Fokustema
Krönika
Läs senare

Waern: ”Svarar inte på uppdragets huvudfrågor”

Åsa Waern var gästkrönikör i förra veckans Sulkysport och här utvecklar hon sina tankar runt Mats Denningers utredning och presenterar sitt alternativförslag.
Av
Åsa Waern
Upplåst för dig som är prenumerant
Den utredning Mats Denninger har tillsammans med Leif Almgren om Svensk Travsport kommenteras av Mantorps ordförande Åsa Waern. Foto Mia Törnberg
Den utredning Mats Denninger har tillsammans med Leif Almgren om Svensk Travsport kommenteras av Mantorps ordförande Åsa Waern. Foto Mia Törnberg

Östergötlands Travsällskaps ordförande Åsa Waern var gästkrönikör i förra veckans utgåva av Sulkysport. Anledningen var att Waern gjort ett ”alternativförslag” till förre ATG-ordföranden Mats Denningers utredning om svensk travsports framtida organisation, vilken publicerats (liksom Waerns alternativ) i sin helhet på Sulkysport.se, och vilken avhandlades för två veckor sedan i Sulkysport. Här utvecklar Åsa Waern sina tankar runt Denningers utredning och sitt alternativförslag.

– Lars G Dahlgren

Så har ”Denninger-utredningen” blivit färdig. En utredning som vid en första anblick inte är uppseendeväckande, men skrapar vi bara lite på ytan så finns där något helt annat. Även mitt organisationsförslag har kommit ut, ett förslag som i själva verket är ett första utkast skickat till samtliga ordföranden i travsällskapen för att få synpunkter innan det skickas vidare till Svensk Travsport.

Fakta

Åsa Waern.

Ålder: 50 år.

Bor: Linköping.

Gör: Konsult, projektledare för högteknologiska forsknings- och utvecklingsprojekt samt egenföretagare lantbruk med hösilageproduktion.

Första egna häst: Förutom ponnys till barna, Rogestadkungen tillsammans med min man.

Bästa häst: Greby Anna.

Bästa travminne: När vi startade vår första tävlingshäst Hickory Smash. Det var Hickorys första start, vår första start som tävlingshästägare, min mans första start som tränare (B-tränare). Hickory vann med halva upploppet som marginal.

Intresse förutom trav: Bilar och trädgårdsarbete/trädgårdsdesign. Har kört folkrace i unga dar och vi har en historisk formelbil vilande i verkstan.

Expandera

Syftet med Denninger-utredningen var att studera hur ST ska kunna bli trovärdig ägare till ATG. Men, det finns en intressant mening i stycket under uppdragsbeskrivningen ”ST:s interna organisationsstruktur ingår inte i utredningen”. Utredningens uppgift var istället att behandla ST-familjens övergripande beslutsstruktur, men man talar inte om hur den ser ut idag. Det vill säga att travsällskapen och BAS är ägare till Svensk Travsport (ST) framgår inte.

Utredarna har enbart fokuserat på ekonomiska flöden. De hänvisar till koncernbidrag och behov av balansräkning, men frågetecknen kring resonemangen är stora. När jag påpekat att förslagen inte fungerar ur ett verksamhetsperspektiv så var svaret från utredarna att ”det är inte relevant”.

I slutet av rapporten presenteras två olika organisationsförslag som inte svarar på uppdragets tre sammanfattade huvudfrågor. Genom hela rapporten upprepas hot om ekonomiska katastrofer om travfamiljen inte genomför omorganisationerna A eller B, men de är undermåligt beskrivna och övergripande blockschema saknas. Är man inte van att studera organisationer så kan det vara svårt att genomskåda innebörden.

Förslagen innebär att ST buntar ihop och tar över all personal på travbanorna som är kopplade till tävlingsverksamheten. För de flesta banor innebär det att all personal får ST som arbetsgivare och därmed lyder under ST. Banorna kommer att ”få behålla” anläggningarna, men de kommer inte att ha någon personal att sköta dem, för personalen tillhör och svarar mot ST för att sköta tävlingsverksamheten.

Varför inte löpa linan fullt ut och samla alla tävlingar på en och samma bana

Idag, med nuvarande organisation, kan de enskilda banorna ta strategiska beslut/vägval som passar den banan och det är möjligt just eftersom travsällskapen är arbetsgivare till personalen. Utredarna tänker dessutom att personalstyrkan ska reduceras genom att en person kan sköta flera banor. När nu verksamhetsperspektivet inte är relevant, varför inte löpa linan fullt ut och samla alla tävlingar på en och samma bana? Det är ju både praktiskt och klart mest ekonomiskt fördelaktigt, är det detta man vill åstadkomma?

