Fokustema
Insändare
Läs senare

”Utan särintressen och dolda agendor”

Hallå uppfödare/hästägare vi är majoritetsägare i ett spelbolag, ATG. I den nya organisationen som antogs av fullmäktige den 4 februari 2022 har travsällskapen förpassats till att bli en ideell förening som anordnar av ST godkända travtävlingar!
Hur kan det komma sig? Tänker delegaterna i fullmäktige själva eller tänker de på sig själva?
Av
Ruth Riekola

ST:s styrelse har nu tagit över den totala makten från oss ägare och ska nu börja verka för ett samarbete som utvecklar och stärker andra länders travsport inom och utom Europa (associerade medlemmar).

Detta kan inte accepteras!

Vid ASVT:s extra stämma den 13 november 2021 beslutades att ST skulle återkalla de utökade geografiska områdena. Vid en direkt fråga till ST:s ordförande Marjaana Alaviuhkola den 5 april 2022 var svaret ”att vi kommer aldrig att återkalla de utökade geografiska områdena.”

Jag fick svar från Jordbruksverket (JBV) den 4 januari 2022. De meddelar hur ST ska gå tillväga för att JBV ska hjälpa ST att återkalla de geografiska områdena.

Nedanstående borde ST:s styrelse, fullmäktige, travsällskap och BAS arbetat för:

Travsällskapen bildades år 1925 av uppfödare/hästägare = ägarna, BAS = medlemmar. ATG bildades år 1974. Överskottet skulle gå till sporten. Skattas bort.

29 november 2018: Avtal mellan regeringen och ST/SG. Bolagsordningen får inte ändras och aktier kan inte överlåtas utan regeringens tillstånd. Medel ska ställas till hästsportens förfogande för att säkerställa en långsiktig och positiv utveckling. Sporten inom landet ska kunna bedrivas på ett sådant sätt att de långsiktiga förutsättningarna för sportens utveckling och geografiska spridning tryggas.

12 december 2018: Av ST anlitad expert i organisations- och skattefrågor lämnar en skatteutredning till förtroenderådets möte. I protokollet nämns inget om skatteutredningen. Protokollet är undertecknat av Marjaana Alaviuhkola, Kerstin Peterson-Brodda och Vanja Sandgren. Protokoll är en värdehandling. ST vägrar att lämna ut skatteutredningen. Ingen hemlig handling.

1 januari 2019: En koncern mellan travsällskapen – ST – ATG borde ha funnits på plats där travsällskapen bildat två (2) aktiebolag. Det ena innehållande de kostnader som är avdragsgilla innan ATG betalar bolagsskatt, det andra inte avdragsgilla kostnader. Samma typ av bolagsbildning skulle ST haft. Lägsta kostnaden för att bilda aktiebolag är 25.000 kronor. ST:s kostnader för strukturen 4 februari 2022 är enorma jämfört med aktiebolagsbildning. Dessutom styr bolagsordningen syftet med verksamheten i ett aktiebolag, att aktier inte kan avyttras liksom i ATG, hur göra om något travsällskap vill upphöra och mycket mer. Kolla syftet/ändamålet ST:s struktur 4 februari 2022.

September 2019: Denningers rapport – grunden till rådslagen. ST tillät experter att endast utveckla ST:s federativa modell. ST undanhåller viktiga fakta. Protokoll från rådslag i Hallands Travsällskap, där även ordföranden och vd i ST var närvarande stämmer inte alls överens med vad som beslutades.

Travhästägarnas handlingar till årsmötet den 4 maj 2022 nämner inget om arbete med:

…att en koncern ska finnas på plats så att koncernbidrag kan lämnas utan begränsning inom koncernen. En förutsättning för skatteoptimering.

…att ST övertog en aktie från SG för att kunna bilda en koncern. Ingen koncern?

…att spelobjekten (i detta fall hästar) ska ersättas innan ATG betalar skatt. Våra hästar ställs gratis till ATG:s förfogande. Ersättningen ska gå till sporten för att fördelas på ett sätt som föreskrivs i bolagsordningen. Har inget med prismedel att göra.

