Hästnäringen tror sig inte kunna stå på egna ben, det vill säga dess byråkrati känner sin existens hotad utan en indrivningsmakt i form av en statligt beslutad marknadsavgift på hästspel.
Utredarens uppfattning är att ATG-modellen är tillfyllest för att finansiera trav-och galoppsporten, men att fördelningen av HNS dryga 50 miljoner i kostnader bör utredas vidare. Häri finns både ett löfte och ett hot beroende på från vinkel man betraktar frågan. Bak hörnet lurar en hästskatt eller en avgift på hästinnehav. En sådan skulle avlasta travhästägarna, men drabba ridhästägarna. Eftersom vi redan har ett nationellt hästregister och snart får ett register på hästhållare så är detta en enkel och politiskt lättsmält reform.
De officiella remissinstanserna:
Lag Källström. Positioneringen av utredarens motståndarlag är tydlig. Anders Källström har på sina fyra månader som ordförande i HNS lyckats med bravaden att samla varenda kotte inom det organiserade Hästsverige bakom HNS remissvar. Inte bara ST och SG utan alla från LRF och ATG till Ponnyavelsförbundet. Dessutom Dessutom har han lyckats få med sig stiftelsen Hästforskning (med både Sverige och Norge) där – som av en händelse – Johan Hellander just avlöst AGRIA:s Pekka Olson på ordförandeposten.
Bland de officiella remissorganen med hästanknytning finns nu bara en enda som inte går i Anders Källströms ledband: NÄT – Nationell samverkan för ägare av travhästar. Hur de inofficiella remissvaren ser ut vet vi inte. Mitt eget framgår av faktarutan.
Remissvaren visar fyra saker:
- Vi har fått en supporterlavin av särintressen samlade bakom HNS (lag Källström).
- Inte bara ATG och dess ägare utan även resten av lag Källström vill ha tillbaka en statlig reglering av spel på hästar, nu i form av en marknadsavgift på hästspel.
- ATG:s konkurrenter på spelmarknaden vill absolut inte ha någon marknadsavgift.
- Lag Källström är oerhört frustrerat över utredningsbetänkandets avvisande av marknadsavgift på hästspel.
Lag Källström anser dessutom att utredaren gjort ett uruselt jobb och vill att regeringen blixtsnabbt utreder hur – inte om – en marknadsavgift skall se ut samt vill att den utredningen skall domineras av HNS experter (till exempel Johan Hellander) och tunga branschföreträdare.
Har lag Källström en dold agenda? Att ST och SG vurmar för en marknadsavgift på hästspel framgår av deras respektive yttrande. Som enda spelbolag står ATG bakom marknadsavgiften och man får därför intrycket att ATG:s ägare inte tror att bolaget kan klara sig i konkurrensen med andra spelbolag utan statlig intervention. Utredaren anser dock tvärtom och har siffrorna som visar det. Finns det andra motiv som ligger bakom? Se till exempel min krönika Bonde söker spel. Hur ser statens representanter i ATG på en marknadsavgift?
Djurskyddsfond? VD kan inte underteckna ATG:s remissvar utan att ha fått godkännande av styrelsen och eftersom vi vet att statens representanter är i majoritet borde detta innebära att även staten gillar fortsatt statligt inflytande på spelmarknaden. ATG tycks ha blivit lag Källströms gisslan eller dess tillskyndare i det fördolda, det vill säga trojansk häst. Fast – tänk om det är tvärtom – att lag Källström har blivit statens gisslan? En marknadsavgift på hästspel måste ju vara lagreglerad, men behöver inte alls vara förvaltad av vare sig HNS eller något branschorgan. Staten kan av den bygga upp en fond – typ löntagarfond, motivera den av folkhälso- eller djurskyddsskäl och behålla makten över den.
Hästskatt/registeravgift. Anders Källström har lyckats samla hela Hästsverige bakom HNS och fått den att längta efter bred kollektiv finansiering baserad på pengar från spelet på hästar. Om staten nu accepterar en marknadsavgift på hästspel, men gör avgiften så liten att den inte stör spelmarknaden så kvarstår hästbranschens behov av andra finansieringskällor. Om staten dessutom anser det vara fel att Svenska Spel bara skall gynna den ena av ridsportens tre riksorganisationer så måste en alternativ och sportneutral finansieringskälla upprättas. Vägen till en hästskatt/obligatoriskt hästregisteravgift är öppen och med en sådan reform har regeringen rättvist löst frågan om fördelningen av HNS kostnader. En smula från spelet och resten från hästägarna.
Bred organisationsutredning. Den viktiga frågan i sammanhanget är dock inte hur HNS skall finansieras utan om en insynsskyddad stiftelse dominerad av producentintresset alls är lämplig att hantera offentligt beslutade medel.
Det är den frågan som i första hand skall utredas. Lämpligen inom ramen för en bred statlig utredning av Hästsveriges organisation. Den finska lösningen från 1973 med en sport och rasövergripande struktur (Suomen Hippos) bör därvid studeras.
***
Alla delar i Anders Darenius serie om LRF:s aktiviter inom hästsektorn
Del 1: Gökens bravader
Del 2: ”Främjandet” som sänkte hästhållningen
Del 3: Låt Centern och LRF betala
Del 4: Försäkringssnurran som ökade veterinärkostnaderna
Del 5: Hur man rundar ett riksdagsbeslut
Del 6: Kan regeringen snurras upp också?