Utredarna föreslår att de travbanor som har omfattande annan verksamhet eller evenemang kan anställa egen personal för att driva den verksamheten. Hur det ska finansieras framgår inte.

Förslagen innebär vidare att ST kommer ta hand om alla intäkter förknippade med tävlingsverksamheten, till exempel från publik och restaurang.

Summa summarum kommer sällskapens möjlighet att utveckla arenorna och travsporten minska avsevärt, såvida det inte sköts på ideell basis. Risken är uppenbar att sällskapen reduceras.

Travsporten lever i en hybridorganisation som består av en ideell, en kommersiell och en myndighetsdel. I myndighetsdelen ingår djurskyddsarbetet och registreringar av hästar. Jag vill påstå att en tredelad hybridorganisation, som travet, är den svåraste organisationsform som finns, men vi ska vara stolta över den. En väl fungerande hybridorganisation är överlägsen andra organisationsformer om man vill samla människor, även om det är ett elände när inte alla tycker som jag.

Travbanorna och ST blir mer och mer kommersiella. Att ideella föreningar driver kommersiella verksamheter i bolagsform är vanligt. Det görs redan idag på några banor och det diskuteras på andra. Jag tror att alla banor ska göra den uppdelningen även om det kan kännas krångligt, speciellt för små banor.

Mitt organisationsförslag innebär i stort en oförändrad struktur, men banorna delar upp sin egen verksamhet i en ideell och en kommersiell del där travsällskapet äger det kommersiella bolaget.

Alla affärsmässiga förehavanden med ST hanteras genom avtal mellan det enskilda travsällskapets bolag och STAB. På så vis torde skatteläckage kunna undvikas (den frågan utreds just nu av experter) samtidigt som travsällskapen behåller kontrollen över travbanorna, dess verksamhet och personal. På så sätt kan travsällskapen fortsätta utveckla travbanorna på smartast sätt efter lokala förutsättningar.

Travfamiljen har oändligt många arbetsuppgifter framför sig innan travsportens framtid är tryggad, men vi har fått flera bitar på plats, så vi är på väg. Arbetet med Pegasus pågår och ger redan resultat.

Utbildningen med Handelshögskolan är föredömlig och fortsätter ytterligare ett år. Jag hoppas verkligen att alla travbanor deltar och avsätter tid för det. Den ger alla travbanechefer möjlighet att diskutera ostört. Inrättandet av strategiskt samråd har ökat samverkan mellan banorna och BAS och antalet möten utanför förtroenderåden har ökat.

Maria Croon har just börjat som vd för ST. Låt oss hjälpas åt och ge henne en objektiv bild av travet som varit och positiva inspel till hur vi tycker att travet ska utvecklas så att hon så snabbt som möjligt kan komma in i världens svåraste verksamhetsform, vår hybridorganisation svensk travsport.

***

Fotnot: Denna veckas krönikör är Morten Langli

Fokustema
Krönika
Läs senare

Så drabbas hästar av coronaviruset

Hästar smittade med coronaviruset – och så människor smitta hästar.
Sulkysports krönikör, veterinären Anne Haglund, skriver om ett brännhett ämne och ger tips och råd om coronaviruset.
Av
Anne Haglund
Upplåst för dig som är prenumerant
Anne Haglund skriver om coronaviruset och hästar. Foto Mia Törnberg/Sulkysport
Anne Haglund skriver om coronaviruset och hästar. Foto Mia Törnberg/Sulkysport

Under tre år har veterinären Anne Haglund skrivit om hästens hälsa och veterinära frågor i Sulkysport. Nu fortsätter hon ge sin syn på hur de fyrbenta har det i Sverige och ge viktiga tips när det gäller att sköta och skydda hästar i Sulkysports digitala satsning.

***

Coronavirus är en grupp virus som finns i många olika varianter. De olika arterna av viruset infekterar olika arter av djur. Viruset smittar alltså normalt inte mellan djurslagen eller mellan människa och djur. Detta verkar dock ha skett i Kina i det aktuella utbrottet.