…att kräva att de spelbolag som använder sig av hästspel ska betala travsporten för detta. Statens utredare skrev i Dagens Industri att det blir ingen avgift för hästspel därför att ATG redovisar en årlig vinst på cirka 2 miljarder. När avgift?

…att ATG:s årsredovisningar för åren 2019 – 2021 kan ändras för att minska skatte- läckaget. Plus/minus 1 miljard på tre (3) år då den totala vinsten är cieka 6 miljarder.

…att momsfrågan måste lösas. Något har gått snett. Vad är skillnaden mellan travverksamhet och annan verksamhet om man vill arbeta via FA-skattsedel eller som del i annat bolag? Vi föder upp och utbildar travhästar uteslutande för att de ska bli fullgoda produkter som kan vinna intäkter!

Efterlyser de skrivelser som sänts till skatterättsnämnden och skatteverket!
…att ST styr ATG. En reflektion, år 2014 hade ATG 272 anställda, nu cirka 500. Rimligt?

Kan någon med gott samvete förorda ansvarsfrihet för styrelserna i ST/ATG och Travhästägarna för år 2021?

Jag föreslår att jag tillsammans med representant för insatta personer i travsällskap, ASVT, Travhästägarnas och Travtränarnas Riksförbund gällande organisation och skatter, på ST:s bekostnad, får kontakta Professional Managements VD, som utfärdat skatteutredningen och yttrat sig i Denningers rapport.

Eftersom vd:n har allt material på plats kan kostnaden inte bli så stor. Speciellt om man jämför med de 87 miljoner som ST lämnade i bidrag till travsällskapen utan speciella motkrav om man läser Travronden.

Svensk Travsport måste ha en organisation som håller över tid och är så effektiv och förutsägbar som möjligt. På så sätt kan vi få många fler intresserade av att uppföda och äga travhästar födda och tränade i Sverige. Utländska uppfödare/hästägare ska inte kunna obstruera svensk travsports intention att vara en sport för fattig som rik där alla trivs. Alla måste tänka på helheten, inte på vad som är bäst för mig men påverkar andra negativt.

Jag bifogar ST:s senaste struktur och en koncernstruktur där man måste göra rätt initialt. Jag säger inte att min koncernstruktur är den bästa.

Någonstans måste vi börja på ett transparent sätt utan särintressen och dolda agendor. ST:s egna ord.

25 april 2022

Ruth Riekola,
medlem i ASVT, Hallands Travsällskap, Halmstad Travhästägarförening, STHF Jägersro

Fokustema
Insändare
Läs senare

Sänk prispengarna för kallblod

ST gör likhetstecken mellan varm- och kallblod och att båda raserna ska debutera som treåringar.
Men verkligheten är en helt annan, skriver Roland Nordström i en insändare idag som anser att prispengarna för treåriga kallblod ska minska till samma nivå som tvååriga varmblod tävlar om.
Av
Roland Nordström

Våra varmblod är så mycket tidigare utvecklade än kallbloden. Skillnaden är cirka ett år, men det visar inte tävlingsprogrammet. Prispengar och tävlingsprogram samt lopp på hemmabanan och i närområdet för kallbloden är i god relation till den hästens utveckling och därför är avhoppen få bland dessa hästägare.

Det stora antalet avhopp är bland hästägarna till varmblodiga hästar. Debutera som tvåååringar borde vara det naturliga med en så tidigt utvecklad häst. Men med små prispengar och få starttillfällen på hemmaplan, så sker debuten som treåringar tio-tolv månader senare.

Nu vill jag att vi minskar prispengarna för kallblodiga treåriga hästar till en nivå som motsvarar antalet hästar i träning som motsvarar vad tvååriga varmblodiga hästar har att tävla om.

Idag är 97 procent av de som lämnar sporten de som var ägare till varmblodiga hästar. Kallblodsägare sitter ganska nöjda.

