanser.

Det måste också bli lättare att fälla för dopingbrott inom travsporten

Det måste också bli lättare att fälla för dopingbrott inom travsporten, idag måste misstankegraden vara ”utom allt rimligt tvivel”. Inom humanidrotten räcker det med en lägre misstankegrad. Om något så borde det vara omvänt mellan djursport och människosport. Det finns större anledning att skydda djuren, då de är helt utlämnade till människan. ”Utom allt rimligt tvivel” är det nästan omöjligt att uppnå.

Har man utrustning och preparat som man inte ska inneha så ska man dömas. Ingen tar väl hem mediciner och preparat för att titta på dem? Innehav måste dömas mycket hårdare än idag.

Upprepat blödande hovar efter barfotakörning är också något som det är alldeles för låg bestraffning för. Vid första förseelsen är bestraffningen 5.000 kronor, andra gången 15.000 kronor, därefter får ST bestämma. Vad händer då? Inget verksamt hittills i alla fall.

Om man är så dålig på att bedöma om en häst kan gå barfota och är så dålig på att lära sig eller gud förbjude är så ignorant, så att man efter två blödande hovar, inte fattar att det inte går, då ska man såklart dömas rejält.

Minst sex månaders förbud mot barfotakörning borde vara rätt nivå på bestraffning

Minst sex månaders förbud mot barfotakörning borde vara rätt nivå på bestraffning. Allt tjafs om att hästägarna drabbas för tränarens okunskap är oväsentligt.

Hästägaren får välja en tränare som har omdöme att köra barfota om hans häst ska gå barfota, så enkelt är det. Hästarna ska inte lida för ägarnas ekonomiska intressen.

I enlighet med långsiktighetstänket så borde vi tänka över travsportens hårda satsning på unghästtävlande. Premiechansningen med dubbla prispengar i vissa lopp, högre prispengar i treåringslopp, många högt doterade lopp för unghästar, allt detta stimulerar hård träning av unga hästar.

Till en svenskfödd treåring 2018 utbetalades det i genomsnitt 55.500 kronor, en fyraåring 63.000 kronor och en äldre häst 16.500 kronor. Tänk då på att de allra bästa äldre hästarna tar en stor del av prispengarna i och med att det körs V75 varje vecka med relativt hög prissumma. Det blir inte mycket kvar för ”den vanliga” äldre hästen.

Hästar växer och utvecklas kroppsligt till sexårsåldern, under den tiden utvecklas hästen bäst av anpassad träning

Hästar växer och utvecklas kroppsligt till sexårsåldern, under den tiden utvecklas hästen bäst av anpassad träning, det behövs ofta längre viloperioder eller perioder av alternativ låggradig träning. Det är små marginaler tills att skador inträffar när hästen både ska växa och träna maximalt. Hård träning och tävling med unga djur innebär alltså stor skaderisk och måste göras med försiktighet om hästens bästa ska beaktas.

Foto Lotta Brundin Gyllensten

De höga förtjänstmöjligheterna för unghästar ökar ägarnas och tränarnas benägenhet att utmana gränserna. Det blir stor utslagning om det satsas mot unghästmiljonerna. Vill vi ha det så?

Den hårda unghästsatsningen har även en annan nackdel. Det är att det motverkar amatörsporten. Högre förtjänstmöjligheter för den äldre hästen stimulerar amatörsporten, antalet B-tränade hästar har på den senaste tioårsperioden sjunkit med 34 procent och antalet B-tränare har gått ner med 38 procent under samma period.

Det är inte bra! Vi behöver travhästar ute på gårdarna på landsbygden för att öka intresset för hästar och travsport. Kontaktytan mot allmänheten för varje amatörtränad häst är betydligt större än för de proffstränade hästarna.

Fokustema
Läs senare

Svensk Travsport gör rätt

Högre och högre hörs rösterna i både tidningar, poddar och sociala medier för att ST ska börja släppa in publik på travbanorna igen. Jag har själv legat sjuk i corona och undrar varför travet ska utmana ödet?
Av
Peter
Upplåst för dig som är prenumerant

Argumenten för att öppna publikplatserna igen är att olika köpcenter, som typ Ullared och IKEA, är fulla med folk. Även att folk samlas på stränder, restauranger och i parker och att travet därför kan öppna grindarna för en liten skara publik.

Nu är det väl så att alla de som nämnts ovan inte riktigt följer Folkhälsomyndighetens riktlinjer utan de tänjer på gränserna, allt för att tjäna pengar och för att folk har börjat strunta i riktlinjerna.

Däremot så kör fotbollen på med tomma läktare, varför?

Jo, för de är rädda att FHM ska säga stopp, ni får inte spela matcher längre, om de börjar släppa in publik. Och fotbollen har större anledning än travet att börja släppa in publik eftersom det är en stor inkomstkälla för klubbarna. Men de vågar inte, fast en fotbollsarena har stora ytor så man skulle kunna låta publiken sitta på var tredje stol, så vågar man inte bryta mot det som FHM säger.