Man misstänker att fladdermus spridit viruset till myrkott som sedan ätits av människa. Väldigt aggressiva virus kan föröka sig just i fladdermöss eftersom de har ett extremt starkt immunförsvar och inte själva blir sjuka och dör så lätt. Det finns inga bevis för att coronaviruset överförts direkt från fladdermus till människa.

Det senaste året har man sett utbrott på i övrigt friska hästar

Coronavirus har förmodligen under lång tid orsakat sjukdom hos hästar, men det är först på senare tid laboratorierna har haft möjlighet att analysera och hitta viruset. Sjukdomen drabbar hästar oftast på vintern.

Man har tidigare trott att corona bara drabbar unga hästar med nedsatt immunförsvar, men under det senaste året har man sett utbrott på i övrigt friska hästar.

Symtomen är ospecifika, hästen blir trött, äter dåligt och kan få hög feber (upp till 41 grader), dock inte alltid. Det är tunntarmen som blir infekterad och därför yttrar sig sjukdomen oftast som diarré, men kan även ge förstoppning.  Blodvärdena blir förändrade, de vita blodkropparnas antal sjunker och proteinhalten sjunker.

Eftersom det smittar blir ofta flera hästar i samma stall sjuka, dock kan sjukdomen förlöpa utan att hästen visar symtom men den kan sprida sjukdomen vidare. Inkubationstiden är kort, två-tre dagar. De flesta hästar blir friska igen inom en vecka, men det förekommer allvarligare fall där tarmen skadas så mycket att bakterier från tarmfloran läcker ut i blodomloppet.

Detta orsakar blodförgiftning och uttorkning. Det kan också ge symtom från nervsystemet som vinglighet och kramper.

En smittad häst kan sprida smitta i en hel månad

Hästar smittar varandra genom att få i sig viruset från avföringen genom munnen. En smittad häst kan sprida smitta i en hel månad.

För att få redan på om det är coronainfektion kan veterinären skicka in ett prov på antingen en liten mängd träck eller så använder man en speciell provtagningspinne (E-swab) och tar prov från ändtarmen.

Eftersom smittan är ett virus finns det inget egentligt botemedel, men drabbade hästar som inte vill äta kan man ge understödjande behandling för att de lättare själva ska klara att bekämpa smittan. Man ger då dropp och antiinflammatorisk medicinering.

Infektionen är mycket smittsam och stallet bör isoleras minst fyra veckor efter att alla hästar tillfrisknat, detta för att viruset fortsätter att utsöndras i avföringen. Man kan döda virus i miljön med rengöring och vanliga desinfektionsmedel. Man vet inte hur längre hästens coronavirus lever i miljön, men tester som är gjorda på människans coronavirus har visat att det kan överleva 17 dagar i urin vid rumstemperatur och ännu längre vid kyligare temperatur.

Människor kan föra viruset med sig och smitta ner andra hästar

Människor kan föra viruset med sig och smitta ner andra hästar. Man ska alltså byta skor och kläder samt tvätta händerna noga när man hanterat hästar med infektionen. Man vet inte hur lång immunitet hästen får efter en infektion. Människor kan inte smittas av hästens coronavirus.

Coronavirus verkar vara mycket smittsamt hos alla djurslag. Hos hundar ger smittan diarré och kräkningar. Kalvar och ungdjur drabbas av antingen luftvägsinfektion eller diarré. Hos katter blir det en tarminfektion som kan yttra sig som diarré, men i vissa fall muterar coronaviruset hos katten och orsakar en sjukdom som kallas FIP (felin infektiös peritonit). Denna sjukdom leder alltid till döden antingen i ett långsamt förlopp som kan ta flera månader eller ett snabbare förlopp som går på några dagar till veckor. När denna diagnos är ställd bör katten avlivas av djurskyddsskäl.

Foto Lotta Brundin Gyllensten

Anledningen till att den nuvarande coronasmittan hos människan har utvecklat sig till en smitta över hela jorden, en så kallad pandemi, är att människorna inte tidigare varit utsatta för smittan och därför inte har någon immunitet.

Vår globala livsstil med mycket resande är också ett effektivt sätt att sprida smitta. Nu gäller det att människorna i världen uppnår immunitet genom smitta eller att ett vaccin kan tas fram för att spridningen ska upphöra.

Hos djuren har coronasmittorna funnits länge och det är anledningen den inte utvecklas till en pandemi, djurpopulationen har resan en viss immunitet.

Ha det skönt i vårsolen och glöm inte att tvätta händerna ofta!