Debutåret för varmblod och nordsvenskar:

  • Varmblodiga 2-åriga hästar i träning 15 oktober 2024. 2.105 hästar, prispengar att tävla om cirka 12.500.000 kronor, eller 5.938 kr/häst
  • Nordsvenska 3-åriga hästar i träning 15 oktober 2024. 334 hästar, prispengar att tävla om cirka 12.500.000 kronor, eller 37.425 kr/häst.

Sänk kallblodens del till 5.938 kr/häst, eller höj de tvååriga varmblodens förtjänstmöjligheter till 37.425 kr/häst = 78.800.000 kronor.

Då minskar antalet avhopp som hästägare och då ökar dessutom antalet som vill köpa en varmblodig unghäst.

Kall- och varmblod i träning:

Kategori – 2000 – 2024 – Förändring/antal – Förändring/procent

  • Kallblod i träning (3 år) –  361 hästar – 334 hästar – -27 hästar – -7%
  • Varmblod i träning (2 år) –   3.894 hästar – 2.105 hästar – -1.779 hästar – -45,7%

– Roland Nordström

Fokustema
Öppet brev
Läs senare

”Oförskämt och olämpligt”

”Chansen att pokalåret inte infrias är lika stor som om månen skulle ramla ner i huvudet”.
Känner du igen rubriken, Johan Lindberg?
Detta undrar Lutfi Kolgjini i ett öppet brev till ST:s tidigare generalsekreterare.
Av
Lutfi Kolgjini
Lutfi Kolgjini skriver ett öppet brev tiil ST:s  tidigare generalsekreterare och mångsysslaren Johan Lindberg. Foto Mia Törnberg
Lutfi Kolgjini skriver ett öppet brev tiil ST:s tidigare generalsekreterare och mångsysslaren Johan Lindberg. Foto Mia Törnberg

2014 behövde ATG låna pengar av travsporten för att bland annat utveckla virtuella hästar, positioneringssystem och för bygget av en splitter ny tv-studio etc.

Totalt handlade det om ett lån på 300 miljoner kronor av sporten, vilket innebar att sporten inte skulle få förhöjda utdelningar under fyra års tid och det skulle utmynna i det så kallade ”Pokalåret.”

BAS-organisationerna samlades ihop och gick med på uppgörelsen, men blev rejält grundlurade. Johan Lindberg, då generalsekreterare i Svensk Travsport, och hans dåvarande ordförande var de mest drivande personerna i detta. Bland annat skulle uppgörelsen innebära att sporten skulle få mellan 400 och 500 miljoner i nivåhöjning.

Jag kommer väl ihåg alla rubriker och tänkte, att det här är totalt vansinne. Travsporten sattes i någon form av limbo. I fyra år fick travsporten vänta på Pokalåret. Det arrangerades till och med breddlopp på ordinarie tävlingsdagar på de stora banorna med 15.000 kronor i förstapris.

Mina krönikor i Aftonbladet var alltid negativa till det här. Så hur gick det med Pokalåret? Inte blev det utlovade 270 miljoner till travet utan en nivåhöjning år ett (1) med 139 miljoner och detta med pengar som givetvis inte fanns. Man trodde att virtuella hästar skulle omsätta två miljarder, men omsatte i princip ingenting.

Fakta

Prispengar

År – Prispengar

  • 2017 – 761,1 miljoner
  • 2018 – 900,3 miljoner
  • 2019 – 899,6 miljoner
  • 2020 – 867,4 miljoner
Expandera

Pengarna togs från ”fonden” – en fond som Svensk Travsport har om det skulle bli en riktig kris, till exempel vid krig. Fonden tömdes.

Vi var 41 personer som gjorde ett upprop till Svensk Travsports styrelse för någon vecka sedan och där vi bland annat nämnde att vi inte var nöjda med den valberedning som utsetts. Vi som skrev under uppropet representerar i dagsläget 2.700 hästar.

Vi hade tagit hjälp av Marjaana Alaviuhkola som samordnare eftersom hon som före detta ordförande i Svensk Travsport vet hur själva processen går till.

I travpodden Hansson & Lindberg i Travronden i förra veckan raljerade Johan Lindberg att vår skrivelse egentligen var en hämnd från Marjaana Alaviuhkola mot nuvarande ST-ordförande Anders Källström.