Varför ska då travet utmana ödet? Vi har ju den stora fördelen att vi får inkomster till vår verksamhet utan publik på plats, så att då börja tänja på reglerna med risken att FHM säger stopp är väldigt onödigt, ja på gränsen till idiotiskt!

Då äventyras inte bara en massa människors levebröd, utan också alla de som äger häst kommer inte ha någon chans till några inkomster utan bara en massa utgifter, för hästarna måste ju fortfarande äta och tas om hand och dessa kostnader kommer aldrig staten att gå in och täcka upp för.

Tyvärr så läser man om hästägare som börjar tappa intresset för travet eftersom de inte får se sina hästar starta och funderar på att sluta. Det är beklagligt, men jag tror den övervägande delen av de som äger häst hellre ser den tävla på tv än inte alls, då den om tävlingsverksamheten stängs bara kommer kosta en massa pengar.

tror den övervägande delen av de som äger häst hellre ser den tävla på tv än inte alls

Vi vet ju att övriga länder som varit tvungna att ha tävliongsuppehåll avundsjukt har sett på våra tävlingar.

Jag kanske är lite (eller mycket) färgad, då jag precis återhämtat mig från Corona. Jag är väldigt tacksam över att ha varit relativt förskonad från de allvarliga konsekvenser både för mig och mina närmaste som denna pandemi orsakar i Sverige och övriga världen, för den skördar ju faktiskt liv.

Jag hoppas verkligen Svensk Travsport fortsätter att följa Folkhälsomyndighetens riktlinjer så vi inte riskerar att bli stoppade. Bättre i så fall att låta fotbollen som är mer desperata än oss prova att öppna för publik först, så kan vi sitta still i båten och se vad som händer.

 

Fokustema
Krönika
Läs senare

Alla människor förtjänar en professionell ledning

De senaste åren har präglats av återkommande kriser inom organisationen Svensk Travsport.
Det handlar om bristande struktur, en djup ekonomisk kris på flera plan men också om bristande kompetens när man handlägger ärenden som den myndighet man har att utföra.
Av
Andes Lindblad
Upplåst för dig som är prenumerant

Detta samtidigt som människorna i basen för såväl sporten som dotterbolagets spelverksamhet sliter dag ut och dag in många timmar per dygn och dåligt avlönat. De förtjänar alla en professionell ledning.

Svensk Travsport är inget företag utan en folkrörelseorganisation, men det finns likheter mellan olika typer av organisationer som befinner sig i kriser. Det kan tyckas förmätet att jag tar till orda, men jag har både en bred och djup erfarenhet av ledningsarbete på högsta verkställande nivå i såväl offentliga, politiskt styrda organisationer som i privata företag. Vilket innebär en mångårig erfarenhet att arbeta med styrelser av skiftande karaktär. Min förhoppning är att mina inlägg ska skapa en debatt och på det sättet ta travsporten ett litet steg framåt.

Har man tagit tillvara den möjligheten som detta innebär för en krisande organisation?

Svensk Travsport bytte verkställande ledning för snart ett år sedan. Men har man tagit tillvara den möjligheten som detta innebär för en krisande organisation? I vart fall inte utifrån betraktat.

Låt mig lyfta fram tre olika problem som kan utgöra hinder för ett framgångsrikt förändringsarbete:

1 Har Maria Croon ett tydligt uppdrag när det gäller att sanera ekonomin och komma till rätta med struktur och kompetensbristerna inom organisationen? Om inte har man verkligen missat en möjlighet. Om hon har det så är det mycket obekvämt att tvingas städa med överrocken på. Den under många år högste ansvarige, tillika tillförordnad vd innan hon tillträdde är utsedd till vice vd. Detta gör det exceptionellt svårt och måste göra även den skickligaste och mest erfarne nye vd bunden till händer och fötter.

(Marcus Storch berättade en gång att han fick två numrerade kuvert av sin företrädare. Nr 1 att öppna första gången det gick dåligt för AGA och nr 2 den andra gången. När han öppnade nr 1 så stod det: ”Skyll allt på mig!” undertecknat av företrädaren. Av ren nyfikenhet öppnade han nr 2: ”Skriv två nya lappar och lägg i kuvert till efterträdaren”.) Sensmoral: Man får bara en chans!

2 Man måste vid ett så svårt uppdrag ha okuvlig uppbackning av sin uppdragsgivare personifierat av styrelsens ordförande. Det måste visas upp internt, men när det gäller Svensk Travsport som folkrörelseorganisation även i offentliga och mediala sammanhang.

Som verkställande ledning måste man någon gång tillåtas att göra missbedömningar och felaktigheter så länge man håller sig på rätt kurs utifrån uppdraget. Gör man inga misstag har man förmodligen inte heller vidtagit tillräckligt drastiska och kraftfulla åtgärder. Men misstagen får inte skada strategin eller organisationen på ett allvarligt sätt.

Att ha uppdragsgivarens fulla förtroende är en nödvändighet och ju tuffare det blåser ju viktigare är det! Och som verkställande ledning har man förtroende ända tills man inte har det. Det finns inget mitt emellan.

3 Har vd fått hjälp med att fatta rätt strategiska beslut vid rätt tillfälle särskilt vid mediala stormar? Man kan inte alltid hålla huvudet kallt när man själv är mitt inne i turbulensen. Ett sådant stöd bör ju helst finnas internt inom organisationen eller externt.

I den bästa av världar kan styrelsen som helhet eller enskilda medlemmar i styrelsen erbjuda detta stöd. Men det tycks saknas på alla dessa plan.

De flesta – som inte är troll på sociala medier – såg ju att här begicks ett rättsövergrepp

I de två senaste ”affärerna” har det klickat rejält. I Gocciadoro-historien skulle man tagit den tid som krävdes för att inhämta den bevisning som Överdomstolen saknade. De flesta – som inte är troll på sociala medier – såg ju att här begicks ett rättsövergrepp.

Men Propulsion-härvan behöver man ju inte dra i en pinsam långbänk. Stäng den historien så fort som möjligt! Alla fakta finns ju på bordet och är offentliga. ST har ju helt och hållet skulden till att det blivit som det blivit. Att som ST:s vd peka ut det ”strikta tränaransvaret” i tv-sändning var förhoppningsvis naivt, men i värsta fall en medveten undanmanöver.

Nej, ta ansvar, hosta upp dryga 30 miljoner kronor eller vad det kan kosta, utkräv ansvar internt och gör denna pinsamhet till en lärdom för framtiden!

Jag hoppas dessa reflektioner – som görs med största omtanke om vår fina travsport – ska ge möjlighet till eftertanke hos ansvariga och beslutsfattare.

Fokustema
Insändare
Läs senare

Bjud in NÄT!

Som medlem i Solvalla Hästägarförening är jag väldigt nöjd med att ”min” styrelse gör vad de kan för att samla många goda krafter för att utveckla den svenska travsporten i så god riktning som möjligt.
Av
Markus Gustafsson
Upplåst för dig som är prenumerant

Solvalla HF tog steget att lämna RST för att söka ny vägar för kraftfull och modern påverkan. Vägar som är en oundviklig konsekvens av hur Solvalla Hästägarförening fått sin röst hörd. Eller rättare sagt, inte fått sin röst hörd.

Och det gäller som sagt att samla många goda krafter för detta svåra uppdrag. Vi befinner oss på många sätt i en tid av både omfattande förändring och ökade krav. Samtidigt som ett minskande intresse för vår travsport tyvärr gör sig allt mer gällande.

Vi bör alla vara tacksamma för våra fantastiska uppfödare och för alla hästägare som fortfarande vill äga travhäst. I vissa fall enbart en andel. Men en andel som skapar både stor gemenskap och glädje samt kan vara porten in till ett nytt fantastiskt liv och kanske ett mer omfattande ägande. Och i andra fall ägare med både en och flera hästar. Från den mindre ägaren till de stora hästägarna.

Äger en tredjedel av aktiva starthästar

Jag har nåtts av den goda nyheten att Åby Hästägarförening nu har gjort gemensam sak med oss i Nationell samverkan för Ägande av Travhästar – NÄT. Ett Nät där redan, förutom Solvalla Hästägarförening, Mälardalens Hästägarförening och Östgöta Hästägarförening finns. Stora och viktiga hästägarföreningar.

Detta gör att NÄT nu kan räkna in hela en tredjedel av landets alla aktiva starthästar! Dessutom är det så att medlemmar i dessa hästägareföreningar också har hästar i träning hos tränare från Malmö i söder till Boden i norr.

För mig är därmed självklart och nödvändigt att ST nu – och framöver – bjuder in NÄT till överläggningar i de frågor som kan beröra oss hästägare. Exempelvis till Förtroenderådet hos Svensk Travsport. Eller till Strategiska Rådet.

Håller sporten vid liv

Sveriges hästägare är ju utan tvekan den grupp som håller hela sporten vid liv. Att ett så pass stort antal hästägare valt en helt ny påverkansform i den nya tiden kan väl aldrig vara ett hinder. Utan måste ses som en tillgång.

Det kan ju annars uppfattas som att ST aktivt väljer bort NÄT. I en tid av förändring – som ST allt som oftast påpekar – kan ju inte detta vara möjligt. Och var och en måste ju ha friheten att organisera sig efter eget val. Alla goda krafter behövs.

Markus Gustafsson,
medlem i Solvalla Hästägarförening