Att på det sättet som du gör, Johan, att dumgöra representanter för 2.700 hästar och ärligt påstå att det handlar om en schism mellan Alaviuhkola och Källström är inte bara oförskämt mot oss som skrivit under utropet utan direkt olämpligt. I det här fallet behöver man inte ens gått ut grundskolan för att förstå vems ärende du springer eftersom du fakturerar ST-delägda bolaget TR-media miljonbelopp.

Ur tidningen Travhästen, nummer 1 2025.

Fick se ovanstående rubrik i ASVT:s tidning ”Travhästen” och blev oerhört förvånad. Här påstår alltså LRF Häst att de har vunnit striden mot Skatteverket. Jag har följt den här processen mycket noga eftersom ett par hästägare hos oss har problem med momsen.

Jag vet att LRF Häst inte haft med detta att göra utan det är något som Svensk Travsport och skattejuristen Jan Kleerup drivit stenhårt och som kostat mycket av travhästägarnas pengar.

Vad vill då LRF Häst med ett sådant påstående. Det kan man förstås undra…

Fokustema
Läs senare

Upprop: Säkra kompetent styrelse för ATG

Affärsmässighet och professionalism måste prägla ATG:s verksamhet för att slå vakt om travsportens ekonomi och sportens framtid och inte lägga pengar på att finansiera projekt utanför sporten.
Det är uppropet till ATG:s valberedning för bolagets nya styrelse från 14 stora uppfödare/hästägare, 16 proffstränare och två tidigare ordföranden i Svensk Travsport.
Av
Öppet brev
Marjaana Alaviuhkola, Anders Ström, Daniel Redén, Lennart Ågren och Daniel Wäjersten är fem av ett 30-tal tunga travprofiler som skrivit ett öppet brev till ATG:s valberedning. Foto Sulkysport
Marjaana Alaviuhkola, Anders Ström, Daniel Redén, Lennart Ågren och Daniel Wäjersten är fem av ett 30-tal tunga travprofiler som skrivit ett öppet brev till ATG:s valberedning. Foto Sulkysport

Vi som undertecknat denna artikel bärs fram av två fasta övertygelser:

  • Vi drivs alla av en vision om att den svenska travsporten också ska vara världens bästa travsport, attraktiv för alla och med travhästen i centrum.
  • Vi är också förvissade om att ATG som travsportens ekonomiska motor måste få gå på högsta möjliga varvtal, utan förhinder.

Visionen om världens bästa travsport och med travhästen i centrum, i förening med ATG:s roll för travsportens ekonomi, innebär att ATG:s valberedning inför bolagets årsstämma i maj står vid ett avgörande vägskäl.

Ska valberedningen föreslå en styrelse som består av individer med samtida affärskunnande och erfarenheter från spelbranschen, som agerar professionellt för att slå vakt om travsportens ekonomi och ytterst sportens framtid i Sverige?

Eller ska styrelsen bli ett forum för företrädare från olika intresseorganisationer vilka sätter Svensk Travsports, ST, eller Svensk Galopps, SG, organisatoriska agendor i första hand, än de för travet nödvändiga ekonomiska prioriteringarna?

Det får inte bli så att ATG:s styrelse framöver söker använda ATG:s starka ekonomi för att finansiera diverse projekt som blir avsteg från investeringar i travsportens kommersiella utveckling. Detta skulle leda till ekonomisk stagnation och skulle slå hårt mot hela travnäringen.

Risk att organisatoriska intressen får företräde

Vi som undertecknat denna artikel representerar travsporten över hela fältet, och vi vill att vår sport ska vara öppen för alla hästägare, små som stora, och företräda såväl en stor bredd med folklig förankring som en elit på världsnivå. Vi ser dock en tydlig risk att ATG:s styrelse i och med bolagets frigörelse från statsmakten, kan förvandlas till en instans där organisatoriska intressen får företräde framför affärsmässiga överväganden.

Valberedningens instruktioner för ATG-styrelsens sammansättning framhåller att styrelsens ledamöter ska ha ”dokumenterad erfarenhet av styrelsearbete i kommersiell verksamhet på hög nationell nivå”, samt ”kunskaper och erfarenheter inom områden väsentliga för bolagets affärsidé” så som bland annat affärsutveckling, IT/AI och spelbranschen.

Härutöver sägs att tre av styrelsens sju ledamöter ska ”inneha ledande förtroendeuppdrag eller likvärdig ställning inom ST och SG”. Därtill fastslås att enligt aktieägaravtalet har ST möjlighet att nominera sex av sju kandidater och SG den sjunde kandidaten till styrelsen.

Det är självklart att ST och SG som aktieägare har rätten att tillsätta den styrelse som de anser bäst tjänar ATG:s syften. Formuleringen att tre av styrelsens sju ledamöter ska inneha förtroendeuppdrag eller liknande ställning i organisationer som ST och SG är likväl olycklig.

ATG:s årsstämma bör tolka denna skrivning som ”upp till tre” och söka begränsa den organisatoriska inblandningen. Därtill bör årsstämman och aktieägarna hålla i minne att det finns åtskilliga engagerade personer inom trav- och galopp-Sverige som har väldigt goda insikter i frågeställningar som berör hästsporterna och de utmaningar som vi står inför, utan att nödvändigtvis ha förtroendeuppdrag i ST eller SG eller deras underliggande organisationer. Det utslagsgivande måste vara affärsmässig kompetens och inte vilka förtroendeposter man innehar i olika föreningar.

Attraktiva tävlingsprogram och kommersiell spelutveckling

Vi tror därför att rollen för ST och SG relativt ATG ska vara att ge ägardirektiv baserade på attraktiva tävlingsprogram och kommersiell spelutveckling. ST och SG bör sålunda agera tydligt för att lämna affärsdriften av trav- och galoppspel till ATG och fokusera på det sportsliga kärnuppdraget såsom tävling, fair play, avel och att öka det generella intresset för trav och galopp som centrala hästsporter.

Valberedningens arbete bör präglas av följande hållningar:

  1. Affärsmässighet i fokus – Samtliga kandidater till styrelsen ska ha erfarenhet från affärslivet eller från spelmarknaden eller av att driva framgångsrika bolag.
  2. Professionell rekrytering – Inte anlita tidigare involverade aktörer, utan professionella rekryterare för att säkerställa en objektiv nomineringsprocess.

ATG har tack vare sin kommersiella strategi lyckats med att skapa nya intäkter och positionerat sig väl på spelmarknaden. Det finns fortfarande mycket att göra som ett spelbolag – både i Sverige och internationellt för att säkra de ekonomiska förutsättningarna för travsporten. Därför är det avgörande att den kommersiellt mest kompetenta styrelsen tillsätts, fri från organisatoriska intressen och fokuserad på affärsmässig tillväxt.

Travsportens framtid står på spel.

Undertecknare:

Rune Andersson, hästägare Mellby Gård
Johan Arneng, Stall Zet
Hans Backe, Hasse Lasse Häst
John Bootsman, Boko Stables
Mats Gabrielsson, Tooma
Stefan Granath, Olof Brodin Chartering
Lutfi Kolgjini, Vombs Nygård
Robert Lindström, Broline och Offspring Int.
Stefan Lundborg, Stall SoFo
Hans Nelén, Global Farm
Anders & Stefan Ström, Stall Courant
Calle Wihlborg, Ecurie Diocles
Barbro och Ulf Wihlborg, Snogarps Gård
Lennart Ågren, SRF stable

Mattias Djuse
Björn Goop
Adrian Kolgjini
Conrad Lugauer
Hanna Lähdekorpi
Joakim Lövgren
Stefan Melander
Per Nordström
Timo Nurmos
Daniel Redén
Markus B Svedberg
Maria Törnqvist
Johan Untersteiner
Peter Untersteiner
Roger Walmann
Jörgen Westholm
Daniel Wäjersten

Patrik Sandin, ordförande Svensk Travsports Centralförbund 2002-2010
Marjaana Alaviuhkola, ordförande Svensk Travsport 2019-2022